Ju närmare individen man kommer desto fler menings- och betydelseuniversa öppnar sig. Schutz168 använder begrepp som "världen inom räckhåll" eller "vardagens livsvärld" när han beskriver den tillgängliga erfarenhetsvärlden. Vardagsutiner, handlingar, motiv för handling och betydelser individen ger handlingar sätter sin prägel på sättet att ta itu med dagen. Individer försöker erfarenhetsmässigt konstruera en social ordning där omvärlden ska bli förståe lig och hanterbar. Svaren på och konsekvenserna av handlingarna måste i möj ligaste mån förutses och därmed inordnas i den regi handlingarna ges169.1 den teoretiskt striktaste meningen handlar vi för att få respons, dvs responsen fanns om dubbel hermeneutik, om förståelse av individens förståelse. Den mening människorna själ va ger sina liv, kommer i första rummet och bör vara utgångspunkt för att förstå samhället. Det är den mening människor ger samhället som är samhället!.
164 1973 s 7 ff.
165 Denzin 1989 s 83. Begreppet är ursprungligen hämtad från Geertz 1973. Även refererad i Svensson 1996.
166 Rådström dikt i Socionomen 3/92. 167 Merriam 1994 s 26,133.
168 Schutz 1960 samt Moe 1995 s 133.
169 Vilket i sig är den symboliska interaktionismens kärna där utgångspunkten för handling är att förutse responsen från "den andre". Vetskapen om denna respons utgör själva motivet till handlingen. Med hjälp av livshistoriska erfarenheter definieras (och förutses) den verklighet och de responser som handlingen förväntas ge och handlingen blir därefter.
där redan före handlingen170. Ordningen upprätthålls genom s k typifiering-ar171, där individen söker finna gemensamma definitioner med människor i sin omgivning. Genom kulturella traditioner och genom den socialisationsprocess alla människor genomgår tillägnas förutom de generella typifieringarna även individuella typifieringar utifrån de erfarenheter man gjort. Genom att spegla sig i andras ögon, tolka sig själv ur ett omvärldsperspektiv, fästes självbilder vid det som upplevs som "jag". Den sociala ordningen172 är nödvändig för att upprätthålla och stärka självet173 både som samhälls- och kulturbärare samt för att upprätthålla känslan av att vara en självständig individ och "ha en identitet". Giddens174 menar att både den individuella personliga ordningen och den ge mensamma har till uppgift att skapa trygghet och säkerhet inför orienteringen i samhället. Ordning möjliggör en rutinisering och en reflexivitet175 i vardagen vilket öppnar kommunikationskanaler för samköming med andra. Vi måste helt enkelt berätta för att vara någon och därmed synliggöra oss för oss själva. Berättandet ingår på så sätt som ett led i den enskildes självförståelse176.
Ungdomarnas berättelser är inbäddade i erfarenhetsbaserade kunskaper sammanhållna av "praktiska sanningar" som får versionerna att hänga ihop. Detta är i många stycken en begränsad kunskapsdepå177 som förvisso kan kri tiseras för att vara snedvriden, personligt färgad och osann. Samtidigt handlar den om verkligheten sedd ur individens perspektiv, dvs den verklighet man för dagen har att orientera sig efter, en verklighet man lever med även om den i andras ögon bedöms som livslögn. Kunskap för att förstå handlingsval kräver de inblandades upplevelser och för att citera en av de flitigast använda passa gerna178 inom den kvalitativa sociologiska forskningen:
...individens omedelbara beteende är nära relaterad till dennes definition av situationen och den ligger i linje med den objektiva verkligheten eller den subjektiva uppfattningen
170 Asplund 1992.
171 Socialpsykologen Jodelet i Chaib & Orfali 1966, använder ett närstående begrepp, sociala representationer. Exempel kan vara strategier för inte framstå som avvikande, annorlunda eller motsaten, strategier för att behålla respekt aktning genom att upprätthålla en bekräftad och accepterad avvikelse. Heckhauser 1980 har liknande resonemang om inlärd hjälplöshet hos lätt utvecklingsstörda i tidskriften Ungdomstid 3/95. Han menar att man i ett visst hänseende lär sig vara hjälplös och utvecklingsstörd.
172 Giddens 1982 pratar om ordning, rutiner för att tillskapa en känsla av ontologisk trygghet. Se även Johansson 1995, Nygaard 1996, Moe 1995 och Hilte 1996.
