TILLÄMPNING OCH AKTIVITETER INOM YRKESORGANISATIONER OCH

Flera yrkesorganisationer inom hälso- och sjukvården har arbetat med att informera om den etiska plattformen och utveckla arbetsmetoder för öppna systematiska prioriteringar. I detta avsnitt redovisar vi aktiviteter från Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Kommunal, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund samt från Handikappförbundens Samarbetsorganisation.

3.4.1 Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet har på olika sätt uttryckt att utveckling av

arbetsformer för öppna prioriteringar är en principiellt viktig fråga och att det är den medicinska professionens ansvar att ta fram underlag för politikernas beslut om resursfördelning mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. Våren 2000 tillsatte Läkaresällskapet en prioriteringskommitté med uppdrag att undersöka förutsättningarna bland Läkaresällskapets sektioner att arbeta med

öppna prioriteringar och vidare att utveckla och föreslå en arbetsmodell för vertikala prioriteringar.

Åtta sektioner inbjöds att delta i en första omgång. Sju sektioner presenterade preliminära resultat vid slutet av den första fasen år 2003. Dessa var sektionerna för Allmänmedicin, Internmedicin, Kirurgi, Neurologi, Obstetrik och

Gynekologi, Onkologi och Oto-rhino-laryngologi. Sektionerna fick i detta första skede relativt fria händer att utforma sitt eget arbetssätt även om

prioriteringskommittén föreslog en preliminär arbetsmodell.

Med utgångspunkt från ovan beskrivna erfarenheter från de olika sektionernas arbetsmodeller samt även utifrån erfarenheter från det prioriteringsarbete som bedrivits av andra aktörer i Sverige, som Socialstyrelsen,

Läkemedelsförmånsnämnden och landsting/regioner, presenterades ett förslag till en arbetsmodell för vertikala prioriteringar. (Svenska Läkaresällskapet 2004) Efter denna första inledande fas av prioriteringsarbetet åren 2001-2003 har

prioriteringsarbetet gått in i en andra fas där man siktar på fortsatt arbete inom sällskapets alla sektioner. Svenska Läkaresällskapet deltar även i det så kallade Vårdgarantiprojektet inom Sveriges Kommuner och Landsting där ett 10-tal sektioner fått uppdraget att utarbeta gemensamma nationella indikationer för olika diagnoser/åtgärder, ett arbete som baseras på kartläggning av praxis, evidens och vertikala prioriteringar. Sällskapet har också deltagit i arbetet med en gemensam nationell modell för vertikala prioriteringar tillsammans med Prioriteringscentrum, Socialstyrelsen och flera landsting/regioner.

3.4.2 Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet

Inom de yrkesförbund som huvudsakligen verkar inom omvårdnadsområdet finns ett stort intresse för öppna prioriteringar. De sprider också kunskap om detta vid konferenser och då medlemmar möts för att prioriteringsdiskussionen om möjligt ska integreras i det fackliga och det professionella arbetet.

Engagemanget sker mestadels nationellt men även vissa aktiviteter förekommer lokalt (t ex i samverkansgrupper). Genom etiska rådet inom Svensk

sjuksköterskeförening (SSF) diskuteras kontinuerligt etiska ställningstaganden och den etiska plattformen i relation till professionens etiska kod. Nära

samverkan har också etablerats med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

Med syfte att undersöka om det var möjligt att göra prioriteringar inom

omvårdnadsområdet startade Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet ett samarbete hösten 2002. Detta resulterade 2004 i skriften ”Prioritering av omvårdnad. Ett diskussionsunderlag baserat på insatser vid stroke”. Det specifika syftet med projektet var att undersöka om det är

möjligt att utveckla riktlinjer för öppna prioriteringar av omvårdnadsinsatser. Uppgiften avgränsades till omvårdnad vid stroke, och det man i korthet kom fram till var att prioriteringar av omvårdnadsinsatser för personer med stroke kan göras enligt ett antal specificerade grundkriterier men det saknas

vetenskapliga publikationer om omvårdnadsmetoder och prioriteringar, både nationellt och internationellt. ”Ett system med öppna prioriteringar skulle kunna minska risken för godtycke och oavsedda omfördelningar av resurser.”

