Bland bygdens jordbrukare var det nästan uteslutade ståndspersoner som hade be-drivit universitetsstudier. Det väcker genast misstanken att studier i sig var symbo-liskt kapital i genererandet av denna sociala status.462 Om så var fallet är svårt att säga, med tanke på att de flesta före detta studenterna också var före detta ämbets-män av något slag. Hela prästerskapet hade rimligen studerat, liksom åtminstone ett par av skolmästarna vid växelundervisningsskolan i Hubbo.463 Många av bygdens adliga godsherrar hade studerat i Uppsala, även sedan Krigsakademien inrättats.464 Nedanstående tabell visar de jordbrukare i tätgruppen som varit inskrivna vid något universitet.
De båda Adolf Samuel Edman var far och son, de båda Gustav Adolf Fabritius likaså.465 Av alla dessa förutvarande studenter är det bara Forsling och Stephani som jag inte kategoriserar som ståndspersoner. Forsling räknar jag som gränsfall, ef-tersom han i husförhörslängden 1825 angavs med statusepitetet herr men utan posit-ionstitel, medan makan skrevs som hustru.466 Forslings brist på andra ståndsmässiga kapital bidrog sannolikt till denna osäkra sociala status. Han var den ende av dessa före detta studenter som varken var född i ett ståndspersonshem eller själv sysslade med något annat än jordbruk.467 Robert Stephani räknar jag som bonde, eftersom den enda positionstiteln som förekommer vid hans namn i husförhörslängden är arrenda-tor.468 Han kan därför sägas representera samma fenomen som Tor Richter ovan:
användandet av arrendatorstiteln på den kapitalstarke jordbrukaren, eftersom det inte längre var betydelsefullt att skilja mellan bönder och ståndspersoner.
462 Jfr: Carlsson 1962, s. 88−89.
463 Skolmästaren Anders Frendell hade skrivit in sig 1821, skolmästaren Lars Didrik Asplund 1827. Västmanlands-Dala nations arkiv (UUB), vol. U1100b, matrikel 1761−1833.
464 T. ex. Fredrik Vilhelm Cronstedt på Fullerö och Gustav Erik Lewenhaupt på Gäddeholm.
Wrangel & Bergström 1897, s. 213, 768.
465 Dingtuna kyrkoarkiv (ULA), vol. AI:16b, husförhörslängd 1835−1845, s. 421. Leijon-hufvud 1906, s. 646.
466 Dingtuna kyrkoarkiv (ULA), vol. AI:15a, husförhörslängd 1825−1835, s. 97.
467 Hans far var Sven Jonsson i Forsby. Uppgiften i Västmanlands-Dala nations matrikel att Olof Forsling var ingenjör är fel och beror sannolikt på en sammanblandning med sonen Sven August. Västmanlands-Dala nations arkiv (UUB), vol. U1100b, matrikel 1761−1833.
468 Badelunda kyrkoarkiv (ULA), vol. AII:1, församlingsbok 1895−1907, s. 209.
130
Socken
Gård Jordbrukare Första nedslag Inskriven
Efter studierna (utöver jordbrukare) H Grävlinge Adolf Samuel Edman 1780 1730 Bergskollegietjänst,
brukspatron Sv Valsta Mattias Fernstein 1780 1737 Löjtnant D Slittsta Johan Lauræus 1780 1741 Apologist Bd Tibble Carl Niklas Öhrman 1780 1744 Kapten
D Hallsta Nils Hellberg 1780 1752 Slottsbokhållare Sk Gillberga Olof Flygare 1780 1753 Inspektor Irs Ullvi Carl Peter Dufva 1780 1759 Major Irs Grävlinge Adolf Samuel Edman 1780 1765
Irs Hagbyholm Per Rangel 1795 1730 Hovrättsråd
H Näs Jon. Ad. Schenström 1795 1773 Krigskommissarie H Näs Anders Gusander 1810 1794 Vice advokatfiskal Irs Kusta Jon. Fredr. Cederblad 1810 1799 Auskultant i hovrätten
D Eke Olof Forsling 1810 1805
D Gillberga Gustav Ad. Fabritius 1825 1781 Överinspektor
Sv Hallsta Erik Waller 1825 1795 Brukspatron
D Bysingsberg Gust. Ad. Schenström 1825 1797
Irs Grävlinge Gustav Svedberg 1825 1804 Brukspatron
D Lospånga Karl Karlsson 1825 1807 Auskultant i hovrätten, kronolänsman
D Gillberga Gustav Ad. Fabritius 1840 1829 Kameralexamen, möjligen ämbetsman D Stockumla Herm. Fr. Casparsson 1855 1838 Kapten, lantbrukselev Sk Forsby Frans H. J. Schartau 1855 1848 Lantbrukselev Sv Grävlinge Georg Elieser Holmin 1870 1859 Major, lantbrukselev Irs Hässlö Gustav Rob. Stephani 1885 1856 Lantbrukselev Sv Valsta Carl August Lindgren 1885 1859 Lantbrukselev Sv Valsta J. Gerh. Schenström 1900 1857 Kapten, lantbrukselev Irs Brunnby Carl Joh. G. Richter 1900 1840 Häradshövding
Tabell 5. Jordbrukare i tätgruppen som varit inskrivna vid universitet. Till tätgruppen räknas jordbrukare vars mantalssatta jord motsvarar värdet av prästgårdsmedianen eller mer.
