I en undersökning där elever på högstadiet själva fick uppge graden av krimi nalitet hade ca hälften någon gång snattat, medan 10-15 % uppgav att de begått något allvarligare brott som inbrott, stöld etc496. Det är troligt att pojkar står för huvuddelen av denna senare brottsvolym497.
Det ligger i tonårspojkars allmänna livsstil att vidga sina gränser, göra hyss och galna upptåg som ibland benämns "spänningskriminalitet" och som ofta överges när pojkarna blir straffmyndiga498. Spänningsmomentet är centralt men det handlar också om att visa upp sig för kamrater och vuxna, visa mod, styrka och företagsamhet499.
För att förstå pojkars avvikande beteende är det viktigt att titta närmare på de rörelsemönster som kännetecknar pojktypiska livsstilsorienteringar. Gänget flickorna skolkade och hade nervösa besvär.
486 Se även Holmberg 1985. 487 Se även Lindberg 1989.
488 Se under rubriken Skolvärlden. Även Hammarström 1989 samt klassrumsforskning i stort. 489 Se även Torstensson 1987
490 Se även Forsling 1987.
491 Se även Blom & van den Berg i Chain 1989, Stenbacka 1990. 492 Även Andersson 1993.
493 Andersson 1990,1993.
494 Tunving 1983,1986, Lindberg 1989, Söderholm-Carpelan 1992. Bergmark m fl 1989 visade i det s k BAK/SWEDATE projektet däremot inte på en förbättring när det gäller psykisk hälsa och missbruk av psykofarmaka för flickorna efter behandling.
495 Se även Forsling 1987.
496 Dolmén & Lindström 1991, Sarnecki 1992, Olofsson 1971. 497 Lindström i Bolin m fl 1995.
498 Bjerrum-Nielsen & Rudberg 1991. 499 Liedberg 1995.
och pojkgruppen spelar stor roll för pojkar500.1 och med att ungdomsbrottslig het är ett gruppfenomen blir det därför rimligt att ett bostadsområdes sociala kontext kan förstärka och sprida kriminalitet501. Även miljö och elevsamman sättning i skolan har visat sig påverka elevers brottslighet502. Starkaste bak grundsvariabeln när det gäller tonårspojkar och brott är emellertid familjerela tionernas kvalitet503. Det är pojkar från familjemiljöer med dåliga föräldrarela-tioner, bristfälligt stöd och svag kontroll som visade upp mest problembeteen de504. När det gäller narkotikamissbruk finns starka samband mellan sjuka för äldrar, faderns alkoholvanor, stryk och vantrivsel505.
Av de mest frekventa narkotikamissbrukarna kommer 30 gånger fler från "dåliga" hem jämfört med dem som kommer från "goda "hem.50^
Sammantaget kan man säga att riskerna för kriminalitet ökar med djupet av den bakgrundsproblematik man bär med sig. Riskerna är större om man kom mer från en låg socialgrupp, har en splittrad familj som uppbär socialhjälp, bor i en hyrd bostad i ett socialt instabilt bostadsområde och går i en s k problem skola507.
Stattin508 har analyserat mönster i pojkars utveckling av kriminalitet som både inbegriper individegenskaper och miljöfaktorer. Han menar att det är vik tigt att skilja på två mönster509 bland pojkar med kriminella karriärer:
Pojkar med tidig brottsdebut, tidig antisocial utveckling. Dessa pojkar kommer från hemsituationer där föräldrarna haft en avvisande hållning. De har tidigt haft skol problem, ofta redan i förskolan, samt kamratproblem vilket gjort att de söker sig till vi dare kamratcirklar.
Pojkar med sen brottsdebut där problemen dyker upp först i högstadiet. Dessa poj kar är ofta populära hos kamrater, även hos dem som inte begår brott. Deras föräldrar har oftare en negligerande hållning och de kommer in på den brottsliga banan via kam-ratorienterade livsstilsval.
Bägge grupperna är mer kamrat- än föräldraorienterade men visar upp skilda mönster i sin utveckling. Den första gruppen är den som till stor del kommer
500 Englund & Ericsson 1991. 501 Wikström 1991.
502 Lindström 1991.
503 Lindström 1995 i Bolin m fl tabell 4, s 106. 504 Martens 1992.
505 Ohlsson 1988, Ramström 1983. 506 Solarz 1991 s 55.
507 Se Carlsson 1972 samt Wikström 1989 för genomgång av olika bakgrundsvariabler som har samband med pojkar och brottslighet.