År 2005 startade ett liknande modellprojekt också det rörande prioritering inom omvårdnad vid stroke. (Jacobsson 2006) Detta försök visade att den

arbetsmodell för vertikal prioritering som bl a prövats inom Svenska Läkaresällskapet gett god vägledning för konkreta diskussioner om

prioriteringar även inom omvårdnad. Det visade också att arbete med öppna prioriteringar kan vara ett stöd för att tydliggöra och beskriva

omvårdnadsinsatser och ett gemensamt förhållningssätt inom omvårdnad. Ett utvecklingsprojekt planeras gemensamt med FSA och LSR som också kommer att gälla insatser vid stroke. I arbetet ska man utgå från Socialstyrelsens

nationella riktlinjer och de erfarenheter som vunnits i de beskrivna prioriteringsprojekten.

Exempel på andra aktiviteter

• Vårdförbundet arbetar centralt med dokument/kunskapsmaterial om prioriteringar, styrning och finansiering.

• Förbunden arbetar aktivt för påverkan och delaktighet i riktlinjearbete inom olika diagnosområden nationellt.

• Vid årliga konferenser presenteras nationella projekt som rör ledarskap och prioriteringar.

• SSF arbetar med kunskapsspridning om evidensbaserad omvårdnad samt om genus och dess betydelse för säker patientvård t ex i samarbete med SBU och SBU Alert genom att föreslå metoder i omvårdnad för utvärdering.

3.4.3 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

De båda förbunden inom rehabilitering, FSA och LSR, har visat ett stort intresse för prioriteringar och arbetar aktivt för att stödja sina medlemmar i

prioriteringsarbetet. Det inomprofessionella utvecklingsarbetet ses som en viktig grund för delaktighet i tvärprofessionella prioriteringar. Projekt där en modell för vertikala prioriteringar utvärderats har genomförts inom båda

yrkesförbunden i samarbete med PrioriteringsCentrum. (Broqvist 2006) Erfarenheter från arbetet har tillgodogjorts vid utarbetande av en nationell modell för vertikala prioriteringar. (Carlsson m fl 2007) Modellen prövas nu också systematiskt i ett prioriteringsarbete som omfattar hela

Förbunden utarbetar för närvarande tillsammans ett studiecirkelmaterial som utgår från modellprojektet. Syftet är att få ut dessa diskussioner inom

rehabiliteringsverksamheter i landsting och kommuner för att på så sätt vara ett metodstöd vid prioriteringar. Tillsammans med SSF och Vårdförbundet planerar FSA och LSR påbörja ett projekt i syfte att fördjupa Socialstyrelsens Riktlinjer för Stroke vad det gäller omvårdnad och rehabilitering. På förbundens två senaste nationella konferenser har prioriteringar varit viktiga programpunkter. Båda förbunden har etablerat ett nära samarbete med PrioriteringsCentrum.

3.4.4 Kommunal

Fackförbundet Kommunal har aktivt deltagit i arbetet med att skapa förståelse för och utveckla arbetet med prioriteringar, främst i den patientnära vården. Dels har man aktivt deltagit i en rad projekt tillsammans med Vårdförbundet, dels har förbundet drivit frågan i egen verksamhet i form av utbildningsaktiviteter av olika slag. (Karlsson och Lyrén 2005)

3.4.5 Handikappförbundens samarbetsorganisation

Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) har sedan april 2004 drivit

projektet ”Handikapprörelsens medverkan i hälso- och sjukvårdens arbete med prioriteringar”. Syftet med projektet är att genom handikapprörelsens

medverkan försäkra sig om att prioriteringsarbetet i landstingen följer 1997 års beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Målet med projektet har varit att göra handikapprörelsens företrädare centralt och regionalt medvetna riksdagens prioriteringsbeslut och öka deras förutsättningar att

medverka vid prioriteringar hos sjukvårdshuvudmännen. Ett

diskussionsunderlag kring handikapprörelsens förutsättningar att driva prioriteringsfrågor har också tagits fram. (HSO 2004)