Ur de fyra ungdomarnas berättelser har det så här långt börjat "sprette opp gnister fra teksten"563. I de rörelsemönster varmed Marcos, Sofia, Lotta och Mattias hanterade sina livshistoriska erfarenheter och villkor framträdde inte bara olikheter utan också starka gemensamma drag. De har alla skapat "rutiner och ordning" för att erhålla det Giddens kallar "ontologisk trygghet". Konstruk tionerna, ramarna, skapades för att inge en känsla av säkerhet, ha kontroll, samt förebygga och förutsäga eventuella hot och kränkningar564. De uttryckte att målen med agerande var att de ville känna sig bra, stolta, lyckliga, säkra, viktiga, trygga, häftiga, omtyckta, beundrade men också fruktade, hatade, mäktiga och avskydda. De konstruerade praktiska sanningar, gjorde figurer, skaffade sig vanor för att praktiskt veta var de hade världen och hur de skulle förhålla sig i den. I processerna beskrev de en "vanans makt" som sakta skapar rutiner i berättelser och figurer. Vanor och rutiner att vara på ett visst sätt. När Marcos menade att "man måste ha ett rykte" handlade det om en vana att söka responser och bekräftelser han kände igen. Responser som för honom ingav känslor av trygghet och säkerhet, känslor och responser han kände igen.
I berättelserna fanns vissa bilder, uttryck och ord som bar upp hur de tänkte och som ständigt återkom när de med ord skulle formulera sig. Jag har tidigare nämnt omkrets och erkännande som "typord" för kvinnliga och manliga rörelse mönster565. Självkänsla och självförtroende var ett annat begreppspar som stän digt återkom i berättelserna. De använde dem på olika sätt och ibland syno nymt med varandra. För min egen del säger detta ordpar mycket både i var dagdialogen och i samtal med analytiska begrepp. Jag försöker använda dem mer i att analytiskt beskriva centrala drag i motivationssammanhang. Begrep pet självkänsla, i min tappning, följer ordets bokstavliga betydelse "känsla-för-självet" och avser att beskriva "ett inre tillstånd som inte utan vidare kan utläsas av yttre faktorer"566. Självförtroende däremot är en mer aktiv och påverkbar
563 Eriksson 1997 s 9-10 med sedvanlig norsk precision.
564 Giddens 1984 s 87 betonar den kognitiva möjligheten att utnyttja ramarna som trygghet och säkerhet. Frames are duster of rules which help to constitute and regulate activities, defining them
as activities of a certain sort and as a subject to a given range of actions.
565 Se slutet på kapitel 7.
566 Wennberg & Wennberg Spelet kring självkänslan 1995, s 16. Jfr Antonovskys "starkt KASAM", Erik H Erikssons begrepp "grundtillit" och Winnicots "basic trust" s amt Giddens beskrivning av "stark självkänsla" som "en emotionell vaccination" mot sociala ifrågasättanden och kränkningar. Gemensamt i dessa beskrivningar är en självkänsla som utgår från erfarenhe ter av positivt bemötande, en självkänsla som individen sen själv bygger in i sin självbild. Barndomstiden är viktig och skapar en "inre kärna av tillförsikt" som färgar hur man tar sig an
aspekt, förknippad med det man åstadkommer i den yttre världen. Genom figu rer och handlingsval pågår ett ständig skapande av självförtroende och i för längningen ontologisk trygghet. Det är därför vi behöver rutiner, ordning och all denna bekräftelse för att känna oss bra. Vi vill känna självsäkerhet och ha
sj älv-för troende567. Däremot vill jag hålla isär den tolkningsmatris, det inre till stånd och den självkänsla568 som på ett grundläggande sätt färgar upplevelserna av responser och intryck.
En svag självkänsla kan effektivt döljas och skyddas bakom uppblåsta figu rer och ett överdrivet "bevisande" av självsäkerhet. Figurer som kanske fokuse rar på ett visst kompetensområde, en viss skicklighet, eller en viss fallenhet. Det är därför vi behöver alla dessa sociala världar - för att utveckla kompetenser, skapa självförtroende, bli skickliga och bra på någonting och därmed inkassera bekräftelser som gör att vi känner 569 oss bra.
Stark självkänsla ger ökad förmåga att konstruktivt hantera svårigheter och problem. Antagligen hade mina intervjuungdomar inte varit på utredningshem om de i grunden haft stark självkänsla. Deras erfarenheter har inte gett dem sådana möjligheter. Gränsdragningen mellan "stark" och "svag" är givetvis omöjlig att göra men mycket i deras agerande tyder ibland på desperata sätt att skydda en alltför lätthotad självkänsla.