173 Schutz 1960 försöker förena de fenomenologiska rötterna från Hussrl med Mead och We ber i en etnometodologisk ansats. Liksom Giddens (strukturers dualitet) menar han att männi skors subjektiva meningsskapande handlingar är centrala för att förstå samhället, handlingarna
är samhället. 174 Giddens 1984.
175 Johansson 1995 i genomgång av Giddens "rutinisering och reflexivitet".
176 Ehn i Tigerstedh m fl 1992 s 200. Craaford, 1994. Se även Asplund 1987 om social responsi-vitet.
177 Lotta fräste en gång irriterat åt mig när jag analyserade och vred på det hon sa. -Jag vet inte!
Jag har aldrig varit någon annan.
- "som om" d et var så... Om individen definierar situationen som verklig så är den verklig till sina konsekvenser.
Tolkning av tolkning
Centralt för den hermeneutiska och tolkande traditionen är att "inta aktörens perspektiv"179 för att därefter tolka och finna andra meningar och innebörder i de verklighetsbeskrivningar man tagit del av. Giddens diskuterar begreppet "den dubbla hermeneutiken"180, dvs förståelsen av förståelsen, och menar att forskningen bör inriktas på att förstå den förståelse individen har för sitt hand lande. I vardagsförståelsen, formulerad och oformulerad, i rutiner och organi sering av verkligheten och i aktiva val och handlingar, även i det som ibland kallas tyst kunskap - kort sagt, i praxis finns människans väsen och existens.
Giddens menar att samhällets strukturer ger formerna men de är i sig inte denna form181. Människors reflexivitet påverkar ständigt utformningen och ger möjligheter för överskridande och praxis även i att "handla annorlunda".
Strukturerna är således bakgrundsvariabler för mänsklig praxis18^
Både Giddens och Nygaard menar att "strukturer för mänsklig handling" i första hand existerar i "det lilla", i mänsklig, vardaglig, pulserande praxis! Men det ger också argument för att se berättelserna som generella rörelsemönster på andra plan. Om man byter fixeringsbild från individuella val av livsstil till t ex könstypiska val av livsstil, öppnar sig andra tolkningsmöjligheter, en annan sida av samma mynt. Situationsmässigt skapar individen även strukturerna som innebär ordningen mellan könen. De rörelsemönster som individen tar till sig begränsar på ett uppenbart sätt handlingsutrymmet men upplevs ändå ofta som ett "fritt" val just i situationen. Kön, etnicitet och klass konstrueras ständigt, naturligt och kulturligt, om och om igen, i varje vardagssituation oavsett om vi följer intuitionen, känslan eller förståndet.
People construct gender, race, and class in specific situations18^.
Generella könsdrag var i det empiriska materialet framträdande på ett markant sätt när man jämförde flickornas "ljuskäglor"184 med pojkarnas. Då handlar det om generella könstypiska typifieringar som genomsyrar hela sättet att tänka 179 The actor's point of view är ett begrepp och ett synsätt som fått stor betydelse inom samhäll-vetenskaperna. Fenomenologiska utgångspunkter utvecklades av Silverman 1970 som förena des med interaktionistisk teori av Schutz 1967, Berger & Luckmann, 1966/1979, Winch 1994, Cicourel 1964, Garfinkel 1967. Den sociala konstruktivismens traditioner har sen förts vidare genom Giddens struktureringsteori 1976 men framförallt 1984 i The Constitution of the S ociety. 180 1976. Se även Johansson 1995.
181 Giddens 1984, Johansson 1995, Moe 1995, Nygaard 1996. 182 Nygaard 1996 s 121.
183 Messerschmid11993, s 4-5.
184 Se den metafor jag tidigare använt om att "se världens dunkel i skenet av den lykta man bär med sig" och Moe 1995 s 133.
och agera. Detta byte av abstraktionsnivå185 möjliggjordes av att pojkarna och flickorna uppvisade betydande olikheter i sina sätt att skapa ordning och kon struera rörelsemönster i valen av livsstilar, mönster där flickornas underord ning186 och pojkarnas ibland desperata sökande och bevisande av manlig makt, framträdde som övergripande social ordning. Av det skälet har jag gjort socialt kön som det mest dominerande teoretiska spåret i analysdelarna samtidigt som jag inte anser mig ha lämnat "the actor's point of view" i sticket. De är två sidor av samma sak!