508 Stattin & Magnusson British Journal of Criminology vol 35 nr 3/95, Stattin i Apropå 2-3/94.
509 Vilket har stora likheter med min scenariouppdelning även om jag inte innefattat föräld rarnas hållning.
att dominera framtida brottsregister510 och växer in i den kriminella livsstilen medan den andra gruppen, som är mest aktiv under den senare tonårstiden511, ser den kriminella livsstilen mer som ett aktivt val som starkt hänger samman med gängtillhörighet och kamrattryck. De senare tycks också ha lättare att läm na den kriminella livsstilen512.
Sarnecki513 studerade ungdomskriminella nätverk i Borlänge under en tio årsperiod. Han fann att en liten, mycket brottsaktiv kärna, stod för nästan hälf ten av brottsligheten och var den dynamo runt vilken andra ungdomar i mer eller mindre grad "lärde sig" begå brott och anamma den kriminella livsstilen. Han fann också en avsevärd skillnad mellan flickors och pojkars agerande inom nätverket vilket till del sammanfaller med de rön som tidigare presenterats om flickors könstypiska rörelsemönster. Pojkar agerar "ålderssegregerat" vilket medför att de bara i begränsad omfattning tar med yngre pojkar i nätverket. De yngre får umgås med jämnåriga och får därför en mer långsam initiering till droger och brott. Flickorna däremot är sexuellt intressanta även om de är yngre vilket medför att deras initiering kan få mer accelererande och snabba förlopp.
I dessa sammanhang514 pratas ofta om "push-effekter" där trasiga familje förhållanden, skolproblem och avvikarroller tycks "knuffa" eller exploatera vis sa pojkar mot kriminella livsstilsorienteringar. Det som talar för detta är grup pen med tidig brottsdebut som tycks vara fast i sitt rörelsemönster även sett över lång tid.
Chein m fl undersökte tonårsnarkomaner och fann många gemensamma bakgrundsfaktorer och egenskaper som gjorde att anknytningen till asociala livsstilar var etablerad redan innan de börjat använda droger515. Eftersom han också undersökte "the good boys in bad environment", dvs de pojkar som var icke-awikare och som uttryckte en bestämd vilja att inte umgås med dem som kunde dra in dem i tråkigheter516 visade han på möjligheten att välja andra livsstilar, trots svåra uppväxtförhållanden. Det finns ingen anledning att be trakta människor som väljer asociala livsstilar som artskilda från andra männi 510 Det finns ett starkt samband mellan tidig brottsdebut och framtida kriminalitet vilket inte minst Sarnecki 1985, 1991 visat. Wikström fann i en undersökning av män födda i Stockholm 1953 att 1 procent av dem fram till 25-årsåldern kom att svara för hälften av de brott gruppen begick. Martens 1992, Lindström 1993 och Wikström 1994 visar även de på en liten, mycket brottsbenägen grupp. Farrington, 1983 menar i en berömd Londonstudie, att tre av fyra ung domar som var kända av sociala myndigheter och polis före 15 års ålder återfanns i polisregis ter upp till de var 30 år.
511 De har till och med större beteendeproblem än de med tidig debut i 15-årsåldern, se Stattin fig 2 i Apropå 2-3/94. De med senare brottsdebut, efter 14 -årsåldern, står för lika många brott som gruppen med tidig debut under tiden fram till de är 30 år.
512 Stattin i Apropå 2-3/94. 513 Sarnecki 1986.
514 Lindström, 1995 s 94-95, delar in ungdomskriminologiska teorier i två inriktningar. Frust rations- och stämplingsteorier samt teorier om sociala arv kan betecknas som "pushmodeller" medan olika typer av kontrollteorier ser människor med ett "rational choice" och kan tolkas i "pullmodeller".
515 Chein m fl 1964 The road to H; Narcotics, delinquency and social policy s 208. 516 a a s 147.
skor som har det svårt517. De väljer utifrån upplevda möjligheter och svårighe ter. Däremot är det viktigt att som Chein m fl518 poängterar att det nästan alltid finns en förhistoria av misslyckanden i kamratskap, kärlek, familjeliv, studier etc som föregår val av tonårig missbruksorientering. Deras anpassning var då lig redan innan de började använda droger.
För gruppen med relativt sen debut ser förhistorien annorlunda ut. De ver kar söka sig mot och i högre grad välja asociala orienteringar vilket gör s k "pull-faktorer" mer fruktbara att diskutera. Det handlar om faktorer som "drar" dem mot livsstilar präglade av skolk, kriminalitet, missbruk eller annat avvi kande beteende. Vilka omständigheter finns kopplade till en livsstilsorientering som drar till sig vissa individer? Redan hos små pojkar har man funnit en större benägenhet för mer riskfyllt agerande519. Det finns stora inslag i spänningskri minalitet och gängkulturer som "lockar och drar" pojkarna att överskrida grän serna för vad man får och bör, i samhället. Pullfaktorer kan vara:
• Brister i den egna självkontrollen gör att man ger efter för frestelser och kortsiktiga vinster.
