Min utgångspunkt är att fokusera valsituationer och valsammanhang i ungdo marnas liv. De har inom sin livsfär gjort många vardagliga beslut som till viss del utfomat de livshistorier jag kortfattat återgett. Vissa förhållanden t ex för äldrars problematik, uppväxtmiljö kan man inte välja utan ingår i de villkoren, man efter bästa förmåga måste hantera. Villkor är begränsande men innehåller lika fullt oändliga valsituationer och valmöjligheter. Liksom Stattin272 fann i sin studie av kriminella pojkars karriärer fann jag i intervjumaterialet två typer av grupper och mönster utifrån uppväxtförhållanden och livsstilsorienteringar. I den ena gruppen dominerar "pushfaktorer" och en uppväxthistoria kantad med 272 Stattin i Apropå 2-3/94 s 32. Uppdelningen påminner också om den uppdelning som bru kar göras inom familjesociologin, se Martins 1992 för genomgång. Även Lindström i Bolin & Lövgren 1995.
social familjeproblematik, tidig brottsdebut, skolproblem och tidiga oriente ringar mot avvikande grupper och avvikelseprocesser. Den andra gruppen har ett mönster som domineras av "pullfaktorer" vilka verkar göra att de i de tidiga tonåren "överraskas" av bråk och konflikter hemma och söker sig till "dåliga kamrater" och antisocialt beteende. Uppdelningen är mycket grov men kan underlätta vidare förståelse av situationer och sammanhang där livsstilar väljs samt ge bättre möjligheter att åskådliggöra materialet.
I den första gruppen finns starka inslag av bakgrundsförhållanden som tidigt exponerar dem för asociala livsstilsorienteringar medan den senare snarare ori enterar sig mot asociala grupper och livsstilar. Inom grupperna finns stora olikheter framförallt när det gäller flickorna och deras karriärer273.
Scenario 1: Starka pushfaktorer och eländesscenario
Ungdomar från problemtyngda uppväxtförhållanden
Den tidiga uppväxten kännetecknas av många flyttningar och tidiga sociala insat ser i familjen. Familjen har en historia av missbruk och social problematik som delas av släk tingar och vänner till familjen. Ofta finns tidigt dokumenterade, långvariga inslag av våld och missbruk i familjebilden och ingen stark vuxenrelation som håller ihop famil
jen. Ungdomarna har erfarenheter av barnpsykiatri, barnhem, familjehem eller HVB och av specialinsatser i skolan. Pojkarnas karriärer går via "orolig och aggressiv" till "störig och bråkig" och vidare till "kriminell, våldsam och missbrukare " medan flickor na känner sig "mobbade och utanför", hamnar i "fel sällskap" och i "riskzonen för missbruk".
Marcos, Henrik och Bosse hade många gemensamma erfarenheter. De har alla levt i problematiska uppväxtförhållanden som kunde verka stämplande och styrande för valen av livsstilar. Deras rörelsemönster i familjen, i skolan, i gänget eller i kontakten med polis och socialtjänst, både före och under tonårs tiden, hade många likheter även om det finns individuella skillnader. Jämnåri ga pojkar och gäng blev tidigt deras viktigaste samspelspartners. Kalle hade liknade barndomserfarenheter men har till skillnad från de andra däremot inte varit gänginriktad, blivit kriminell eller börjat med missbruk förrän i artonårs åldern.
Sofias och Andreas uppväxtförhållanden påminner mycket om de tre första pojkarnas men flickorna har sedan valt könstypiska vägar att uttrycka sig på. De har efter bästa förmåga försökt anpassa sig till svåra familjesituationer och hanterat social utsatthet. Gemensamt för dem är att de "flöt med" och anpassa 273 Det är framförallt Andrea som trots mycket svåra livs- och uppväxtförhållanden ändå tyck tes klara balansen att umgås i farliga kretsar utan att trilla dit samt Veronica som till skillnad från Lina och Lotta valde den extremt motsatta vägen och konsekvent sökte sig till riskfria pojkar och miljöer. Även Kalle skiljer sig från de andra då han inte var utåtagerande på samma sätt.
de sig till vad som "hände" dem. Sinsemellan kom deras rörelsemönster där emot att se olika ut då de under tonårstiden gick skilda vägar, gjorde individu ella erfarenheter och gav konstruktionen av kvinnlig identitet olika ansikten.
Personlig bekräftelse och respekt var centrala frågor i agerandet. Ungdomar nas förmåga att kontrollera livsflödet verkade svagare och de sa sig ofta "ham na" i asociala kamratkretsar och livsstilar.
Som representanter för denna grupp ges Marcos och Sofias livsberättelser större utrymme i presentationen och deras fallbeskrivningar får tjäna som il lustrativa exempel på livsflöden som domineras av långvarig utsatthet och pro blemtyngda uppväxtförhållanden. Fallbeskrivningarna presenteras i sin helhet för att ge större möjlighet att förstå både villkor och sammanhang samt den process och rörelse som hela tiden skedde när livsstilar valdes och identitet konstruerades.