Källa: Husförhörs-, mantals- och taxeringslängder för Västeråsbygden 1780-1900 (se bilaga 1). Stockholms nations arkiv (UUB), vol. U 500 b, matrikel 1701-1860. Stockholms nations arkiv (UUB), vol. U 500 d, matrikel 1833-1886. Västmanlands-Dala nations arkiv (UUB), vol. U 1100 b, matrikel 1761-1833. Västmanlands-Dala nations arkiv (UUB), vol. U 1100 c, matrikel 1834-1896.
Uppsala universitets matrikel, bd 2-3 (Uppsala: Lundequistska bokh., 1919-1946). Västerås stifts herdaminne, bd II:2, red. Gösta Hansson (Köping: Lindfors, 1990). Carl Sjöström, Alnarps matrikel 1862-1912 (1912). Carl Sjöström, Skånska nationen 1833-1889. Biografiska och genealogiska anteckningar (Lund: 1904). Per Gustaf Vistrand, Smålands nation i Uppsala. Biografiska och genealogiska anteckningar. I. 1637-1844 (Uppsala: 1894) Upsala universitets catalog för vår-terminen 1857 (Uppsala 1857), s. 36 Upsala universitets catalog för vår-terminen 1859 (Uppsala 1859), s. 35.
131 Förutom Forsling var Lauræus, Gusander och Karlsson bondsöner. Forsling och Karlsson var dessutom både kusiner och svågrar.469 Gusander var den som nådde längst: Han blev statstjänsteman på regional nivå och köpte en herrgård.470 Olof Flygare, som jag nämner tidigare i avhandlingen, var den som det gick sämst för, sett till förutsättningarna. Han var son till en brukspatron, men tog efter studierna privat tjänst och blev så småningom jordbrukare på ett underofficersboställe.471 Även den yngre Adolf Samuel Edman och Gustav Adolf Schenström var brukspa-tronssöner. Edman ska efter studierna ha företagit ”sjöresor till utländska orter”, för att sedan helt och hållet syssla med jordbruk.472 Schenström gick direkt på jordbru-ket.473 I husförhörslängderna skrevs de båda med statusepitetet herr, men utan posit-ionstitel.474 Med sina respektive härkomster och herrgårdar kanske de inte ansågs ha behov av statusmarkerande sekreterartitlar, men detta resonemang kan knappast göras till regel.475 Vad gäller de övriga studenternas karriärvägar kan man lätt kon-statera att det, sedan lantbruksinstituten slagit upp sina portar, fanns ett intresse hos blivande jordbrukare att söka sig dit. De gick sedan vanligtvis direkt till jordbru-ket.476 Den korta, titelgenererande tjänstgöring som Cederblad, Karlsson och den yngre Fabritius gjorde var alltså inte längre nödvändig för att hävda sig i agrarsam-hället. Att ha ett stort jordbruk − alla förvärvade herrgårdar − och kunskap nog att sköta det var det nya ståndsmässiga.
469 Hubbo kyrkoarkiv (ULA), vol. AI:7, husförhörslängd 1812−1822, s. 27. Stora Skedvi kyrkoarkiv (ULA), vol. C:3, födelse- och dopbok 1733−1765, f. 1740. Västerås stifts her-daminne, bd 2:2, red. Gösta Hansson (Köping: Lindfors, 1990), s. 564. Odelberg 1998, s. 179−180, 288.
470 Mantals- och taxeringslängder för Hubbo 1810 (se bilaga 1). Johan Axel Almquist, Bergs-kollegium och Bergslagsstaterna 1637−1857. Administrativa och biografiska anteckningar (Stockholm: Norstedt, 1909), s. 211.
471 Husförhörs- och mantalslängder för Skultuna 1780−1795 (se bilaga 1). Mora kyrkoarkiv (ULA), vol. C:4, födelse- och dopbok 1738-1770, f. 1740. ”Flygare”, i Svenskt biografiskt lexikon (SBL), bd 16 (Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1964−1966), s. 227.
472 Leijonhufvud 1906, s. 646.
473 Han övertog gården Fantetorp i Köping på arrende. Köpings landsförsamlings kyrkoarkiv (ULA), vol. AI:9a, husförhörslängd 1806−1813, s. 248. Mantalslängd för Köpings landsför-samling 1795, daterad 26/11 1810, i Kammararkivet (ULA), mantalslängder för Västman-lands län, reproducerade av SVAR.
474 Dingtuna kyrkoarkiv (ULA), vol. AI:15b, husförhörslängd 1825−1835, s. 302. Irsta kyrko-arkiv (ULA), vol. AI:6a, husförhörslängd 1786−1795, s. 258.
475 Jfr Gustav Vilhelm Hedin i avsnitt 9.1.
476 Jfr tabell 6.
132