Uppförandet av Skokloster slott påbörjades 1654 och det var ännu inte avslutat då byggherren och riksrådet Carl Gustaf Wrangel av-led två decennier senare. Genom att bygga Skokloster som stor-maktstidens största privatpalats ville han och hans familj skapa en säker och storslagen förvaringsplats för sina samlingar. Under sin tid som generalguvernör i Pommern (1648–1676, undantaget åren 1653–1656) och som befälhavare i flera olika fälttåg på kontinenten byggde Wrangel tillsammans med sin hustru Anna Margareta von Haugwitz och sitt hov omsorgsfullt upp samlingar av konstföre-mål genom köp, gåvor och tagning av byten. Successivt flyttade de föremålen till det allt mer färdigbyggda slottet i Uppland. På platsen där Wrangel en gång hade kommit till världen skapade han och hans krets ett monument som framhävde en fältherres krigiska bedrifter.425 Med hjälp av dessa samlingar materialiserades hans his-toria. Den skilde sig på flera sätt från Per Månsson Utters Vasakrö-nikor och Uppsalabibliotekariernas konfessionshistoriska ordning-ar. Medan Gustav II Adolf ofta konfiskerade hela samlingar valde 425. En detaljerad översikt kring Wrangels utstuderade samlande,
kulturkon-sumtion och nätverk har getts i Losman 1980; rustkammaren har ägnats särskild uppmärksamhet av Meyerson & Rangström 1984, se framförallt s. 11, 39ff.
Wrangel ut enstaka byten med uppenbar omsorg. En viktig fråga blir därför huruvida och i så fall hur hans utvalda byten på Skoklos-ter tillskrevs andra meningar och verkade annorlunda jämfört med de livländska handlingarna i Riksarkivet eller föremålen från Riga och Preussen i Uppsala universitetsbibliotek.
Carl Gustaf Wrangel har inte beskrivits som en lärd man, trots att han från 1660 var universitetskansler i Greifswald och gärna samlade böcker. Eftervärldens omdöme har ibland varit samstäm-migt hårt, och Wrangel har beskrivits som en representant för ”den storvulna banaliteten”.426 Den florentinske greven, författaren och diplomaten Lorenzo Magalotti skildrade Wrangel i något mer upp-skattande ordalag i samband med sitt besök i det svenska kunga-riket 1674. Magalotti porträtterade honom som en nyfiken man med många intressen och som tyckte mycket om böcker och lärdom trots att han enligt Magalotti inte var särskilt bildad. Wrangel höll sig ständigt sysselsatt, om han inte läste sina böcker så stod han en-ligt författaren vid sin svarvstol och svarvade, eller så byggde han modeller av palats och fästningar.427 Magalotti tecknade här bilden av en man som tycks ha försökt motsvara det encyklopediska och praktiskt orienterade kunskapsideal som rådde inom den europe-iska eliten under 1600-talet. För att kunna praktisera den sortens kunskaper som fursten eller adelsmannen enligt rådande ideal borde behärska, eller åtminstone ge sken av att behärska, behövde Wrang-el rum och samlingar som möjliggjorde detta. Dessa rum kunde han lära av, och inte minst visa upp för andra. Genom skapandet av ut-valda encyklopediska samlingar kunde han likt en furste visa hur han behärskade dem och därmed hur han bemästrade världen.428
Denna biografi kommer att visa hur Skokloster kunde fun gera som en sådan plats. Istället för att diskutera graden av Wrangels bild-426. Losman 1980, s. 13.
427. Magalotti 1986, s. 97.
428. Tidigmoderna encyklopediska samlingar som furstlig maktspegling har bland annat diskuterats av Mordhorst 2009, s. 108–109; Daston & Park 1998, s. 272; Brenna 2010, s. 30–31; Findlen 1989, s. 63.
ning eller hur ofta han egentligen vistades på Skokloster kommer hans samlingspraktiker att stå i fokus, och hans skapande av byten som en särskild betydelsefull del av dessa. Skoklosters och Wrangels byten kommer att sättas i samband med tidigmoderna kontinen-tala samlartraditioner och furstliga museer i syfte att förstå varför Wrangel samlade genom att ta byten. Hur skapades kulturella byten av Wrangel och hans bibliotekarier och rustmästare på Skokloster?
Vilka meningar och kvaliteter tillskrev hans ämbetsmän olika slags byten i hans samlingar när de klassificerade och organiserade dem?
Skilde sig föremålen som Wrangel tog som byten från föremål som han samlade på andra sätt och vad betydde de för honom? Vilka egenskaper hos de bortförda föremålen bidrog till att skapa och forma samlingarnas narrativ, det vill säga Skokloster som en plats för krigsmuseer?
