Många nätverk och relationer underhålls även utanför föreningarnas verksamheter. De föreningsaktivas berättelser vittnar om att de alla har stora privata nätverk i området. Flera av dem har bott länge på Drottninghög och har varit aktiva i föreningar i många år. Detta har gett dem viss egenmakt och inflytande
över sitt område. De är återkommande representanter för sin förening i kontakt med boende och andra organisationer i området. Detta gör dem till så kallade nyckelpersoner och att skilja mellan föreningen och den enskildes engagemang är svårt. En boende som varit aktiv under lång tid i Hyresgästföreningen menar att det är de spontana mötena med grannarna som brukar vara mest givande och hennes roll som granne och representant för hyresgästföreningen flyter ihop:
Det är som jag brukar säga till våra kundvärdar, att det är ju vi som bor här som kan områ- det, ni låser och går hem när klockan är fyra. Så det är vi som rör oss i området, har kontakt med våra grannar och så. Ibland när jag gått till källsorteringsrummet så får jag reda på så mycket intressanta saker […] så får man diskutera källsorteringen, att belysningen är lite dålig här, och hur är det i din trappa, går du i källaren på kvällen? Det för de ju till mig som granne och kanske även för att jag är med i hyresgästföreningen.
Intervju Hyresgästföreningen 2013-02-01
I de spontana mötena med grannarna avhandlas problem som belysning, ordning och trygghet. Det kan leda till en social ordning dels om någon agerar på problemet och dels för att det är ett sätt att förmedla sociala normer, till exempel att nedskräpning inte accepteras. Några nyckelpersoner berättar också om ak- tiva försök att närma sig sina utlandsfödda grannar. Det kan handla om att hjälpa dem med språket, bjuda på svensk mat eller ge tips om aktiviteter och kurser. På så vis får de en överbryggande funktion där de bor, på ett sätt som flera av föreningarna inte lyckas med.
För personer med ett nätverk tenderar det formella och informella engagemanget ha en genererande effekt för individens sociala kapital (Harding 2012). Emellertid är det inte givet att det sociala kapitalet stärks för bostadsområdet i stort, särskilt inte för dem som står utan kontaktnät. Mötet förutsätter en plats där spontana möten kan ske, såsom källsorteringsrummet. Detta kan jämföras med Gerells (2013) slutsats att platser på mikronivå, som gårdar och trapphus, är utgångspunkten för de nätverk och svaga band som ger social ordning i bostadsområdet. Informella relationer på mikronivå studeras inte närmare i detta kapitel men nämnas kan att Helsingborgshem 2013 genomförde en undersökning på Drottninghög som synlig- gjorde interaktionen mellan grannarna. Drygt 60% av de svarande ansåg att boende i området oftast eller alltid var villiga att hjälpa sina grannar och närmare 70% menade att de kunde be en granne om hjälp med små tjänster som att passa lägenheten eller vattna blommor när de var bortresta (Nilsson 2014). Nivån av interaktion mellan grannarna kan tyckas oväntat hög med tanke på att man tidigare haft en så stor in- och utflyttning i området (Forskningscirkel 2014-06-17).
Även bland kommunala tjänstemän inom skola, socialtjänst, kulturförvaltning och fastighetsförvaltning framhävs enskilda personers betydelse för ordningen och tryggheten i området. En viktig orsak till detta är att nyckelpersoner är aktörer som människor har tillit till, en tillit som vuxit fram genom långvarig när- varo och personligt engagemang. Helsingborgshems kundvärdar har jobbat många år i området och har goda relationer med sina hyresgäster. En av bovärdarna berättar att han får ge goda råd om saker bortom bo stadsfrågor och hjälper då till så gott han kan eftersom han ser ett större värde i det. ”Vi kommer inte
ifrån det, mår våra hyresgäster bra i området så bli ju området väldigt bra också ” (Intervju Kundvärd Helsing-
borgshem 2013-03-04).
Även kundvärden värderar de informella mötena och ser dem som en viktig del i sitt dagliga arbete. I de spontana mötena kan praktiska ärenden avhandlas, ärenden som inte når de formella kanalerna. Det kan vara en trasig lampa eller nedskräpning, saker som blir påtagliga när man står på platsen.
När jag började tänkte man ”herregud, ska de alltid ringa, ska de alltid stoppa en”, men sen började jag nästan tänka ”fan vad bra, egentligen, det är ju nästan som extra anställda”. Dom berättar ju vad som var galet och om vi tar den informationen och säger tack så mycket och lägger den vidare till reparatörer, fastighetsvärdar och kanske till oss själva också så kan vi ju använda den till något positivt. Så blir det ju inte gnäll, då blir det ju egentligen bara en bra info.
Intervju Kundvärd Helsingborgshem 2013-03-04
Många problem och konflikter löses på denna informella nivå, såväl grannar emellan som med hjälp av kundvärdar och andra medlande tjänstemän. På så sätt förmedlas sociala normer genom de informella mötena och en social kontroll upprätthålls som får betydelse på kvartersnivå eller mikroplatsnivå. Omfatt- ningen av denna sociala kontroll och ordning kan dock vara svår att värdera då det sker informellt och spontant. Följaktligen behövs en strategi för att stärka dessa informella nätverk jämte de formella grupp- eringar som kan organisera en formell representation gentemot kommunen. Även kopplingarna mellan informella och formella kanaler bör stärkas, så att informella kommunikationsvägar får en del i de formella rutinerna.