Det finns olika modeller för hur strikt en forskningscirkel ska arbeta med en tydlig problemformule- ring, tidigare kunskap i området, metoder, deltagarnas egna undersökningar, tolkning och redovisning av slutresultaten. I forskningscirklar inom skolan verkar dessa ramar vara allmänna och liknar mycket den
struktur som en vetenskaplig uppsats har (Persson 2008 s. 24-26). Andra betonar i stället det dynamiska samspelet i en friare form där deltagarna erbjuds möjlighet att själva skriva om sina resultat men att det inte är ett absolut krav. Det är i sådana fall viktigt att deltagarna redan vid inbjudan vet att om det förväntas eget skrivarbete och att man har egen motivation till det. Det är inte heller så att alla resultat kan pub- liceras i en rapport. Det har visat sig ha ett stort värde för deltagarna att delta och ”bara vara” utan press på egen redovisning som kan skrämma bort en del deltagare (Kvinnoforum & Socialstyrelsen 2002). Hur resultaten ska redovisas beror också på vilket syfte forskningscirkeln har i de enskilda fallen. Det kan vara relevant att i ett sammanhang betona värdet av att skriftligt material eller rapport produceras om frågan som fokuserats är ett nytt problemområde och där dokumentation kan förbättra förhållanden eller leda till förändring. I andra sammanhang kan forskningscirkeln fungera bra som ett forum för kunskapsutbyte och samtal utan krav på skriftliga rapporter om deltagarnas arbetssituation i övrigt innebär tidsbrist och pressande uppgifter.
Sammanfattningsvis är framgångsfaktorerna för forskningscirklar, som det framgått av källor och erfaren- heter från ”Sociala risker-projekt”, deltagarnas egen motivation med idéer vad de vill göra, förankring hos arbetsledningen, organisationen och politiker. Vidare är det värdefullt att det finns tid avsatt för deltagan- det i cirkeln och därmed legitimitet även hos arbetskamraterna.
referenser
Andersson, F (2007) Att utmana erfarenheter -
kunskapsutveckling i en forskningscirkel, Doktors-
avhandling i pedagogik, Stockholms universitet. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:197827/ FULLTEXT01.pdf (hämtad 2014-06)
Askheim, O P & Starrin, B, (red.) (2007) Empo-
werment i teori och praktik, Gleerups Utbildning AB,
Malmö.
Holmstrand, L (2008) ”Forskningscirklar – ett sätt att demokratisera kunskapsbildning?” i Johannisson, Bengt & Gunnarsson, Ewa & Stjernberg, Torbjörn (red.) Gemensamt kunskapande – den interaktiva forsk-
ningens praktik, Växjö University Press, Acta Wex-
ionensia nr 149/2008, Växjö. http://lnu.diva-portal. org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01 (häm- tad 2014-06)
Holmström, O (2009) Perspektiv på karta och ter-
räng - utvärdering av forskningscirklar, Resurscent-
rum för mångfaldens skola, Malmö stad. www. malmo.se/download/18.1555cde01439069- ae7028ce/1390374902189/Perspektiv+p%C3%- A5+karta+och+terr%C3%A4ng_webb.pdf#search- =%27 resurscentrum+f%C3%83%C2%B6r+m%C3% 83%C2%A5ngfaldens+skola%27 (hämtad 2014-06)
Johansson, A W & Lindhult, E (2008) ”Emanci- pation or workability? Critical versus pragmatic scien tific orientation in action research”, Action Re-
searh Vol. 6 (1) pp 95-115.
Kvinnoforum & Socialstyrelsen (2002) Forsknings-
cirkeln som redskap för kunskapsutveckling, Doku-
mentation från en konferens den 19 april 2002, Kvinnoforum i samverkan med Socialstyrelsen. Lundberg, B (1997) ”Forskningscirklar – makt över
kunskapandet” i Forsberg, Erik & Starrin, Bengt (red.) Frigörande kraft – enpowerment som modell i
skola, omsorg och arbetsliv, Gothia, Stockholm.
Persson, S (2008) Forskningscirklar – en vägled-
ning Resurscentrum för mångfaldens skola,
Malmö stad. http://dspace.mah.se/bitstream/ han d le/2043/7155/forskningscirklar%20-%20 en%20v%C3%A4gledning.pdf?sequence=1&isAl- lowed=y (hämtad 2014-06)
Petersson, P (2009) Att göra abstrakta begrepp och
komplexa situationer konkreta, Avhandling, Örebro
universitet. http://oru.diva-portal.org/smash/get/ diva2:277425/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2014- 06)
Rämgård, M & Nieminen Kristofersson, T (2010)
”Låt inte spindelväven växa i ditt hjärta” – en forsk- ningscirkel om poesins verkan för sjuksköterskor i pal- liativ vård, Region Skåne och Kommunförbundet
Skåne, Skriftserie 2010:3.
