I universitetsbiblioteket spelade temporala samlingsordningar en fortsatt betydelsefull roll seklet ut. Med tiden utvecklades temporala
nerstedt 1894, s. 111.
De två första katalogerna K2 och K3.
UUB. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.
och kronologiska drag även i det övre biblioteket i samband med omklassificeringen av de teologiska böckerna. De kataloger som kom till efter Tolfstadius arbeten visar inga direkta förändringar vad gäller de profana avdelningarna, men de religiösa böckerna etiket-terades ständigt om. Den tidigare dogmatiskt blandade avdelning-en för teologi i det övre biblioteket kom att delas upp i lutherska, katolska och kalvinistiska böcker. Dessa förändringar har tidigare tolkats som speglingar av samtida teologiska debatter: den så kallade synkretistiska striden och flera allt strängare religionsplakat som kring 1600-talets mitt illustrerade hur en strikt ortodoxi slutligen vann över en generösare teologi med betoning på protestantisk enhet.384
Jag skulle vilja utmana denna tolkning och hävda att föränd-ringarna i det övre biblioteket inte bara uttryckte konfessionel-la strider utan även temporalitet och bibliotekariernas historie-syn. I katalogerna K5a (1656–1663) och K6 (1675) är den religiösa hierar kin tydlig, då Theologi Lutherani kommer före Pontificii och Calviniani Theologi. Men i K5a har bibliotekarien haft svårt att bestämma sig för om Theologi Lutherani snarare skulle benämnas som ”våra teologer” (Theologi Nostrates) eller än bättre, ”de senaste teologerna” (Theologi Recentiores).385 I en senare katalog gjord om-kring 1700, efter det att bibliotekets samlingar hade flyttats till en annan byggnad, kom bibliotekariens kronologiska tänkande att övervinna den religiösa hierarkin. All katolsk litteratur från Liber Rituales (missalen etc.) till skolastik, troslära, kontroversteologi och liknande kom före de lutherska teologerna.386 De katolska böcker-na i det övre biblioteket gled därmed mellan olika betydelser, från att ha beskrivits som teologi till att bli en specifik konfession och till sist bli delar av en europeisk, kronologisk konfessionshistoria.
Samtidigt som bibliotekarierna tillämpade allt fler underavdel-ningar för den teologiska kategorin och flyttade runt böcker i de 384. Hornwall 1968, s. 196–199.
385. K5a, bibliotekets arkiv, UUB.
386. K11, bibliotekets arkiv, UUB; en liknande iakttagelse av böcker som följer en temporal ordning har noterats av Zedelmaier 1992, s. 226.
skriftliga katalogerna, var teologins rumsliga ordningar i stort sett orörda fram till det att samlingarna flyttades 1691. Katalogerna ef-ter Tolfstadius K2 och K3 tog främst upp innehållet i det övre bib-lioteket, med vissa tillägg från det nedre.387 I katalogen K5 (1649) till exempel, som utgår från det övre biblioteket, har bibliotekarien Haqvini Andreae skapat kategorin Scholastica Quaedam Scripta som tar upp ett antal skolastiska verk från det nedre biblioteket. Tyvärr har Andreae inte använt samma rumsbenämningar som Tolfstadius, och istället för ”α” använt ”a” vilket gör det svårare att följa hänvis-ningarna.388 Kunskaperna om vad som fanns i det nedre bibliote-ket blev allt sämre under årens lopp. I augusti 1678 talade den nye bibliotekarien Olof Verelius i konsistoriet och väckte då frågan hur någon skulle kunna veta vad som fanns i det nedre biblioteket, då det inte fanns något register över det.389 Senare bestämde man att det nedre biblioteket skulle inventeras i sin helhet medan det övre biblioteket befanns vara i ordning, och böcker som tidigare trotts vara förkomna hade återfunnits.390
Bibliotekariernas omgrupperingar av teologiska böcker i ka-talogerna var immateriella förflyttningar på så sätt att de berörda böckerna stod kvar på sina platser i biblioteket. Samtidigt sked-de även materiella förflyttningar av böcker mellan våningarna och biblioteken. Detta inträffade exempelvis 1641, då ”de gamle juridi-ska böckerna […] i det Undre Biblioteket” bars upp till övervåning-en ”igövervåning-en”.391 Förflyttningarna visar hur svårt det var att skilja det förflutna från nuet. Böcker som tidigare hade tolkats som historia kunde plötsligt bli relevanta igen och omtolkas som relevant kun-skap. Dessa materiella och immateriella förflyttningar av i
synner-387. Hornwall 1968, s. 198–200.