Man är inte värd någonting ... men man lär sig stå ut57^.
Ungdomarna strävade efter säkerhet inom de ramar och möjligheter de tyckte sig ha och ville utifrån dessa ramar bygga upp sin styrka. Det är så man skapar "ordning" i världen och gör den begriplig och hanterbar. De ville göra möjlig heter och svårigheter greppbara571, konstruera enkla och praktiska sanningar som vägledning, hitta nischer där de var "bra" och där de "passade in".
Alla fyra ungdomarna sökte på sitt personliga sätt efter "praktiska sanning ar" som skulle vägleda dem. Scheff572 menar att den primära motivationskällan för allt handlande utgår från viljan att upprätta sociala band. Det innebär också en strategi att undvika situationer som framkallar kränkningar och känslor av skam573. Upplevelser av sådana situationer innebär alltid hot mot självkänslan
världen. Men man får heller inte övervärdera denna första tid. Självkänsla liksom identitet utvecklas hela livet och är av processuell karaktär, vilket i avhandlingen är centrala tankegång ar.
567 Dessa två begrepp ser jag som liktydiga med Giddens "ontologisk trygghet". 568 Jfr Antonovsys KASAM (Känsla Av SAMmanhang) 1994 s 37 ff.
569 Scheff, 1993, lyfter upp känslorna och känslolivets grundläggande betydelse för kognitiva val och vardagsliv. "No approach to sociology can be complete which fails to analyze this" (s ix) menar Giddens i förordet till denna bok.
570 Lotta.
571 Avser de tidigare resonemangen i kapitlet "Livsprocesser i stort", o m kognitiva strukturer som ständigt ramar in vardagstänkandet och gör förståelse och handling meningsfulla och begripliga.
572 Scheff 1994.
574 och automatiskt och naturligt vänds ansiktet mot situationer som inger känslor av stolthet och "i något hänseende" positiva bekräftelser575. Det mänskliga agerandet handlar mycket om att skydda självkänslan och bygga upp en sköld av säkerhet och självförtroende. Spelet har tre huvudmål576:
Att hitta in i en gemenskap. Skaffa sig en profil.
Att konstruera en sammanhängande förståelse och mening i det man gör.
Spelet bör dessutom kännas äkta, märkas utåt och inåt och upplevas relevant, logiskt och meningsfullt, åtminstone för de närmast berörda577! Lotta sökte människor och situationer där hon både som människa och kvinna kände sig bekräftad. Hon ville känna sig kompetent och se sig själv i ett sammanhang. Det här har ingenting att göra med värderingsmässigt "rätt och fel" eller "gott och ont", utan är en krass anpassning till tillgångar och möjligheter i livet. I sitt mest utsatta läge nöjde hon sig med den lilla bekräftelsen att duga i sängen:
...till slut räckte det med en som höll om en över natten.
Det gav just för stunden en gemenskap, en roll att krypa in i och ett begripligt meningssammanhang. Likadant skulle Mattias i sitt mest utsatta läge kunna göra nästan vad som helst för att bli synlig för någon578 - till och med kriminell!
Min poäng är att alla former av vanor och rutiner, både i tänkandet och om satt i praktiskt handlande kan ses som addictive behavior579. En vanans makt som skapar känslor av säkerhet och kontroll. Känslor och vanor som i sin tur genom olika livsstilsval blir till kompetenser och självförtroende som skyddar och fö rebygger hot mot självkänslan580. Vanans makt gör att tryggheten kanske söks genom att skapa och återskapa kända figurer som framkallar rädsla och respekt i andras ögon och responser man är van med. Att utveckla figurer och orientera sig genom olika val kan utifrån sådana elementära resonemang ses som ett spel kring självkänslan. Detta gäller även figurer - att vara "dålig" - då de inger en känsla av att vara bra - i något hänseende.
574 Messerschmidt 1993.
575 Bygga upp självsäkerhet och självförtroende. 576 Jfr Olofsson & Sjöström 1993 s 19.
577 Jfr andr a sociala spel. Fotbollsfanatiker och hängivna ornitologer kan verka fullständigt obegripliga för andra grupper. Man förstår helt enkelt inte meningen med profileringarna eller koderna och språket för samspel.
578 Vid ett tillfälle kastade han sig framför en bil för att få uppmärksamhet.
579 Addictive i en bred bemärkelse som inte nödvändigtvis är knutet till missbruk eller drogberoende. Se Johansson, 1995, s 143-145, för genomgång av Giddens tankegångar. Giddens använder orden compulsiveness och addictiveness som synonyma för hängivenhet eller hem fallenhet åt ett speciellt rörelsemönster i livsstilen.
Jag blev bäst på att vara sämst...58!
