Vägen framåt – fler sammanslagningar?

Vi återknyter till FAR SRS version 3.0 och ambitionen att bygga en komplett branschorganisation. Styrelsen har fattat beslut om att ändra organisationen. Från indelningen revision, redovisning, skatt och rådgivning till en mer marknadsanpassad indelning: små

företag, stora företag, skatt och rådgivning.

Det går, menar vi, att spåra sektorernas betydelse i utvecklingen mot en allt större och kraftfull branschorganisation. I Balans 2005 nr 5 säger FARs ordförande Lars Träff angående skattekonsulternas roll i revisionsbranschen att ”Behovet av helhetssyn och

sambandet mellan skatter och bl.a. redovisning ger skattespecialister i revisionsbyråbranschen stora konkurrensfördelar”. Han påminner om att godkända revisorer och specialister sedan stadgeändringen 2001 kan bli FAR-ledamöter och informerar om att FAR aktivt arbetar för en skattesektion inom FAR. Träff poängterar också att då det gäller materiella frågor kommer FAR att bli starkare i det kontinuerliga remiss- och lobbyingarbetet på skatteområdet. I Balans 2005 nr 12 finns rubriken: ”Startskottet för FAR:s skattesektion”. Den vision som skatte sektionen har är att skattespecialisterna inom FAR:s skattesektion skall vara förstahandsvalet på marknaden och uppfattas som ledande (Balans 2006 nr 1). Sektionen gav resultat och enligt Balans (2008 nr 1) var av de knappt 200 specialisterna som ingår i FAR SRS 155 skattekonsulter, något man trodde berodde på skattesektionen existens.

Vid det första rådsmötet för den nya organisationen FAR SRS framfördes tankar om att fler verksamma i revisionsbranschen, exempelvis redovisningskonsulter borde beredas plats i FAR SRS (Balans 2006 nr 10). En redovisningssektion har bildats inom FAR SRS, kanske som en förberedelse för ett samgående med Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).(Balans 2007 nr 8-9) Dan Brännström tror att en samverkan med sikte på samgående vore bra för branschen och för medlemmarna och samtal med SRF pågår (Balans 2007 nr 10; Balans 2008 nr 1). Det går dock trögt och 2009 meddelar Svante Forsberg att samgåendet med Sveriges Redovisningskonsulters förbund SRF inte har lagts på hyllan trots att samgåendet är industriellt viktigt. Mycket samarbete finns dock redan. Bland annat pågår ett arbete med en gemensam standard för redovisningskonsulter och ett gemensamt regelverk för kvalitetskontroll (Balans 2009 nr 1).

I spåren av skattesektionens succé skapas också en Rådgivningssektion. Startskotten redovisas i Balans 2009 nr 5. ”Rådgivningssektionen ska vara till för riskrådgivare, för rådgivare inom transaktionsfältet och för rådgivare inom Business Consulting. Och med den definitionen kan vi nå ungefär femhundra medlemmar.” Henrik Tseinbrecher som sitter i styrelsen för den nya sektionen menar att det finns flera likheter mellan rådgivare i revisionsbranschen och rådgivare i renodlade konsultföretag, men med en viktig skillnad: En sådan är att rådgivare på revisionsbyråer kan dra nytta av den konkurrensfördel som byråns varumärke innebär, dvs. de upplevs som en kvalitativ leverantör. Rådgivare kan ha revisorsbakgrund, men är inte revisorer till professionen. Istället har de valt att arbeta med affärsrådgivning.

I Balans 2010 nr 10 presenterar Fars nye ordförande Anders Bäckström sin syn på Fars verksamhet. Medlemsantalet är nu 6100 och en utmaning är att få alla att gå mot samma mål. Att skapa förtroende för den finansiella rapporteringen är väsentligt och gynnar alla

oavsett om de är revisorer, redovisningskonsulter, skattespecialister eller rådgivare. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla och integrera kommersiella aktiviteter och det är väsentligt att Far syns mer i debatten. Det gäller att ha förändringsvilja och att våga ha åsikter för att skapa såväl medlems- som samhällsnytta. En rimlig slutsats blir därmed att storlek ger styrka och det är mycket möjligt att vi får se fler sammanslagningar mellan Far och föreningar som organiserar näraliggande yrken och branscher framöver.

8.4 Summering och analys

Fusionerna av revisionsföretag mot allt större organisationer är sammankopplad med en branschglidning och utvecklandet av en multidisciplinär praktik. Det motiv som angavs för dessa förändringar var krav från klinterna. Fusionerna har lett till att de stora organisationerna fått en dominerade ställning på marknaden. Som vi sett lyfter Göran Tidström, ordförande i FAR tidigt fram att det kan leda till att synen på kåren som profession blir mindre påtaglig och att identiteten kan komma närmare byrån än yrkeskåren i dess helhet. Genom att andra professioner än revisorer anställs inom revisionsföretagen utvecklas interprofessionella relationer samtidigt som revision endast blir en av flera produkter, vilket kan leda till att den inte längre får lika högt status. Organisationssammanslagningarna kan med andra ord ge upphov till en normativ fragmentering och till en svagare socialisering till revisorsprofessionens normer (Jfr Oliver 1992). Insocialiseringen sker i första hand ”företagets namn”. Man lär sig alltså primärt att identifiera sig med t.ex. KPMG eller Ernst & Young, inte med revisorsprofessionen. Med utvecklingen av de stora multinationella redovisnings- och revisionsföretagen följer också moderna managementsystem: nya sätt att styra och ett belöningssystem där väsentliga faktorer blir att vara en god team-medlem och att uppfattas som socialt kompetent (Agevall & Jonnergård 2012). Belöningssystemen inom byråerna kommer därmed att prioritera affärsverksamheten framför revision (Gometz 2006:114).

