I ordet byte var innebörden förändring inkluderad. Analysen av plundring, spoliering och skapandet av byten i Livland, Preussen och det danska riket har tillsammans med diskussionen av orden byte, spolia och trofé visat hur föremål förändrades genom olika praktiker. Byten kunde skapas av kungar och fältherrar som sam-lade. Den vedertagna samtida definitionen av vad ett ”krigsbyte” är innebär att byten är materiell kultur som faller offer för krig. Exem-pel från 1600-talets källor visar att byten bokstavligt talat kunde ses som krigets offer. Ett sådant synsätt framkommer i samband med Maximilian av Bayerns konfiskation av biblioteket i Heidelberg och i Paulinus Gothus brev till Oxenstierna där böcker beskrevs som je-suiternas fångar. Men detta var bara en sida av hur byten förstods, något som just frånvaron av orden byte och trofé i beskrivningar av de här föremålen vittnar om. Den som skapade bytet kunde ut-trycka sig som Oxenstierna: för honom handlade det om att samla och konservera värdefulla föremål.
Fälttågens källor visar hur viktigt det är att inte reducera kultu-rella byten till att bara vara byten. Föremålen kompliceras genom att de har långa historier. Byten har förståtts på olika sätt genom århundradena och omtolkas ständigt. Det allra sista exemplet i det här kapitlet skall illustrera både detta och det faktum att byten som föremål fångade ett slags tidsligt trassel av betydelser. I Historiska museets samlingar finns Elisabetrelikvariet, en senantik agatskål som under medeltiden omarbetades till ett praktföremål för att kun-na hålla helgonet Elisabet av Thüringens (d. 1235) kranium. Före-målet gjordes till byte av Gustav II Adolf under trettioåriga kriget.
Relikvariets historia visar hur byten var och är beroende av sina tids-liga och rumstids-liga sammanhang eftersom föremålet har omtolkats vid flera tillfällen under århundradenas lopp. Arkeologen Elisabet Regner har i en objektbiografisk analys av relikvariet visat hur dess betydelse som ”krigsbyte” har framträtt allt tydligare i takt med att det och liknande föremål institutionaliserades, i synnerhet från slu-tet av 1800-talet. Från att först inte riktigt ha passat in i nationens
historia då det inte var ett ”svenskt” föremål, fick relikvariet under 1930-talet en mycket framstående roll som just ”krigsbyte” i en na-tionalromantisk utställning om Gustav II Adolf. Relikvariet har se-dan länge varit nummer ett i museets inventarier. I samband med utställningen 1932 gjordes relikvariet inte bara till ett ”krigsbyte”, det blev också ett ”svenskt krigsbyte” och därmed en materialisering av ett slags nationell ära.188 ”Svenska krigsbyten” skapades alltså un-der ett tidevarv då Gustav II Adolf hyllades som en hjältekonung.
Det var under denna nationalromantiska era som bibliotekarien Otto Walde publicerade sina inflytelserika arbeten om ”krigsbyten”
och de måste förstås mot bakgrund av sin tid.
Beskrivningen ”krigsbyte” får olika konsekvenser för ett före-mål i ett historiskt perspektiv. Hur den specifika föreföre-målsetiket- föremålsetiket-ten ”krigsbyte” eller ”byte” eller frånvaron av liknande beskriv-ning påverkade föremålets övriga betydelser varierade alltså. Även om Elisabetrelikvariet inte är en bok eller arkivhandling visar det hur kulturella byten i likhet med alla andra föremål med en lång historia rymmer lager av tid med tillhörande tolkningar. Det är de mest avlägsna lagren som är svårast att blottlägga eftersom de ofta fördunklas av det senare tillkomna.189 Inflytelserika national-romantiska beskrivningar av dessa föremål har lett till att forska-re idag bara ser dem som ”krigsbyten” och inte mycket mer. De betydelser och funktioner som föremålen tillskrevs före national-romantikens historieskrivning har därmed överskuggats när före-målen har förenklats. Just Elisabetrelikvariet har en stark person-historisk och konfessionell betydelse som relik, samtidigt som det är ett antikt föremål. Under 1600-talet hade den sortens föremål sin givna plats i ett kuriosakabinett som historiskt legitimerande föremål. Även i Gustav II Adolfs protestantiska händer är det tro-ligt att relikvariets betydelse som ett antikt och värdefullt föremål var det centrala. Under 1600-talet överskuggade snarare relikva-188. Regner 2007, s. 47, 49, 51.
