Pojkar och män är besatta av att mäta sig och tävla. De vill jämföra sig, utmärka sig och visa kompetens. De intervjuade pojkarna återkom ständigt till ord som "stolthet", "respekt" och egenskaper som "smart", "stark", "häftig" och "säker".
Sen varför jag hamnade på familjehem och institution ... d e andra killarna sportar väl och håller på. För mig handlar det om att komma bort från vardagen, uppleva spän ning. Det var så lätt i början och det blev som en sport - en katt och råttalek - med poli sen. Jag stal aldrig något när jag var ensam men det var inte för att härma någon. Det
546 Interaktioner sker med det Mead kallar gester. Det är ett agerande vars värde ligger i en ömsesidig förståelse av vad gesten symboliskt betyder. Man blir osynlig om motparten inte uppfattar ens gest.
547 Bjerrum Nielsen & Rudberg 1990, Bergman Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/93.
548 Giddens 1992, menar att manlighet har kommit att grundas på "ordet och dådet", men inte på närhet. Frykman i Kulturella perspektiv 3/96.
549 Jämför motsvarande fråga i Lottas berättelse som könsriktigt lyder - vad betyder de osynli ga för henne?
var för att visa kompisarna att jag klarade det. Man ville vara värre. Har man gjort en grej vill man göra en större för att se om man klarar det - ju härligare blir det.
Under sin uppväxt försökte han konstruera förståelseformer550 för manliga värderingar och manlighet. Ett manligt sökande som ofta innbär avståndsta gande från de kvinnliga rörelsemönster som mammor representerar. Det inne bär också en orientering mot arenor där manlig dådkraft, eller som Robert Bly uttrycker det - där "manlig essens" skulle finnas551, men frånvaron av män un der Mattias uppväxttid var påtaglig och konkret. I den slutna familjevärlden fanns begränsade utrymmen för frågor eller att realisera tankar och fantasier om hans egen far. Mattias värld dominerades av osynliga män! Mormor hade precis som hans mamma skilt sig tidigt för att sedan leva singel vilket gjorde att morfar beskrevs som en "alkoholist någonstans". Man hittade inga manliga per soner i hans tidiga relationskartor.
Det första mötet med pappan berättades med avmätt ton:
Jag fick svar på mina frågor. Jag hade alltid undrat hur han såg ut, hur han var och hur hans familj såg ut.
- Men som grabb undrade du väl vad han trodde om dig?
/blixtsnabbt/ - Har aldrig funderat på det! /lång tystnad/ -Jag har fått svar på frågor na och fått se att jag hade en farsa. Han betyder ingenting. Han var som en vanlig per son.
Vad sa det manliga till honom? De ögon som skulle vidimera honom såg ho nom inte och "det kvinnliga" misstänkliggjorde de bilder han själv försökte producera. Han upplevde sig börja "tappa kontrollen" vilket kan tolkas som känslor av oförmåga att hantera vissa situationer där manliga och kvinnliga rörelsemönster möts.
Vid många tillfällen tog han upp historier som på ett eller annat sätt för medlade längtan och önskningar att ingå i manliga gemenskaper. Han mindes med klarhet situationer där han blivit uppmärksammad, när män gett sig tid med honom eller så banalt - bara mindes hans namn. Han berättade om "A-lagarna i parken", gemenskaper med eftersträvansvärd kvalité i form av "en jäkla sammanhållning" och "mycket tid för en":
Då ropade de ... -Tjena Mattias. De visste vem jag var och jag blev väldigt förvånad. Jag kände mig som en i gänget och de var väldigt trevliga att snacka med...liksom ha tid att sitta på en gräsplätt, spela kort och supa. Jag liksom drogs till dem.