Marcos
En långvarig stabil livserfarenhet av asociala världar och framgångsrikt navige rande innebar för Marcos del ett starkt självförtroende och en grundtrygghet i att vara "avvikare". Han hade svårt att avstå framgångarna och tanken på de succéer han ändå gjort på denna scen. Han hade också svårt att uppträda som amatör på en annan scen582. Marcos problem i förhållande till behandlings världen och den vanliga världen bestod i att hans självförtroende var knutet till asociala livsstilsorienteringar och det vanliga livet kändes som ett nerköp. Han hade svårt att tänka sig bli "vanlig" och sökte sig ständigt till nischer som skin head, antirasist, slagskämpe, snowboardåkare, hiphopare, boxare, grafittispra-yare etc:
En vanlig grabb bryr sig nästan ingen om.
Den sociala ordning583 han konstruerade för sitt tänkande, vilket också struktu rerade "vad han sökte i bekräftelserna"584, gav det självförtroende han var van att få och som han kände sig trygg med.
Mattias
Mattias däremot flöt inte med, "doing masculinity and class" som Marcos gör. Han skulle mycket väl vilja bli en "vanlig grabb". Han hade varken erfarenhet, talang, kompetens eller fallenhet för asociala livsstilar. Det som skiljde de bägge pojkarna åt var att Mattias valde asociala livsstilar trots att han är en dålig tjuv, inkompetent slagskämpe och feg missbrukare!
Man blir liksom någon...
Mattias problem var att självförtroendet inte räckte för att göra honom synlig i det vanliga livet och han sökte sig till asociala livsstilsorienteringar för att utöka sina kompetensområden. Genom att använda droger och stjäla bilar fick han med små gester sin förmåga bekräftad och blev därmed synlig - för någon. För honom upplevdes bristen på sociala band som ett överhängande hot mot själv känslan och var detta kanske det viktigaste motivet att välja asociala livsstilar?
581 Henrik.
582 Jfr Goffman 1988 som använder teaterscenen som metafor för det sociala livet. 583 Giddens 1984.
Sofia
Samma resonemang innebar att Sofia var tryggare i sin "otrygghet" än vad Lotta var i sin ambivalens. I den underordning585 Sofia levt med har hon an passat sig till olika miljöer och situationer. Denna hemhörighet och kompetens skapade en känsla av kontroll och makt som i många fall kunde förebygga hot mot självkänslan. Hon hade med åren, på många sätt, blivit en överlevnads konstnär som sökt sig till kvinnliga biroller, varit duktig, glad, busig och olydig och konstruerat social kompetens som gav säkerhet och självförtroende. Hen nes problem var att hon hade sitt självförtroende knutet till att underordna sig och gjorde sig därmed beroende av andras bekräftelser. Precis som Marcos kände hon trygghet i denna invanda position. Hon hängde upp sitt liv på "gänget", behandlingshemmet eller "killen" när hon "is doing femininity and class" och fann trygghet i detta rörelsemönster.
...jag försöker i alla fall...
Men ingick hon då inte i det vanliga kvinnliga rörelsemönstret? Jo, absolut. Man skulle kunna säga att hon maximalt anpassade sig till gängse könsroller vilket var en möjlighet att flyta in i det vanliga livet. Men det finns en baksida av myntet. Hennes självförtroende blev beroende av andras bekräftelser vilket gav svårigheter att agera självständigt. Om hennes nya tryggheter skulle räm na, om självkänslan skulle hotas om hon skulle uppleva sig som övergiven -vilka beroendeförhållanden och arenor skulle hon då söka sig till? Skulle hon välja att bli mamma?
Lotta
Lotta var vid första anblicken uppfylld av självförtroende och utstrålade social kompetens. Hon gav ett självsäkert intryck och sade sig alltid kunnat välja sina sätt att vara.
Jag vill hävda att hennes problem stod i direkt motsatsställning till Sofias och att Lottas självförtroende var knutet till att inte underordna sig andra vilket gav henne svårigheter att upprätta sociala band och knyta relationer. Hon kämpade för att inte bli beroende och försökte lösa frågorna på "killars vis" med att stän digt poängtera sin särskildhet och undvika djupare relationer. Hon ville ha kontroll och makt över sitt eget liv och inte hänga upp sig på någon:
...det går inte att vara sig själv i relationer - man har ett jävla ansvar
Var hon rebell eller symbol för moderna självständiga kvinnoideal? Hon skulle antagligen hävda det senare själv! Själv är jag försiktigare och menar att hennes handlingsval ofta handlade om självförtroendeskapande strategier att skydda 585 Dels som flicka/kvinna men även med ett socialt arv som a v vikar e med låg status.