Förskjutningar över tiden

Summerar man den utveckling vi beskrivit i kapitlet kan man skönja ett mönster där dels olika frågor varit aktuella över tiden, dels olika argumentationslinjer. Oftast är detta i sin tur

relaterat till dynamiken mellan reglering – kommersialism och framväxten av FAR som branschorganisation med såväl utvidgning till specialister inom redovisningsområdet som en sammanslagning med den organisation som tidigare organiserade bland annat godkända revisorer (se nästa kapitel). Man bör alltså jämföra de argumentationslinjer vi sett här med den större utvecklingen av branschen.

Den diskussion som har varit genomgående är den om avskaffning av revisionsplikt. I början av 1990-talet sågs detta som ett hot, men var ingen större fråga. Däremot var

marknadsutvidgningen till den offentliga sektorn aktuell. Det finns två intressanta

argumentationslinjer värda att notera här (i) revision av offentlig verksamhet är densamma som annan revision (ii) utbildning för att ”jämställa” den revisionen av den offentliga sektorn med annan revision. Även om detta inte helt lyckades, utan det länge hördes röster om den offentliga sektorns särart, så blir bilden att man vid inträde på denna marknad följde principen ”en revision är en revision”.

64 _{Image är inom företagsekonomin ett begrepp för den bild som företag och organisationer vill visa utåt. Den} manifesteras i hemsidor, reklamkampanjer, klädsel hos personal etc. Den kan men behöver inte överensstämma med den identitet som organisationsmedlemmarna (eller utomstående) uppfattar att organisationen har, eller medlemmarnas egna yrkesidentitet.

Tidsmässigt nära inträdet på marknaden för revision av den offentliga sektorn börjar diskussionen med advokatsamfundet. Som redan sagts är denna nära kopplad till utvecklingen av MDP-byråerna och de bärande argumenten är (i) kompetensen inom MDP-byrån och för advokaterna inom vissa domäner (insolvens, skatter etc.) är mycket likartad och de bör därför kunna utföra samma arbeten (ii) advokater bör, trots professionsspecifika etiska regler, inom affärsjuridik kunna inordnas i MDP, då situation mellan klient och advokat då liknar de vanliga klientförhållandena inom MDP-byråer. Det här är en diskussion som inte slutfördes i Balans under tidsperioden, men det framstår som att medan FARs argument är kopplade till marknadens behov av kompetens är Advokatsamfundet kopplade till behovet att skydda den professionella kompetensen.

När det gäller revisionsplikten så löper tre argumentationslinjer delvis parallellt. En första är kopplad till de tidigare ”samhällskontrakt” som indirekt funnits mellan revisorerna och staten där revisionsplikten innebär att statens kostnader för övervakning av mindre företag minskar. Enligt denna argumentationslinje blir det helt enkelt ”för dyrt”

samhällsekonomiskt att avskaffa revisionsplikten. Den inledande skeptismen 1990 -1991 mot avskaffandet kan ses som uttryck för detta, men linjen återkommer längre fram, dels som del i förutsättningarna för hur FAR ska ställa sig i mitten av 2000-talet där bland annat en

utredning visar på de samhällsekonomiska konsekvenserna. Värt att notera är att denna diskussion är ungefär samtida med att FAR fusionerar med SRS och därmed får större delen av de revisorer som gör revision i mindre företag som medlemmar.

Redan tidigare har man dock börjat fundera över det rimliga i att revidera mindre företag. Bakgrunden till detta är de komplexa internationella revisionsstandarder som gäller. Ska nu ”en revision vara en revision” så blir bördan för mindre företag hög. Det här är alltså en argumentationslinje som tar de som revideras perspektiv snarare än de reviderades som framträder under första delen av 2000-talet. Nära kopplat till detta klientperspektiv är önskan om att öka revisionens legitimitet genom att göra den efterfrågestyrd. Det här tycks dock vara en innerlig önskan som finns i princip under hela perioden och som är nära kopplad till revisionens status. Det framstår också som troligt att den finns hela tiden (vem tycker det är roligt att vara ett ”nödvändigt ont”) men att den accentueras av liberaliseringen av marknaden och internationaliseringen av regelverket.

Den ”kompromiss” som tycks göras för att sammanjämka den linje som är skeptisk till avreglering med den linje som är mer positiv är produktutveckling. Kan man övertygande kommersialisera olika delar i de behov av redovisnings- och revisionstjänster som

produktdifferentiering skulle dessutom kunna innebära att förtroendegapet minskar mellan revisor och klient då man tydligare preciserar olika aktiviteter som revisionsbyrån saluför. Lite förvånande kan det vara att det är FAR SRS och inte de enskilda byråerna som preciserar produkterna, men som vi sa ovan kan det vara ett sätt att stödja de medlemmar som arbetar på mindre byråer (särskilt efter fusionen med SRS). Detta kan ses som en del av organisationens funktion att stödja de medlemmar som inte längre kan överleva på enbart revision och

revisionskopplade tjänster. Som vi såg i avsnittet om förtroende ovan har produktutvecklingen landat i en presentation av typ av verksamheter som finns inom branschens ram.

Ett drag i produktutvecklingen är att den bygger på flera av de attribut som den tidigare produkten ”revision” haft. En viktig del är således ompaketering snarare än

nyutveckling. Olika typer av rådgivning frigörs därmed från revisorsfunktionen och får egna benämningar. Utvecklingen bygger också på värden och mekanismer för att skapa det

förtroende som funnits tidigare. Det är tal om intyg, att dessa ska göras av licensierad personal (revisorer och redovisningskonsulter) och även på något ställe att framställande av dessa intyg kan ses som motsvarande revision när revisorn försöker uppfylla kravet på antal

revisionstimmar på år. Standarder för redovisningskonsulter skapas för att ge samma trygghet när en uppgift utförs av en konsult som av en revisor. Sammantaget ger detta en bild av de gränsdiskussioner som förekommer i kapitlet där de ursprungliga gränserna för professionen har lösts upp till en vidare bransch, samtidigt som man slår vakt om att överföra de

kärnvärden som professionen byggt på och de mekanismer varmed man skapat sin position och status till profession in i den nya kommersiella världen.

Kapitel 8 Organisering av den professionella föreningen