388. Se K5, bibliotekets arkiv, UUB, s. 62ff och rum α i K2, bibliotekets arkiv, UUB.
389. Uppsala universitet, Akademiska konsistoriet, Akademiska konsistoriets pro-tokoll. 13, 1678–1679, Uppsala 1974, s. 136.
390. Akademiska konsistoriets protokoll. 13, 1678–1679, s. 147.
391. E1, bibliotekets arkiv, UUB.
het katolska och kalvinistiska volymer speglade en strävan efter att skapa en fullständig samling av vetande i det övre biblioteket: ett bibliotheca universalis där all vetenskap skulle finnas representerad.392 Förflyttningarna belyser därtill att även de bibliotekarier som för-sökte skapa ett universellt bibliotek var selektiva i sitt arbete.393
I Uppsala universitetsbibliotek materialiserades inte bara kun-skapsideal utan även historia genom materiella ordningar. Hela bib-lioteket genomsyrades av ett temporalt tänkande, där samlingarna organiserades efter olika bibliotekariers uppfattning om historien.
Intressanta paralleller går att dra till Riksarkivets organisation som diskuterades i föregående kapitel. Där skildes den dagliga verksam-heten i kungens kansli officiellt från de historiska handlingarna kring 1620. De mest förnäma historiska handlingarna organisera-des sedan enligt ett genealogiskt system där varje Vasakung fick ett skåp och en egen krönika. Även samlingarna i Uppsala uttryckte en kronologisk form, där konfessionella böcker gjordes till en del av den historia som berättades genom bibliotekets ordningar. Bibliote-ket i Uppsala illustrerade därmed på ett mycBibliote-ket intressant sätt både spänningen mellan och kombinationen av en historiskt orienterad och en samtidsorienterad samling.394 Det äldre bibliotekets rumsliga förutsättningar, med två tydligt avgränsande våningar, bidrog inte minst till detta. I det gamla universitetsbiblioteket fanns, fram till 1691, båda samlingssorterna under ett och samma tak.
Konsistoriet beslutade vid flera tillfällen under 1600-talet att bibliotekets kataloger borde publiceras och därmed följa föregång-are som Bodleian Library i Oxford. Det genomfördes aldrig under 1600-talet. När frågan diskuterades 1663 menade rektor att en ny bibliotekskatalog borde upprättas och tryckas så att ”fler kunde få se och veta vad böcker som där finns”. Konsistoriet svarade att detta var en god idé men att det först, genom professorn och historikern
392. Hornwall 1968, s. 200; Clark 2000, s. 195–196.
393. Walsby 2013, s. 4–5.
394. Balsamo 1990, s. 5.
En sida ur katalogen K5a, UUB, som visar hur den lutherska teologin beskrevs på flera olika sätt – först som ”vår”, sedan som
”den senaste” eller som
”luthersk”. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.
Olof Rudbeck, skulle undersökas om ”sådana böcker finnes att det meriterar tryckas eljest om biblioteket mycket defekt vore”. Om nu biblioteket visade sig vara ofullständigt menade professorerna att det var onödigt att låta omvärlden få veta det.395 Strävan efter fullständighet handlade inte bara om att skaffa nya böcker utan att faktiskt skaffa kunskap om de böcker som redan fanns på plats.