Star, S L & Griesemer, J R (1989) ”Institutio nal Ecology, ’Translations’ and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley’s Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39”, Social Studies of
Science Vol. 19 (1989) pp 387-420.
Starrin, B (2007) ”Empowerment som forsk- ningsstrategi – exemplet deltagarbaserad forsk- ning” i Askheim, Ole Petter & Starrin, Bengt (red.) Empowerment i teori och praktik, Gleerups Utbildning AB, Malmö.
Starrin, B & Forsberg, E (1997) ”En forsk- ningsstrategi för empowerment” i Forsberg, Erik & Starrin, Bengt (red.) Frigörande kraft – enpower-
ment som modell i skola, omsorg och arbetsliv, Gothia,
Stockholm.
Svensson, K & Johnsson, E & Laanemets, L (2008)
Handlingsutrymme – utmaningar i socialt arbete,
Natur och Kultur, Stockholm.
Trulsson, K, (red.) (2002a) Dilemman i behandlingen
av missbrukande kvinnor – antologi från en forsk- ningscirkel, FoU Skåne skriftserie 2002:3.
Trulsson, K, (red.) (2002b) Kvinnligt möte en kraft på
väg ut ur missbruk – rapport från en forsknings- och utvecklingscirkel om stöd till kvinnor med missbruk och deras familjer, FoU i Väst, rapport nr 5:2002,
Göteborg.
Trulsson, K, (red.) (2005) Socialt utsatta flickor – er-
farenheter ur fältets och forskningens perspektiv, FoU
i Väst, Göteborg.
Whyte, W F (2010) Street Corner Society - den socia-
la strukturen i en italiensk-amerikansk slumstadsdel,
12. att arBeta Med ForSkningS
cirklar och oMrådeS
UtVeckling – geMenSaM
kUnSkapSUtVeckling och
lärande
Per-Olof Hallin
Bakgrund
Inom forskningsprojektet har det funnits tre forskningscirklar, en i respektive Helsingborg, Landskrona och Malmö, och som varit centrala för projektets utveckling. Vad gäller forskningscirklarna i Helsingborg och Malmö har de fokuserat på bostadsområden där arbete bedrivs med områdesutveckling. Forsknings- cirkeln i Holma – Kroksbäck startade i december 2011. I Dalhem, Drottninghög och Fredriksdal påbör- jades arbetet i mars 2012. Båda cirklarna fortsatte och avslutades under hösten 2014 trots att forsknings- projektet formellt slutade den siste juni samma år. Forskningscirkeln i Landskrona initierades på ett annat sätt. Representanter för en kommunal förvaltning tog kontakt med forskningsprojektet för att starta en forskningscirkel. De frågor som cirkeln ville arbeta med sammanföll med projektets syften, och det var därför naturligt att inleda ett samarbete. Denna forskningscirkel var igång från november 2011 till och med december 2013 (se även kapitel 13).
Forskningscirklarna i Malmö och Helsingborg har i stort sett haft likartade deltagare. Förutom forskare från Malmö högskola och Lunds universitet har det funnits representanter från polis, räddningstjänst, skola, individ- och familjeomsorg, fritid, områdesutveckling, brottsförebyggande arbete, fastighetsföretag och i Malmö även deltagare från civilsamhället (Rädda Barnen). I vissa fall har representanter bytts ut och deltagare från några organisationer har mer periodvis deltagit i arbetet. I båda cirklarna har det funnits en kärngrupp som deltagit vid de flesta av mötena vilka genomförts cirka en gång i månaden. Dessa har do- kumenterats med hjälp av ”studentforskare” som rekryterats från utbildningsprogram på Malmö högskola. Båda forskningscirklarna har haft fria former vad gäller arbetssätt och vad som förväntas av deltagarna. Det har inte funnits krav på skriftliga arbeten eller att de skall läsa mer omfattande texter till varje möte. I stor utsträckning har cirklarna fungerat som mötesplatser för kunskaps- och informationsutbyte. Nya teman och frågor har successivt kommit upp vilket inneburit att personer utanför forskningscirkeln bjudits in för presentationer, eller att någon i gruppen förberett sig och gett en föredragning.