Varje människa är en berättelse, menar Craaford, en berättelse som har en fast början och som under livets gång får en "språkdräkt" som både gömmer oss och visar upp oss. Berättelsen söker hela tiden gensvar och samspel med omgiv ningen vilket är grunden för att kunna fortsätta berättandet51.
Bilden av människan som berättelse och berättandet som en språkdräkt har varit viktiga för mig i intervjuarbetet. När berättande följs över tid ges möjlig heter att se skiftningar och nyanser i språkdräkten. Ungdomarna förändras på många sätt under de år jag följt dem. De blir äldre, flyttar och byter miljö flera gånger, skaffar sig erfarenheter av olika slag. Fokuseringen på livsstilsval och livssituationer ger dem möjligheter att i språkets form brodera och gestalta sina upplevelser av det de själva kallar "jag" och det vi generellt brukar kalla identi tet.
Begreppet Val av livsstil har i min framställning sin utgångspunkt i synen på människan som en berättelse, en unik aktör som hanterar sin situation mellan livshistorisk erfarenhet och upplevd verklighet. Skillnaden mellan människan som en berättelse och en individs sociala identitet har att göra med vilken ab straktionsnivå som framhålls. Identitetsbegreppet är en teoretisk konstruktion, en galge, att hänga upp, vika ut och sortera in sig själv eller andra berättare i ett visst system eller visst sammanhang. Bauman52 menar att föreställningar om att "ha" eller "skaffa" en identitet är en tidsaktuell frågeställning där identitet oftast ses som ett problem och att den moderna människan är en "pilgrim" som ständigt är på jakt efter sitt sanna jag.
Tanken på identitet dyker upp när vi inte vet vart vi hör hemma... "Identitet" är ett namn för den utväg vi söker ur denna osäkerhet5^.
För att komma bort från denna "ingenjörsanda" både som forskare och lyssnare har jag valt att undvika identitetsbegrepp i möjligaste mån och prioriterat mer 50 Se Reimer i Fornäs m fl 1993 s 163 ff för genomgång av livsstilsbegreppet. Se även Källström i Lövgren & Norell red 1994 s 159 ff samt avhandling om "Lifestyles", Johansson & Miegel 1992. 51 1996.
52 Bauman 1994 Från pilgrim till turist i Moderna tider 5 s 47. 53 a a s 20.
målande och flexibla personlighetsbeskrivningar där jag hämtar ord och lånar liv från individuella utvikningar och berättelser. Målsättningen är att ge berät tandet stort utrymme att breda ut sig och göra ansatsen i vetenskaplig mening öppen och sökande. Identitetsfixeringar kan lätt filtrera berättelserna och alltför tidigt läsa in mönster och samband i dem.
I ett senare skede när berättelserna fått form, kan de tillsammans berätta nå got om vad som är centrala inslag, likheter och skillnader och genomgående mönster i processerna och därmed generera slutsatser på en mer teoretiskt ge nerell nivå. Identitetsresonemang i detta senare skede är lättare att argumentera för då generella "galgar" behövs för att beskriva det "typiska". Det handlar då om teoretiska generaliseringar på områden som kan sammanfattas och jämfö ras t ex kön och klasstillhörighet. Detta motsäger inte grundtesen om individen som aktör med individuellt handlingsutrymme. Galgarna är bara tillfälliga kon struktioner för att teoretiskt sammanfatta, rekonstruera och kommunicera cent rala likheter och skillnader. Individerna är var för sig mycket mer än så.
Följande premisser är centrala för min begreppsanvändning:
- Identitet konstrueras och konstitueras ständigt i vardagliga sammanhang där individen bara delvis kontrollerar skeendet.
- Livsstil är att se som helheten i individens handlingar och rörelsemöns-ter i relationer och interaktioner.
- Livsstil är en personligt präglad uttrycksform men vänder sig även mot det gemensamma t ex i ungdomskulturer.
- Val av livsstil utgår från erfarenheter, självbilder och den upplevda verklighet som individen har att ta ställning till.
- Val av livsstil och identitet är sammanflätade begrepp som definierar varand ra. Genom val av livsstil berättar man vem man "är".
- Att upprätthålla sociala ban d54 är vår primära motivationskälla. Socialt liv ska pas och förändras genom mänskliga relationer. Därför är den mellanmänskliga eller den mikrosociologiska nivån lämplig för att förstå mänskliga förändrings processer.
