I forskningen karaktäriseras den miljöpolitik som successivt formulerats under 1990-talet som en vision om ekologisk modernisering, vilket innebär ett brott mot hur miljöproblematiken tidigare uttryckts. ”Ekologisk moderni-sering” är ett vetenskapligt utvecklat begrepp om sambandet mellan tillväxt och miljöproblem. Detta begrepp har sedan transformerats till att gälla ett sätt att tänka kring, och beskriva, miljöfrågor.84 Den avgörande skillnaden mot ”traditionellt” miljötänkande är övertygelsen att miljövård inte behöver bedrivas som ett nollsummespel, där miljöintressen konkurrerar med andra välfärdsintressen. Att skydda miljön, modernisera ekologiskt, ger tvärtom synergieffekter, och skapar tillväxt. ”Grönt” görs här till ett värde i sig, inte en – må vara samhällsekonomiskt motiverad – kostnad. Det gör det naturligt att, snarare än att rikta in sig på att åtgärda miljöproblem, se till att produk-tionen inriktas på att leverera detta ”good” från början.85
Den intressekonflikt som avvägningstanken byggdes kring, löses alltså upp i en förvissning om det möjliga i grön tillväxt, gröna jobb, grön ekono-mi. Tilltron till grön teknik är en viktig komponent därvidlag. Med ett sådant tänkesätt blir behovet av syndabockar minimalt, och den försyndelse som hindrar utveckling är kanske snarast att alla inte förstår sitt eget bästa. Ett av de viktiga styrmedlen blir därmed information, och ekonomiska styrmedel kan också behövas för att styra om en ekonomi som är inne på fel spår. Sta-tens uppgift blir att hjälpa till med omställning. Vad gäller administrationen är det inte intresserepresentation och intressebevakning som behövs, utan en integration av ”grönt” tänkande kring möjligheter snarare än problem, på alla nivåer.86
Hållbar utveckling har en framträdande position i talet om ekologisk mo-dernisering. Begreppet lanserades i Bruntlandkommissionens rapport till FN från 1987, och för bredare kretsar under det internationella miljömötet i Rio 1992, där rapporten spelade en stor roll. I linje med Dryzek ses här denna tolkningsram som bredare än ekologisk modernisering. I Bruntlandrapporten är det internationella perspektivet framträdande. Global utveckling, menar man där, måste vara ekologiskt och socialt hållbar för att bli ekonomiskt
zek, 1997, s 23-44). Lundqvists framställning visar ett holistiskt men mer nationellt och mind-re katastrofinriktat perspektiv, och visar inte på någon motsvarande elitism.
84 I diskussionen om ekologisk modernisering kan två perspektiv urskiljas. Å ena sidan finns de forskare som intresserar sig för ekologisk modernisering som sådan, och som ägnat sig åt att visa att huruvida dess empiriska påståenden är riktiga, och/eller åt att fundera kring vilka policy-rekommendationer som bör följa av dessa empiriska samband. I denna forskning finns alltså normativa inslag: politik värderas, se (Murphy, 2000) för en sammanfattning). Å andra sidan finns det forskare som ser ekologisk modernisering som en ideologi bland ideologier, vilket är fallet här.
85 Det är något annat än den klassiskt Keynesianska tanken att offentliga kostnader som måste tas kan ha positiva ekonomiska stimulanseffekter om de tas under lågkonjunkturer. Miljövård blir god företagsekonomi, och inte ”bara” god samhällsekonomi.
86 Lundqvist (2000, s 22).
hållbar, vilket avviker från den traditionella synen som beskrivits ovan. Och tvärt om måste ekonomisk tillväxt till för att uppnå ekologisk och social hållbarhet, vilket utmanar den ekologiska tanketraditionen. Grundtanken är att alla dessa tre ”ben” förutsätter varandra.87 Ekologisk modernisering tar fasta på relationen mellan ekonomi och ekologi, och är inriktad på omställ-ning av det moderna industrisamhället snarare än – som i Bruntlandrappor-ten – global utveckling med sikte på bättre levnadsförhållanden för de sämst ställda.
Ekologisk modernisering handlar om att ställa om det moderna industri-samhället till en grön marknad för miljömedvetna konsumenter och produ-center, medan perspektivet Hållbar utveckling så som det formuleras i Brunt-landrapporten mer handlar om att det på global nivå finns utrymme för att rädda jorden från ekologisk kollaps utan att offra möjligheten till ett ekono-miskt och socialt värdigt liv för de allra fattigaste. Diskursen Hållbar utveck-ling har en positiv ton som nog främst kan förstås i polemik mot den tidigare internationella diskurs som såg befolkningsökningen i fattiga länder som ett okontrollerbart miljöhot i sig.88 Det betyder inte nödvändigtvis ett löfte om oförändrat livsutrymme för världens rika, vilket står på den ekologiska mo-derniseringens agenda.