Scenario 2: Starka pullfaktorer och problemscenario
Ungdomar med svårigheter i uppväxten som väljer asociala livsstilar
Ungdomarna har haft relativi stabil uppväxt, ofta på en mindre ort. Föräldrarna är separerade och de växer upp med mammorna varav en del har bildat nya familjer. Kon takten med fäderna är liten för pojkarna och bruten för flick orna. De säger sig inte be höva någon pappa. Inga tidiga sociala insatser har gjorts inom familjen. Vid inträdet i tonårstiden sker e n markant förändring i beteende och k amratval som överraskar om givningen. De börjar skolka, snatta och berusa sig, oftast i mer eller mindre kriminella gäng. I he mmet vinner de maktkamperna om tider och gränser gentemot i första hand mamman. Både pojkarna och flickorna är kamratorienterade och spelar ut föräldrar och eventuella samboföräldrar mot varandra för att skapa u trymme för s jälvständighet och "häftigare" livsstilar. Pojkarna söker sig till gäng- och spänningskriminalitet och gör våldsamheter, stjäl och förstör "i fyllan". De söker arenor för att visa upp sig och an vänder asociala liv sstilar för att betona manlig dådkraft. Flickorna är brådmogna, tuffa och handlingskraftiga och väljer "häftiga och farliga " killar samtidigt som de under ordnar sig manliga drog- och relationsmönster.
Leif, Mattias, Sven, Daniel, Sanna, Lina, Lotta och Veronica hade många likhe ter i sina uppväxtförhållanden. De strävade efter att "ha roligt och leva spän nande", var kamratorienterade och sökte sig till livsstilar som gjorde dem synli ga och gav position bland andra ungdomar.
Självständighet och makt var centrala frågor i kampen mot vuxenvärlden. Deras självbild präglades i högre grad av att de under tonårstiden aktivt "valde eller sökte sig mot" kamratkretsar och livsstilar där det förekom kriminalitet, avvikande beteende och missbruk274.
274 Veronica söker sig inte mot asociala livsstilar. Hon gjorde precis tvärtom, sökte sig till ex tremt skötsamma och stabila sfärer. Hon är en spegelbild av Lotta och valde - alternativt fång ade kontrasterna till Lottas pojk- och sällskapsliv - extrem skötsamhet på alla plan och sköt
Mattias och Lottas livshistorier blev representanter för den senare gruppen och utgångspunkt för de två tematiska kapitlen 9 och 10. Deras uppväxtvillkor får där inte lika stort utrymme som i Marcos och Sofias utan begränsas och pre senteras utifrån viktiga relationserfarenheter, centrala händelser och teman som på verkat val och orientering i olika livsvärldar.
Sammanfattningsvis visar Marcos och Sofia upp långa historier med pro blematiska uppväxtförhållanden och tidiga "karriärer" i gängmiljöer med dro ger och kriminalitet. Bägge har flutit med och anpassat sig till alternativa sociala världar utanför familjen och konstruerat sitt "själv", sina värderingar under denna resans gång. Miljö- och erfarenhetsmässigt har de mycket gemensamt medan processen att passera som man eller kvinna gett berättelserna skilda karaktärer. Könspräglade rörelsemönster är självklart inbäddade i allt de gör och Marcos och Sofia visar därför hur man manligt eller kvinnligt hanterar det jag valt att kalla eländesscenario.
Mattias och Lottas erfarenheter ger däremot konsistens åt detta mer sökande
och väljande orienteringar mot asociala livsstilsalternativ. De ska exemplifiera hur man manligt och kvinnligt hanterar ett problemscenario.
Med detta vill jag inte påstå att det finns väsenskilda olikheter mellan dem. Det finns mycket i Marcos och Sofias liv som också handlar om sökande och väljande. Däremot är det viktigt att förstora upp och förtydliga nyanser som skiljer grupperna åt och som kan spela stor roll för hur olika val och föränd ringsprocesser får gestalt. Jag har valt ut en "typiskt" kvinnlig och en typiskt manlig representant, både för gruppen "socialt arv och starka pushfaktorer" och för gruppen "asociala val och starka pullfaktorer". Kategoriseringarna ska åskådliggöra viktiga skillnader och därmed öka förståelsen för strukturella storheter som kön och tillhörighet275 i bred bemärkelse.
Figur 1
Schematisk bild, kategorisering utifrån livshistoriska erfarenheter, avvikelseprocesser och med fyra ungdomar som strategiskt utvalda exempel:
Eländesscenario Problemscenario
Kvinnliga rörelsemönster Sofia Lotta
Manliga rörelsemönster Marcos Mattias
samma och långsiktiga kamrat- och pojkrelationer. Hon var utsatt för starka pullfaktorer och hade problematiska uppväxtvillkor men valde inte avvikande beteende.