- Motiv bakom val av livsstil är väsentliga för att förstå livsprocesser men också för att förstå förändringens möjlighet för ungdomar med svåra uppväxtförhål landen.
Livsstil som arbetsbegrepp ska förstås som:
Rörelsemönster av vardagliga aktiviteter och handlingar som uttrycker och karaktäriserar en individ i sitt sociala samspel och i sin specifika kontext.
54 Med sociala band menar jag de erfarenheter av relationer som görs i alla typer av interak-tioner. Jfr Scheff 1994 s 201 samt Asplund 1992 om social responsivitet s 29 ff.
Att välja livsstil är ett sätt att förhålla sig till sig själv, till andra och till den omedelbara omvärld man dagligen har att ta ställning till. Val av livsstil bär på det sättet en identitetsprägel men söker sig samtidigt mot det sociala fältet och det gemensamma i olika grupperingar av människor. Val av livsstil är en repre sentation av identitet där ungdomarna uttrycker vem de är och var de upplever sig höra hemma.
Mitt livsstilsbegrepp tar fasta på de praktiska sanningar55 varmed ungdo marna binder ihop en fungerande verklighet. Jag är väl medveten om att detta inte är hela sanningen - men det är sanning för dem!
Ett annat begrepp som avhandlingens gång vuxit fram är ett aktörsbegrepp som jag valt att kalla figur. Tanken är hämtad från Goffmans resonemang om handlingsutrymme och avser ett framträdande, en personlig tolkning av en roll, ett spelutrymme att handskas med förväntningar56. Den unika mänskliga viljan att kommunicera, uttrycka vem man är och visa upp sig, ger figurerna en per sonligt tolkad design och gör valen nödvändiga när man temporärt ska ut trycka vem man är i olika situationer! På längre sikt kan många likartade fram trädanden och figurer vanemässigt skapa orienteringar och rörelsemönster som blir "typiska" och därmed ger de en sammanhängande känsla av identitet.
Socialt agerande och socialt samspel uttrycks, förklaras och förstås på många olika sätt. Inom interaktionistiska teoribildningar och på den socialpsykologis ka abstraktionsnivån försöker man analysera det dialektiska som sker mellan individen, andra människor och samhället. Ingen blir till i ett tomrum utan rummen befolkas ständigt av människor och färdbeskrivningar som gör det möjligt att resa. Resandet är en angelägenhet även för vårt samhälle, våra tradi tioner och vårt kulturarv. Resandet innebär ständiga individuella ställningsta ganden där beskrivningar och människor "hanteras och utnyttjas", görs me ningsfulla och intressanta. I det hänseendet är val av livsstil också "en resandes ensak".
I min syftesbeskrivning anslår jag en ton av närkontakt och respekt för ung domarnas individuella resa. Det innebär att jag koncentrerar mig i första hand på "det berättelserna berättar". Som spårsökare i berättelserna är jag däremot inte teorilös utan utnyttjar min kunskap och erfarenhet att fokusera väsentlig heter. De teoretiska perspektiv jag betonar berör de "elementära formerna"57 av 55 Se Olofsson & Sjöströml993 s 18, om praktiska sanningar. Även Aronsson & Berglind 1990 om handling och handlingsutrymme och Bandora 1977. Se även Schutz 1979, "typifieringar" och Moscovicis "sociala representationer" i Chaib & Orfali red 1996. Giddens 1984 betonar den
praktiskt medvetna tankenivån som håller ihop och ger mening åt det som upplevs i vardagen. Det praktiskt medvetna kan man ganska lätt reflektera över och med hjälp av praktiska san ningar kan man argumentera varför man handlar på ett visst sätt. Att för sig själv och för andra snabbt kunna redogöra för sitt handlande ger en säkerhet som gör individen trygg inför risken att bli ifrågasatt - en ontologisk trygghet. Den praktiska medvetandenivån och praktiska san ningar gör det mänskliga handlandet meningsfullt och rationellt - i något hänseende.
56 Goffman 1969 s 68.The more extensive the trappings of a role, the more oppurtunity to display role
distance. Personal front and social s etting provide precisely the field an individual needs to cut a figure that romps, sulks, glides or is different, (min understrykning). Jfr t ex m ed det vi vardagligt kallar "göra en tragisk eller rolig figur".
socialt samspel just av det skälet att miri erfarenhet aldrig gör mig tillräckligt klok för att begripa hur folk "fungerar". Det elementära, det påtagliga och det grundläggande är därför en utgångspunkt, en ram, en nivåbestämning och ett förhållningssätt i studien.