Enligt en vedertagen samtida definition är ett ”krigsbyte” ma-teriell kultur som faller offer för krig. Föremålet behöver inte vara symboliskt eller funktionellt knutet till kriget men tillskrivs ytterligare en betydelse – bytets – i samband med att det förs bort genom plundring.92
En sådan definition är rimlig eftersom kulturföremål är högt vär-derade i ett globalt perspektiv. Detta har inte minst uttryckts i några av 2000-talets mest omskrivna världspolitiska händelser. Artefakter har både aktualiserats och visat sig kunna spela nyckelroller i revo-lutioner och inbördeskrig, vilket konflikter i till exempel Egypten och Mali har vittnat om under de senaste åren. Enligt internationell rätt och 1954 års Haagkonvention är det olagligt att föra bort kul-turföremål i samband med väpnad konflikt, men det har funnits en bredare opposition mot sedvänjan åtminstone sedan upplysningens dagar. Redan under 1600-talet började plundring i krig att regleras allt mer, bland annat i syfte att skydda civila människor och elitens
92. Elisabet Regner, ”Ur Historiska museets samlingar: krigsbyten som kle-noder och historiebruk”, i Sofia Nestor & Carl Zarmén (red.), Krigsbyten i svenska samlingar: rapport från seminarium i Livrustkammaren 28/3 2006, Stockholm 2007, s. 43.
egendom.93 Idag arbetar det FN-anknutna organet UNESCO bland annat med att försöka skydda kulturarv som hotas av människors konflikter.94 Enligt rådande bestämmelser får soldater ta pistoler, hjälmar och liknande föremål i samband med strid. Det anses vara en viktig rättighet för att kunna försvara sig till det yttersta och är därför inte olagligt. Det begripliggör till exempel varför en samtida hjälm från Basra i Irak kan säljas på nätet och då marknadsföras som just ett ”krigsbyte”.95
Men hur beskrevs plundring och de föremål som utsattes för plundring på 1600-talet? Inom tidigare forskning har det funnits en tendens att ta skapandet av byten och plundringens mekanismer för givna eftersom fokus ofta har legat på de rättsliga utvecklingslin-jerna.96 Sådana framställningar brukar ta sin början i antiken för att belysa den långa tradition som sedvänjan har och sedan mynna ut i dagens i jämförelse strikta regelverk.97 När den folkrättsliga synen på byten i ett längre tidsperspektiv står i fokus tenderar analysen att förenkla föremålen. Dessa hamnar paradoxalt nog utanför det som var tidsspecifikt och därmed föränderligt, det vill säga de om-ständigheter som var med om att skapa byten.Byten blir då statiska föremål oberoende av tiden. Denna avhandling kommer att visa att det som idag definieras som ”krigsbyten” var mångfacetterade fö-remål vilka hade olika slags betydelser för de personer som skapade dem under 1600-talet. Det innebar inte minst – och i motsats till den gängse uppfattningen – att beskrivningen av föremålen som just
”krigsbyten” lyser med sin frånvaro i det empiriska materialet. Or-93. Norberg 2007, s. 16–19; Redlich 1956, s. 17.
94. En beskrivning av UNESCO:s uppdrag i detta avseende finns på http://
en.unesco.org/themes/heritage-risk (6/12 2013).
95. Sajten desertrat.se säljer militära kläder och militärt överskott, därtill
”krigsbyten”, se www.desertrat.se/ovriga-varlden/irak/irak-hjalm-krigs-byte-basra (20/5 2013).
96. Krēsliņš 2007, s. 21.
97. Norberg 2007, s. 16–18; Redlich tar sin utgångspunkt i medeltiden, men argumenterar även för att förutsättningarna förändras under tidigmodern tid, se Redlich 1956, s. 2ff.
det ”krigsbyte” förekom inte i det svenska språket under 1600- talet och detta kapitel kommer att undersöka vad detta berodde på.
I det följande skall jag situera avhandlingens studieobjekt ge-nom att studera hur byten skapades och förstods i de empiriska sammanhang som de först figurerade i. Analysen behandlar främst källor som blev till i samband med 1600-talets fälttåg och som an-tingen beskrev byten eller hur plundringen gick till. Merparten av källorna som diskuteras i detta kapitel skiljer sig därför i genre från dem som vanligen förknippas med studier av tidigmoderna föremål och samlingar: förteckningar, inventarier och kataloger. Men brev, instruktioner och andra slags texter som kom till under krigen då föremål gjordes till byten bidrog i allra högsta grad till skapandet av föremålen, genom att transformera materia och materiella prakti-ker till språkliga utsagor.98 För att förstå skapandet av byten under 1600-talet är det relevant att koppla samman källorna med vissa ords etymologier. Orden ”byte”, ”krigsbyte”, ”kaduk”, ”plundra”,
”spolia”, ”spoliera” och ”trofé” kommer att diskuteras bland annat uti från Svenska akademiens ordbok (SAOB) där svenskt skriftspråk och användningen av ord från 1521 fram till idag beskrivs. Genom att undersöka vissa ords historiska användning kan skapandet av byten historiseras. På så sätt är det möjligt att belysa skillnaden mellan dåvarande och nutida betydelser. Det här tillvägagångssättet har framförallt utvecklats inom vetenskapshistoria. Lorraine Das-ton har till exempel diskuterat ordet ”objekt” och dess etymologi för att illustrera hur den gängse förståelsen av det skiljer sig från den betydelse som hon vill tillskriva vetenskapliga studieobjekt.99 Paula Findlen har använt ordet ”museum” som en språngbräda för att kunna analysera de filosofiska diskussioner om kunskap, per-ception och klassifikation som följde med humanistiskt och ency-klopediskt samlande under tidigmodern tid.100 Gianna Pomata och
98. Jfr Keating & Markey 2011, s. 209, 211.
99. Daston 2000, s. 1–2.
100. Findlen 1989, s. 59–60.
Nancy G. Siraisi har undersökt det latinska ordet historia i syfte att belysa skillnaderna mellan den tidigmoderna tidens och historicis-mens historiebegrepp.101 På samma sätt är det möjligt att generera en djupare förståelse för hur byten skapades i krig genom att ta hjälp av ordens etymologier och historiska användning.
Kapitlet syftar därigenom till att separera avhandlingens studie-objekt – elitens skapande av byten under 1600-talet – från skapan-det av nationella ”krigsbyten” i senare tider. Följande analys kom-mer alltså att visa på skillnaderna mellan de två. Ordet ”krigsbyte”
förstås idag som någon form av materiell kultur som faller offer för krig. Är det möjligt att definiera 1600-talets byten på samma sätt?