Den ekologiska moderniseringstanken beskrivs schematiskt i figur 6.4:89
87 Hajer (1995), Lundqvist (2000). Dryzek ser ekologisk modernisering som en gren av dis-kursen hållbar utveckling, där fokus är nationellt, och på ekonomi-ekologidimensionen, se (Dryzek, 1997, s 121-152).
88 Dryzek (1997).
89 Här vill jag framhålla att alla kritiska idéer om hur miljöpolitiken bör reformeras inte behö-ver hänföras till en ekologisk moderniseringsdiskurs. När t.ex. Hajer ska beskriva ekologisk modernisering sveper han över miljödebatten från sextiotalet och, så ter det sig, stoppar in alla de regimkritiska tankar och principer han hittar. Det betyder att han, liksom Lundqvist, Dry-zek m fl, lägger stor betydelse vid miljövårdens potentiella lönsamhet. Men Hajer vill också inkorporera föreställningar om naturens komplexitet och sårbarhet, liksom keynesiansk efter-frågestimulans med hjälp av miljöinvesteringar, i ekologisk modernisering, (Hajer, 1995, s 28ff). Förvisso var naturens komplexitet och sårbarhet ett viktigt led i den på sextiotalet for-mulerade ekologiska tankefigur som beskrevs ovan, och i någon mening är den ”miljörörelse”
som arbetar för ekologisk modernisering arvtagare till sextiotalets. Men att som Hajer beskri-va inflytandet av ekologisk modernisering som en miljörörelses successibeskri-va genomslag med den senaste versionen av sina tankar om miljöproblemen, vore åtminstone i den svenska kontexten att riskera att stryka makten medhårs. När Hajer hävdar att Sverige agerade för att driva fram ekologisk modernisering i det internationella samfundet redan på tidigt åttiotal bör vi ha hans breda förståelse av ekologisk modernisering i åtanke, se (Hajer, 1995, s 96-101).
Figur 6.4 Ekologisk modernisering
1. förutsättningar och problem
2. aktörer dvs. a) problemlösare, och b) problemmakare, samt 3. styrsystem
Hur Hållbar utveckling ska sammanfattas är lite svårare att få grepp om. Jag har valt här att beskriva budskapet utifrån det dokument som är upphov till begreppet och vidhängande tankegods (eller åtminstone till dess spridda användning), d v s Bruntlandrapporten. Då är policyimplikationerna på na-tionell nivå inte helt klara, varför jag inte gör någon motsvarande modell som för de övriga perspektiven.
I mitt fall, eftersom jag är intresserad av hur nya tolkningsramar dras in i tolkningsarbetet över tid, menar jag att det är den rimligaste hållningen. Se-dan dess har Hållbar utveckling beskrivits både som en självklar del av den ekologiska moderniseringen och som en egen särskild mer radikal miljöpoli-tisk tolkningsram.90 För att göra det än mer svårhanterligt har ”Hållbar ut-veckling” (liksom ekologisk) blivit en politisk etikett som gärna klistras på all slags politik som har med miljöfrågor att göra (och även annan politik).
Istället för att göra nya realtyper av denna spretiga företeelse har jag funnit
90 Se Hajer och Duit för den första hållningen, Dryzek och Lundqvist 2004 för den andra.
Lundqvists utmejsling av den hållbara utvecklingen är dock mer att betrakta som en renodling av vad en politik för faktisk hållbar utveckling bör innehålla, än en renodling av ett politiskt etablerat tänkesätt, vilket jag intresserar mig för.
1 Miljö en aspekt av samhälls-processer; ’many hands’. Värden på spel: Marknadsvinster/ förluster och miljöeffekter. Miljöproblemen:
ganska allvarliga. Möjligt avgöra vad som är grönt.
2a Marknads- & teknikino-vatörer.
Bred ekologisk kunskap och brett ansvarstagande snarare än expertis.
3 Styra/påverka efterfrågan och utbud. Staten: information, föregå med exempel, underlätta omställ-ning. Integration.
2b Marknadsaktörer, privata och offentliga sådana, både som produ-center och konsumenter:
Brist på grönt entrepre-nörskap och omedvetna
det fruktbarare att utgå från de redan formulerade tanketraditionerna för att ställa frågan om hur de förvaltat den terminologi och den idébank som idé-komplexet Hållbar utveckling erbjuder.