• Svag yttre social kontroll tillhandahåller möjligheter till lag- och normbrott utan att bli upptäckt.
• Svaga sociala band med omgivningen gör att man inte upplever sig ha något att förlora.
En stark pulleffekt är behovet att visa upp sig, bli synlig och utveckla sina man liga sidor. Medlemsskap i ett kriminellt gäng, missbruksgäng eller för den delen ett fotbollsgäng handlar inte bara om att utveckla en livsstil utan minst lika framträdande är den könssocialisation520 som äger rum och de sociala band som knyts521 i samband med verksamhetens praktiska tillämpning.
Messerschmidt522 menar att gänget är ett samhälle i miniatyr där brottslighet är ett sätt att forma sin maskulina identitet. Livsstilens utformning beror sedan på miljömässiga, kulturella, klassmässiga och etniska förhållanden. Om pushef-fekterna är starka blir det ännu viktigare att erövra status, göra intryck och få personlig bekräftelse inom de sociala gemenskaper som finns att tillgå. Det är rimligt att se valen av livsstilar som ett hanterande av både push- och pullfak torer och att valen sker utifrån begränsade handlingsutrymmen. Min utgångs punkt är ändå att det i något hänseende alltid handlar om en valsituation vilket medför ett större intresse för individuella aspekter bakom det som "drar" i aso ciala livsstilar.
Marcos och Sofia har tillbringat stor del av sin uppväxt i olika riskmiljöer. Deras sjävförtroende och kompetens är starkt knutna till "figurval" som skiljer dem från de andra (vanliga). Även om det finns mycket som talar för att starka 517 Kandel 1985 menar att det finns både selektion och socialisation i valen av vänner. Till viss del dras man till dem som man har gemensamma intressen med och till viss del anpassar man sig till deras livsstil, s 139-163
518 1964 s 198-208.
519 Sjöberg & Torell 1993, Lindström i Bolin m fl 1995. 520 Cohen 1965, Messerschmidt 1993 och Hilte 1996. 521 Scheff 1994, Olofsson & Sjöström 1993 och Hirschi 1969. 522 1993.
pushfaktorer påverkat dem, finns det många kombinationer av pull och push som samverkat i livsstilsvalen. De lever dessutom också "vanligt vardagsliv" som inte handlade om avvikelser eller asociala livsstilar. I början av kapitlet beskrev jag forskningsgenomgångar som "nödvändiga fixeringar". De har en tendens att förstora och kasta allt ljus på en eller ett fåtal speciella aspekter. Vä garna att konstruera socialt kön är mer än bara en aspekt523 och i så fall kan avvikande beteende i form av missbruk, kriminalitet etc ses som livsstilsval och vägar att konstruera kvinnlig och manlig språkdräkt. Det avvikande kan då vara en del av manligt/kvinnligt skapandet och alternativa uttryck, figurer, för just detta. Är konstruktion av socialt kön en övergripande "ordningsfråga" som inbegriper både sociala och asociala livsstilsorienteringar? I så fall är könsspåret inte bara väsentligt utan helt nödvändigt för förståelsen av det som sker mellan det vanliga och det avvikande!
Poängen med genomgången ligger den samlade bilden man får av kvinnliga och manliga rörelsemönster när uppväxtförhållanden varit svåra och när avvi kande livsstilar valts som alternativa vägar. Kapitlet om Sofia och Marcos visar på manliga och kvinnliga rörelsemönster skapade i problemtyngda uppväxt förhållanden men också på enskilda bakgrunds- eller orsaksfaktorer som lätt gått att känna igen i genomgångens många forskningsresultat. Min avsikt är inte att bevisa "var ungdomarna passar in" i dessa teoretiska fält utan jag vid håller min försiktighet att sätta ner fötterna och min strategi att först komma nära och lyssna färdigt. Avsikten med nästa kapitel är att på ett tematiskt sätt presentera Lotta och Mattias som har mycket att säga om hur de handskats med svårigheter i uppväxten och problemscenarion med mer pushkaraktär. De är utvalda för att betona mera sökande och väljande mönster, mera "pull" och mindre "push", och har i högre grad än Sofia och Marcos pendlat, mellan det avvikande och det vanliga.