Tanken att finna en preciserad handlingsteori som förklarar val av livsstilar faller på de argument jag redan nämnt. Sociologiska handlingsteorier115 kan inte annat än misslyckas med att fånga människans "sanna väsen". Förhållandet mellan individen och samhället kan istället ses som ett konsistensförhållande, en tillfällig gestaltning där viljan att göra något av det man har är av central betydelse. Man vill helt enkelt göra något av sitt liv och skapar oavbrutet, nya situationer och nya möjligheter i akt och mening att bekräfta sig själv, begripa vem man är och var man hör hemma.
Situationer med socialt samspel och tankar om vad bekräftelser betyder i dessa sammanhang är utgångspunkter för en socialpsykologi utifrån existensi-ella frågeställningar116. Olofsson och Sjöström berättar historien om:
110 Olofsson & Sjöström menar att människan är en företeelse som är djupt engagerad i denna självskapelse. Jfr Asplund 1992.
111 Jfr film, litteratur etc som bygger på denna nyfikenhet på andra och i förlängningen andra sidor av sig själv.
112 1984 samt Johansson 1995. Vilket är ett avståndstagande från de deterministiska sidorna av den psykoanalytiska teoribildningen.
113 Se Habermas 1990 om olika typer av rationaliteter i Molander red. 114 Se Österberg 1989 Tolkandets Sociologi.
115 Se genomgång av handlingsteorier byggda på Bourdieu, Giddens och Habermas i Thomas Nygaard 1996.
människan som den självkonstruerade varelsen vars konstruktionsarbete aldrig kan bli stillastående beroende på bl a det motsäliningsfyllda samspelet mellan hennes behov av gemenskap, självuttryck och meningsfull sammanhängande förståelse11'7.
De hänvisar till leken och spelets betydelse i interaktioner och menar att männi skan finner förnöjelse i att umgås med andra människor och drivs av i huvud sak tre grundläggande behov:
• Gemenskap. Behov av gemenskap och att känna tillhörighet till något eller någon och att känna sig älskad och respekterad.
• Självuttryck. Behov av att få uttrycka sig, utveckla personliga sidor, visa vad man tycker och känner samt att känna och uttrycka makt. • Förståelse. Behov av att finna mening och sammanhang i sin egen
existens och i det som sker.
Författarna talar om gemenskap, individuella uttrycksbehov och förståelsera mar som grundläggande drivkrafter bakom handlingsval. Man vill känna sig hemma, få bekräftelse på att man är någon samt se ett begripligt sammanhang i det man gör. Liknande tankegångar finner man hos Thomas Scheff118 som me nar att människans primära motivationskälla är upprätthållandet av sociala band. Dessa band konstrueras i interaktioner med andra och med relaterande i ansikte-mot-ansiktemöten i den mellanmänskliga sfären119. Att knyta sociala band innebär ett ömsesidigt bekräftande, samklang, där känslan att vara re spekterad och erkänd både inåt och utåt ger känslor av stolthet. Motsatsen att inte bli bekräftad och respekterad ger utslag i form av känslor av skam. Scheff pratar om kognitionernas och emotionemas socialpsykologi och ger begrepp som är användbara för att förstå det som sker mellan erfarenhet och verklighet.
Viljan att knyta, reparera och underhålla sociala band, får människor att handla och är sociala grundformer eller "mikro-fundament" i det sociala li vet120. För min del är detta grundläggande ramar för att förstå motiv bakom ungdomarnas olika val och orienteringar. Känslor av stolthet är grunden för en hygglig självkänsla och en möjlighet att bygga upp sitt självförtroende. Forskare som fokuserat på "salutogenes - ursprung till hälsa"121, återhämtningsproces ser, maskrosbarn, "hardiness" eller "resiliance" hos barn med svåra uppväxtför hållanden är eniga om vikten av sociala band för att hantera problematiska verkligheter122.
Sökandet efter sociala band är ett ständigt socialt rörelsemönster och ett ge nerellt sett grundläggande motiv bakom olika val av livsstilar som både hante 117a a s 19.
118 1990 Microsociology Discourse, Emotion and Social Structure.
