En slutlig reflektion om att studera civilsamhället i ett bostadsområde är att civilsamhället och dess ak- törer sällan kategoriseras efter geografi eller statistikområde (se också diskussion om klassificeringssystem i Kings 2011). Med andra ord kan det finnas civilsamhälleliga aktiviteter utanför det egna bostadsområ- det som är av stor betydelse för de boende. Många idrottsföreningar, kulturskolor och en del etniska och religiösa organisationer har en central placering i staden eller är kopplade till en specifik plats eller lokal som simhall eller kyrka, men har ändå stor betydelse också för andra områden. På motsvarande sätt kan det finnas föreningar och nätverk lokaliserade i bostadsområdet som har liten betydelse för närområdet då deltagarna kommer från andra områden. Ännu en utmaning med att studera civilsamhället ur ett bostads- områdesperspektiv är att identifiera och förstå betydelsen av de civilsamhälleliga aktiviteter i området som pågår utan att en förening är registrerad. Även de civila aktörer vars verksamhet har en negativ inverkan på samhället, såsom kriminella gäng, vars verksamhet ofta också har ett ekonomiskt värde även om det inte redovisas, är svåra att kategorisera (Carr 2005, Abrahamsson 2012).
Efter att ha följt civilsamhällets aktörer och aktiviteter på Drottninghög under ett par år är det tydligt att aktörerna i civilsamhället bidrar på olika sätt till att stärka det sociala livet i bostadsområdet. Genom att agera för en ökad trygghet i närområdet möjliggör man ett stärkt socialt kapital. Alla de sociala aktiviteter civilsamhället arrangerar stärker indirekt det sammanbindande sociala kapitalet och har potential att ytter- ligare stärka det överbryggande. Därtill bidrar informella möten i civilsamhället till att stärka sociala band mellan människor och agera för att lösa gemensamma problem. På så sätt bidrar civilsamhällets aktörer och aktiviteter till olika former av socialt kapital i bostadsområdet och får betydelse som skyddsfaktor. Samtidigt kan civilsamhällets aktiviteter leda till ökade motsättningar mellan olika grupper och försvaga det överbryggande sociala kapitalet. Kriminella eller isolerade grupper i civilsamhället kan också upprätta informella ordningssystem som inte överensstämmer med övriga samhället. Det kan i sin tur innebära att en form av civilsamhälle bidrar till ökade sociala risker.
Bostadsområden är komplexa kontexter och därtill föränderliga över tid. Även Drottninghög står inför stora förändringar. Befintliga hus är i behov av renovering och Helsingborgs stad och Helsingborgshem planerar att inom 20 år förtäta området och fördubbla antalet boende genom nybyggnation. Renoveringar kan leda till hyreshöjningar vilket kan försvåra för hushåll med begränsade ekonomiska resurser. Samtidigt kan området vitaliseras genom nybyggnation och nyinflyttning. Civilsamhället är en viktig aktör för det sociala livet när området förtätas och nyckelpersoner och föreningar bör få en central roll för att upprätt- hålla sociala band och utveckla det sammanbindande och överbryggande sociala kapitalet. Civilsamhället fungerar inte bara som social stötdämpare utan utgör också en av de mest centrala byggstenarna för att utveckla det framtida Drottninghög.
referenser
Abrahamsson, H. (2012) Städer som nav för en glob-
al hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter, Kommissionen för ett socialt hållbart
Malmö. www.malmo.se/kommission
Amnå, E (red.) (2005) Civilsamhället - några forsk-
ningsfrågor, Stockholm: Riksbankens jubileums-
fond i samarbete med Gidlunds Förlag.
Andersson, J (2013) Flera i förhör efter knivdåden,
Helsingborgs dagblad (Elektroniskt). Tillgänglig
http://hd.se/helsingborg/2013/04/17/flera-per- soner-i-forhor-efter-pa/ (2014-03-24)
Blomdahl, U & Elofsson, S (2014, 23 januari) Ung
Livsstil i Helsingborg 2014 (Power-point), Opub-
licerat material.
Body-Gendrot, S (2000) The Social Control of
Citites? A comparative perspective, Oxford: Black-
well Publisher Ltd.
Carr, P (2005) Clean streets. Controlling Crime,
Maintaining Order, and Building Community Activ- ism, New York: University Press.
Fredriksson, C (2013) Systematic social observation
and disorder in three neighborhoods in Helsingborg City, Master’s thesis, Lund University, Department
of Human Geography.
Gerell, M (2013) Bränder, skadegörelse, grannskap och
socialt kapital, Malmö University Publications in
Urban Studies (MAPIUS) 10.
Grahn, M (2014) Folkhälsa i Skåne 2012, Opub- licerat material om Helsingborgs förtätningsom- råden, Region Skåne. <http://www.skane.se/sv/ Skanes-utveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/ Vart-folkhalosarbete/Epidemiologisk-bevakning/ Folkhalsa-i-Skane/>
Harding, T (2012) Framtidens civilsamhälle. Under-
lagsrapport 3 till Framtidskommissionen, Stockholm:
Regeringskansliet.
Helsingborgs stad (2014) Statistik sorterad eft-
er ämne (Elektronisk). http://www.helsingborg.
se/Medborgare/Kommun-och-politik/Statistik/ Statistik-sorterad-efter-amne/ (2014-03-24). Hiscock, R, Kearns, A, MacIntyre, S, & Ellaway, A
(2001) Ontological Security and Psycho-Social Ben-
efits from the Home: Qualitative Evidence on Issues of Tenure, Housing, Theory and Society, no. 18, pp.
50-66.
Hertting, N (2009) Etnisk organisering i den lokala nätverkspolitiken, i Bengtsson, B & Kugelberg, C (2009) Föreningsliv, delaktighet och lokal politik i det
mångkulturella samhället, Malmö: Egalité.
Kings, L (2011) Till det lokalas försvar, Lund: Arkiv förlag.
Lilja, E. & Åberg, M. (2012) Var står forsknin-
gen om civilsamhället? En internationell översikt,
Vetenskapsrådets rapportserie 4:2012, Vetenskaps- rådet, Stockholm.
Nilsson, K (2014, 17 juni) Presentation Drottninghög
enkät 2013, (Power-point) Opublicerat material.
Putnam, R.D (1993) Making democracy work: Civic
Traditions in Modern Italy, New Jersey: Princeton.
Putnam, R.D & Feldstein, L.M (2003) Better to-
gether: Restoring the American Community, New
York: Simon & Schuster.
Rydin, Y & Pennington, P (2000) Public Participa- tion and Local Environment Planning: The col- lective action problem and the potential of social capital, Local Environment: The International Jour-
nal of Justice and Sustainability, Volume 5 Issue 2
pp153-169.
Sampson, Robert J (2001) How do Communi- ties Undergird or Undermine Human Develop- ment? Relevant Contexts and Social Mechanisms i Booth, Alan, Crouter, Ann C. (red.) Does It Take a
Village? Community Effects on Children, Adolescents and Families, Mahwah: Lawrence Erlbaum Asso-
ciates, Publishers.
Wijkström, F (2012). Mellan omvandling och om- förhandling: Civilsamhället i samhällskontraktet i Wijkström, F. (2012) Civilsamhället i samhällskon-
traktet: En antologi om vad som står på spel, Stock-