189. Mordhorst 2009, s. 15–16.
riets betydelse som gammalt föremål dess betydelse som byte.190 Gustav II Adolfs konfiskerande av byten måste tillsammans med Wrangels förstås mot bakgrunden av ett Europa som präglades av elitens omfattande samlande.191 Prestigefulla samlingar var under 1500- och 1600-talen ett sätt att uttrycka identitet och status. Mot bakgrund av detta har forskare menat att byten av konst kunde fungera som pjäser i dynastiska spel, byten av böcker som ett sätt att omkullkasta jesuitisk mission och byten av arkiv som ett sätt att stjäla fiendens historia.192 I alla dessa slutsatser handlar byten dock bara om den vinst som det innebär att beröva fienden något. Men vad var det som Gustav II Adolf och Wrangel vann? Den frågan kommer att angripas i avhandlingens kommande tre kapitel där jag undersöker vilka betydelser och verkningar som fem byten hade i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott. Ge-nom byten och samlingar kunde den svenska eliten materialisera sin egen historia och i de tre biografierna kommer det att framgå hur en variation av föremål och ordningar tillsammans skapade sam-lingar och därmed narrativ. Biografierna visar var och en på sitt sätt hur genealogiska, geografiska, materiella, konfessionella och tidsliga värden formerades i 1600-talets Sverige.
att lägga i kistan
Det här kapitlet har handlat om skapandet av byten i de samman-hang där de först togs. Det har därtill behandlat spänningen mellan skapandet av byten under å ena sidan 1600-talet och å andra sidan i senare tider. I synnerhet gäller detta tolkningen av 1600-talets byten som ”svenska krigsbyten” kring år 1900. Genom att ana-lysera beskrivningar av plundring och spoliering har en variation av praktiker i fält framträtt. Det har framgått hur svårt det var för furstarna och befälhavarna att bibehålla kontrollen över manskapet 190. Regner 2007, s. 50.
191. Findlen 1994, s. 2–3.
192. Bursell 2007, s. 16–23.
och plundringarna. Ett antal specifika fall har visat hur byten skapa-des och hur plundring kunde uttrycka furstligt samlande. Analysen har därtill inriktats på förekomst och användning av orden ”byte”,
”krigsbyte”, ”spolia” och ”trofé” under tidigmodern tid samt ordens etymologier. De föremål som gjordes till byten av Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna och Carl Gustaf Wrangel tycks i regel inte ha be-skrivits med något av dessa ord. Ordet ”krigsbyte” fanns inte i det svenska språket under 1600-talet.
Att beskriva de föremål som togs under 1600-talets krig som
”krigsbyten” eller ”svenska krigsbyten” är därför en terminologisk anakronism som får vissa konsekvenser. Rubriceringen ”krigsbyte”
är inte direkt felaktig men fixerar föremålen till en viss betydelse som överskuggar alla de andra egenskaper och kvaliteter som fö-remålen hade. För denna avhandling är denna insikt ett grundläg-gande resultat. Det följande kommer att visa hur byten tolkades utifrån sina materiella, geografiska, genealogiska, konfessionella och tidsliga egenskaper. Det är i dessa omständigheter, i det som avvi-ker från vår tid, som analysen av Gustav II Adolfs och Carl Gustaf Wrangels byten måste ta sin början. De kommer att tjäna som ana-lytiska hållpunkter i avhandlingens följande biografier.