119 Dessa möten mellan människor påminner om Habermas 1984 s 335 beskrivningar av
livsvärlden och Bubers autentiska möte mellan Jag och Du. 120 Olofsson & Sjöström skulle ha kallat dem drivkrafter.
121 Antonovsky 1994 som uppmärksammar betingelser för utveckling av hälsa.
122 Rutter 1979, 1985, Rutter m fl 1983, Rutter & Quinton 1984, Werner & Smith 1989, 1992, Werner 1995, Anthony 1974, Maddi & Kobasa 1989.1 Sverige se Claezon 1996 för genomgång.
rar svårigheter och öppnar möjligheter till gemenskap, tillhörighet, självstän dighet, status, kontroll och makt över skeenden. Oavsett individens sociala si tuation eller position i samhället finns viljan att i något hänseende förbättra sina möjligheter och söka situationer som ger respekt och känslor av stolthet samt att undvika situationer som kan innebära risk för kränkningar och skamkäns lor123.
Ungdomarnas handlande kan säkert förklaras och förstås ur andra aspekter och från andra teoretiska utgångspunkter. Det som talar för att min kunskaps bild ska ge något ytterligare i saken är att närheten och tätheten i berättelserna borgar för ett autentiskt och "källnära" material124. I berättelserna presenterar ungdomarna sina upplevelser av sammanhållen identitet och delar med sig av motiv och tankar bakom handlandlingsval och livsstilsorienteringar 125.
Sammanfattningsvis rör jag mig i områden som försöker förstå rörelse mönster i socialt utsatta ungdomars livsprocesser. Mina begrepp är därför flexibla och utgår från det elementära126 i socialt samspel. Avsikten är att göra mig mottaglig för individuella skillnader och variationer i ungdomarnas berät telser. Till syvende och sist är begrepp bara verktyg, förenklade och grova för att begreppsliggöra en social konstruktion - identitet - som flyter, är obestämd, situationsbetingad och föränderlig. Min strävan har aldrig varit att presentera entydiga sanningar om vad som ligger bakom ungdomarnas livsstilsval, därtill är livet och de mänskliga sammanhangen alltför komplicerade. Däremot är det väsentligt för mig att på ett trovärdigt sätt presentera hur verkligheten kan te sig för ungdomar i problematiska livssituationer och komma nära väsentlighe terna i det som påverkar val och orienteringar.
123 Scheff 1994.
124 Se metoddelen om "hudnära beskrivningar" Geertz 1973, Denzin 1989 samt Svensson 1996. 125 Mina tankar om "sammanhållen identitet" som tillfällighetskonstruktion bygger på metodologiskt inspirerade resonemang som även berörs i stycket nedan. Det som skiljer etno-metodologi från symbolisk interaktionism handlar oftast om vad som är "gemensamhetsgods" i socialt samspel. De tidigare är försiktiga med att tolka kollektiva symboler, etablerade kulturri ter, könsroller, som givna eller gemensamma och ser individen som en producent av mening och förståelse medan interaktionisterna även inbegriper människan som produkt av i viss mån redan givna ramar. Bland interaktionister är det även skillnader mellan Goffmans traditionella "rolluppfyllande" och Giddens etnometodologiskt inspirerade "strukturers dualitet, reflexivitet och handling", 1979 s 5. En del etnometodologer går ännu längre och menar att social struktur i form av klass, makt etc överhuvudtaget inte existerar och att allting går att hänvisa till indivi dens sätt att se på och prata om saker och ting. Se Guneriussen 1997 för genomgång av moder na radikala etnometodologer.
126 Vilket är en adress till och en hemhörighet i Asplunds socialpsykologi och teorierna om social responsivitet. En betydelsefull teoretisk nivåbestämning gör han i Det sociala livets elemen
tära former 1992 där beskrivningar görs av människans elementära beteende. Han ger teorin, liksom jag gör, en generell prägel som enbart gör anspråk på att täcka förståelse av det elemen
tära i mänskligt beteende. I övrigt, säger han s 12: Det finns en väldig överbyggnad på den sociala
responsiviteten, varom jag ha r ingenting att säga och s 25: Om man bortser från beteenden på den ele
mentära gemenskapens nivå, så bortser man från en viktig aspekt av förhållandet mellan individ och samhälle, vilket i sin fulla utsträckning utgör socialpsykologins studieobjekt.