I ungdomskretsen upplevde sig Mattias ständigt på gränsen för att bli accepte rad. Han hade ingen given plats i något gäng utan fick kämpa med bravader för att skapa ett utrymme. Problemet var att han var blyg, försiktig, späd och en sam och hade därför svårt att göra sig ett namn. Av de skälen var han tvungen att "lära upp" en yngre kompis, Z, för att de tillsammans skulle visa "de andra" vad de gick för. De stal för att se om de skulle klara sig, gjorde inbrott på en 550 Jfr Messerschmidt 1993.
vårdcentral och ertappades av polisen, sovande med ett "apotek" i fickan. De rymde till Stockholm och fångades in av polisen på väg till Kungsträdgården där de hade tänkt "köpa knark". Han gav ofta bilder om valhänta försök att kvalificera sig i en värld där de av alla bedömdes som "loosers".
Brott är som knark...ju större grej man gör ju härligare är det för självkänslan.
Riskerna med Mattias "spänningskriminalitet" och experiment med droger är att de gav vinster i form av uppmärksamhet och status. Vinster som överträffa de den ouppmärksamhet han upplevde i familjen och i "det vanliga livet".
Självkänsla för pojkar handlar ofta om att få sin förmåga bekräftad - att i andras och i de egna ögonen uppleva sig vara bra på någonting552.1 de världar han rörde sig kände han sig anonym och uppmärksamhet från andra gled ho nom oftast förbi. Han märktes inte i skolan eller i gänget, glömdes bort, räkna des inte, var varken mobbad eller uppmärksammad. I och med skolbytet i åt tan, "knöts häftigare kontakter" och han såg nya möjligheter och nya arenor att göra sig synlig. När han åkte fast första gången sporrade det honom att göra nya brott. Han upplevde det som att "murarna rasade". Relationerna med Z beskrevs som ett siamesiskt förhållande där de tillsammans "skiter i allt", letar äventyr och spänning.
Många av historierna om droger och brott gjordes större och häftigare än de i själva verket var. De ingick i försöken att göra sig synlig inför mig. Mattias gav gärna sig själv huvudrollen och marknadsförde bilder av sig själv som beslut sam, orädd och betonade den ledarroll han hade gentemot Z. Historierna om deras ekapader, misslyckade eller lyckade, hamnade följaktligen i första rum met som en presentationscermoni när vi möttes. Han berättade också med stolthet om det utrymme (även om det är litet) han ibland lyckats skapa med sina erfarenheter i rökrummet på institutionerna553.
Flickorna hade ett begränsat utrymme i hans relationserfarenhet och han omgav sig ständigt med schablonartade standarduttryck som:
Man vill ju inte äta samma kakor varje dag... eller., inte skulle man neka att dra över'na...
Vid mer allvarliga samtal lyste osäkerheten och de begränsade framgångarna igenom och han berättade om tafatta försök där han själv varit intresserad men varit för "ful" för rätt respons.
Efter utredningstiden skulle han placeras i ett familjehem. Inför denna place ring gjorde han sig en drömbild av vad han skulle komma till. Kanske var det ett sätt att ställa in sig och förbättra bilden av något han inte hade möjligheter att kunna påverka554. Familjens femtonåriga dotter gjordes i fantasin till vacker, lockande och det "hopp" han stödde sig på inför framtiden. Positiva illusioner 552 Bjerrum Nielsen & Rudberg 1990, Cwejman 1991, Sörensen 1982, Dahlgren 1977.
553 Kanske den mest centrala arenan i behandlingsverksamheter. Arenan där sanningar sägs och man kan agera, med Goffmantermer, "bakom scenen".
har den förmågan att hålla samman självet vid kristillfällen. Ett kreativt bedrä geri för att närma sig framtiden i bästa möjliga ljus555.
Det kändes som att komma till helvetet. De förstod inte svenska utan pratade finska med varandra. Sen dottern - hon hade man fantiserat om - att hon var skitsnygg. Det var tvärtom. Hon var inte ens där när jag kom. Hon skulle bo i stan under veckorna och sen låg stället ute i bushen. Det minsta jag vill komma till var en bondgård så jag rymde direkt.
Mattias har aldrig haft något förhållande eller längre vänskapsrelation med nå gon tjejkompis eller flickvän. Hans relationsvärld, även som tjugoåring, kretsar kring ett fåtal människor, mamman, systern och Z. Vid några enstaka tillfällen nämner han andra killar men de inverkar bara marginellt på det liv han lever. Oftast är han ensam.