För den enskilde revisorn kan den organisatoriska tillhörigheten till det stora företaget innebära en högre status som gör att hon/han får ett annat bemötande än vad den revisor får som kommer från en mindre organisation. Enligt Ahrne (1993:70) gäller att: ”Personer som tillhör en i någon mening rikare organisation får ofta ett övertag vid interaktion med människor från andra mindre resursstarka organisationer”. Därmed tangerar vi det kritiska uttalande som framfördes redan 1994 om att koncentrationen av branschen kan påverka möjligheterna till inflytande inom FAR. När de tre största revisionsbyråerna sysselsätter 55% av FARs auktoriserade revisorer ställer dominansen stora krav på dessa

”drakars” agerande inom FAR, om det inte ska kännas meningslöst för övriga 45 % av kårens medlemmar. Gometz (2006:114) menar att byråkoncentrationen tom. gick längre i Sverige än i USA. ”Det blev tre stora byråer som dominerade såväl marknaden som FAR.”

Inflytandefrågorna var också centrala för SRS vid de tidiga diskussionerna om sammanslagning med FAR. SRS ville säkerställa inflytandet från de mindre byråerna. Den frågan blev avgörande för att det då inte skedde någon sammanslagning. När sedan en sammanslagning mellan FAR och SRS åter hade aktualiserats och SRS röstat ”ja” i en första omröstning uttalar SRS ordförande Per-Olof Andersson förhoppningar om att den nya organisationen ska bli stark på lokalplanet. Han förespråkar således en decentraliserad organisation. År 2011 när lokalföreningarna står inför genomgripande förändringar finns dock ett förslag om att lokalföreningarna ska avlastas, egentligen avvecklas och att styrelseordförande och ledamöter i styrelsen ska bli regionombud. En utveckling som enligt vår tolkning går i riktning mot ökad centralisering inom Far.

När det gäller organiseringen av den professionella föreningen så speglar den i stor utsträckning utvecklingen av de stora redovisnings- och revisionsföretagen. Genom ett ökat tillträde av andra professioner representerar professionsföreningen flera olika professioner samtidigt som medlemsantalet växer (från 2500 ledamöter år 2003 till 6100 år 2010). Såväl bredden av representation som antalet medlemmar ökar makten i relation till omgivningen och detta framstår som en aktiv strategi hos professionsorganisationen. Ambitionen var, som vi sett, att skapa en branschorganisation. Det skulle ge en ökad genomslagskraft och trovärdighet gentemot myndigheter och lagstiftare genom att revisionsbranschen ”talar med en röst”. Organisationens styrka växer i relation till omgivningen.

Vi har också uppmärksammat sektorernas betydelse i den professionella organisationens strategier för utvecklig. Det kan ses, menar vi som strategier för 1) att utöka medlemsantalet, 2) för att göra den professionella föreningen starkare i remiss- och lobbyingarbete och 3) för att vara en förberedelse för samarbete som syftar till sammanslagning med en annan organisation. Ett exempel på den första strategin är skattesektionen som medförde att antalet specialister ökar och mot denna bakgrund initierade Rådgivningssektionen66. När det gäller Skattesektionen påpekas också särskilt att den gör att den professionella föreningen blir stakare i remiss- och lobbyingarbetet (strategi 2). Och när det gäller Redovisningssektionen antyds också i Balans att den kan vara en förberedelse för

66 _{Jfr. det tidigare citatet: ”Rådgivningssektionen ska vara till för riskrådgivare, för rådgivare inom} transaktionsfältet och för rådgivare inom Business Consulting. Och med den definitionen kan vi nå ungefär femhundra medlemmar”.

ett samgående med Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF. Ett sådant samgående skulle naturligtvis ytterligare utöka både bredden i representationen och medlemsantalet och därmed stärka branschorganisationens position i relation till omgivningen.

Enligt vår tolkning handlar de strategier som FAR, FAR SRS och Far utvecklar om att skaffa sig inflytande. För att vara en maktfull aktör har både representationsbredden och antalet medlemmar stor betydelse. En i dessa avseenden rikare organisation innebär politiska resurser i mötet med andra institutionella reglerare nationellt och internationellt. Detta, menar vi, är den drivande kraften i strategierna och i organiseringen. Det gäller för organisationen att presentera sig utåt som en maktfull aktör som kan tala med en röst. Vi återkommer till detta i kapitel 10 och 11.