Skokloster slott har liknats vid ett kolossalt kuriosakabinett, som rymde och än idag rymmer alla de föremål som vanligen förknippas med tidigmoderna samlingar i arkiv, bibliotek och museer. Till sam-lingarna kan en rad olika sorters kulturella byten räknas: alltifrån polska kungars och danska adelsmäns arkivhandlingar och böcker till deras målningar, vävda tapeter, vapen och kistor.429 De sedan 1600-talet bevarade föremålen i slottet och arkivhandlingarna som numera finns deponerade i Riksarkivet är mycket omfattande. Bara Wrangels räkenskaper omfattar fler än 500 volymer och antalet inkommande brev och utgående koncept har räknats till omkring 50 000.430 Denna biografi skall i första hand skrivas utifrån det 90-tal böcker som en gång tillhörde den danska adelsfamiljen Rothkirch och som Wrangel med hjälp av sina soldater handplockade. Hans
429. Losman 1980, s. 234. Riksarkivet, Riksarkivets beståndsöversikt. Del 8, En-skilda arkiv: person-, släkt- och gårdsarkiv. Band 3, Stockholm 2006, s.
1164–1166; Rangström 1978, s. 7–23; Bengt Kylsberg, ”Krigsbyten på Sko-klosters slott”, i Sofia Nestor & Carl Zarmén (red.), Krigsbyten i svenska samlingar: rapport från seminarium i Livrustkammaren 28/3 2006, Stockholm 2007, s. 103–106.
430. Losman 1980, s. 10.
val av byten speglar i detta fall både selektion och helhet. Flera av böckerna går att identifiera och följa i de olika förteckningar som hans bibliotekarier gjorde över samlingen. Utöver böckerna tog Wrangel andra föremål, såsom ett antal vapen och en emblematisk sköld som hade tillhört Wenzel Rothkirch. Utifrån Rothkirchbytet är det därför möjligt att blicka ut mot ett vidare sammanhang: att förstå hur dessa byten tillsammans materialiserade biblioteket och rustkammaren och därmed få insikt i deras betydelser, egenskaper och verkningar i krigsmuseerna.
Forskare och museitjänstemän, alltifrån Olof Granberg till Arne Losman, har argumenterat för att Wrangels byten spelade en blyg-sam roll i jämförelse med hans övriga blyg-samlande. De var relativt få till antalet och även under krigen hade han lagt stora summor på att samla genom att beställa och köpa föremål. Därtill mottog Wrangel och hans familj ofta dyrbara diplomatiska gåvor, vilka har bedömts vara viktigare än bytena.431 Att bytenas roll har tonats ner av Los-man och andra är förklarligt eftersom det finns förhållandevis få skriftliga källor som berättar om dem. Däremot finns det ett mycket stort arkivmaterial som beskriver de andra sätt – arv, köp och gåvor – som Wrangels samlingar skapades på. Tidigare studier av antalet byten på Skokloster har summerat procenttalen till omkring 10 pro-cent av rustkammaren, 15 propro-cent av målningarna och 20 propro-cent av beståndet i biblioteken.432
Oavsett om bytena var många eller fåtaliga fanns de i samlingar-na och deltog därmed i skapandet av dem. Förhållandet att Wrangel lade så stora summor på sitt samlande och på att köpa böcker till sitt bibliotek är en omständighet som gör hans byten särskilt
intressan-431. Granberg 1903, s. 15; Rangström 1978, s. 3–5; Losman 1980, s. 14, 61–71. I ett tidigare arbete påpekar dock Losman att Wrangel tycks ha gjort med-vetna val av byten, se Arne Losman, ”Vetenskap och idéer i Per Brahe d.y:s och Carl Gustaf Wrangels bibliotek”, Lychnos: årsbok för idé- och lärdomshis-toria: 1971–1972 (1973), s. 84.
432. Rangström 1978, s. 4–5. Siffran 20 procent gäller samtliga boksamlingar som idag förvaras på Skokloster, därmed inte bara Wrangels böcker.
ta. Skoklosters slottsherre prioriterade inköpen till boksamlingen och hade kapital för att göra det, till skillnad från exempelvis kon-sistoriet och dess mer begränsade möjligheter i Uppsala. Varför tog han samtidigt böcker och andra föremål som byten? I denna avslu-tande biografi får kopplingen mellan krig och kultur sitt starkaste uttryck. Skoklosters samlingar kommer att framträda som krigs-museer och bytena i slottets rum som Wrangels största triumfer.