Yngre fornsvenska

Framställningen här följer den i avsnittet ovan om den äldre fornsvenskan. Jag inleder med att redovisa resultatet av sökning efter perfekt inifinitiv med strängen [word=”ha(f|ff|fv|fw|v|w)u?(a|æ|e)”] och sedan följer en redogörelse av de spe-cifika sökningarna efter ha-bortfall i respektive delkorpus.

De konstruktioner med perfekt infinitiv som förekommer i materialet är de samma som i äfsv. Det rör sig således om konstruktion med överordnat

mo-på fem genrer: lagtext, diplom, religiös prosa, profan prosa och tänkeböcker. Jag har i hela materialet funnit tre fall av utelämnat hjälpverb och alla tre före-kommer i Didrik av Bern hand A.

Lagtext

Lagtextkorpusen utgörs bara av en enda text, Kristoffers landslag, som här åter-finns i ett par versioner. Sökning efter perfekt infinitiv gav endast fyra träffar av vilka tre har modalverb som matris (5.11). Två av träffarna är identiska och härstammar från olika upplagor (5.11a–b).

(5.11) a. … som the sculdo hawa haft æn heretzhöfdinge…

(Tingsmålsbalken fl. V)

’som de skulle ha haft även om häradshövdingen…’

b. … som the sculdo hawa haft æn heretzhöfdinge…

(Tingsmålsbalken fl. V)

’som de skulle ha haft även om häradshövdingen…’

c. Så wele wij och idher här medh alfwarlighen hafwa budhit och befalet

(Konungens efterskrift?)

’så vill vi också härmed ha bjudit er’

d. Then som clandas fore sigher hawa leegt eller laane takit

(Tjuvnadsbalken fl. XXII)

’den som ska klandras sägs ha hyrt eller tagit lån’

I lagtexten finns alltså exempel på perfekt infinitiv som är underordnad mo-dalverb (5.11a–c), och ett exempel på nexusinfinitiv utan objektsled (5.11d). För att hitta utelämnat hjälpverb gjordes en sökning på begynnelsebokstäverna

scul-. Alltså har en genomgång gjorts av alla stavnings- och böjningsvarianter av

verbet skola med inledande stavning scul-. Bland resultaten förekommer inga fall av utelämnat hjälpverb.

Religiös prosa

Den undersökta korpusen omfattar 182 000 token. Resultatet av sökningen är att perfekt infinitiv förekommer både med modalverb och i nexusinfinitiv och de är ganska jämnt fördelade sett till antal förekomster, se tabell 5:5.

Tabell 5:5. Perfekt infinitiv i yngre religiös prosa

Antal Vanligaste lexikala instanser Hjälpverbsinfinitiv 18 vilja 8, skola 8

Nexusinfinitiv

Reflexivt matrisverb 14 säga sig 10

Passiv/mediopassiv 4 Matris utan refl.

-Oklara 2

Totalt 38

Av nexuskonstruktionerna är matris med reflexiv vanligast, och den i särklass vanligaste lexikala instansen är säga sig. De stavnings- och böjningsvarianter som förekommer mest i korpusen är sagdhe 6 gånger, wilde 5 och skulle 4. En sökning efter ha-bortfall med dessa uttryck skulle ge oproportionerlig övervikt för modalverben, och jag söker därför också på säga i presens singular sighir. Söksträngen [word=”(sagdhe|wilde|skulle|sighir)”] ger i Religiös prosa 6 196 träffar, av vilka de allra flesta är irrelevanta i sammanhanget. För att få ner an-talet träffar till en mer hanterbar mängd valde jag att studera en sjättedel, 1 100 träffar, genom slumpmässigt urval. Bland dessa fann jag inte ett enda exempel på hjälpverbsutelämning.

Diplom

Sökning med strängen [word=”ha(f|ff|fv|fw|v|w)u?(a|æ|e)”] resulterade i un-gefär 1 800 träffar i den totala delkorpusen för yfsv, 1375 till 1420, som om-fattar ungefär 676 000 token. De allra flesta diplomen är tillkomna under de två första decennierna av 1400-talet och jag har studerat en tredjedel av mate-rialet. Eftersom sökträffarna är kronologiskt sorterade har jag helt enkelt un-dersökt den yngsta tredjedelen, från 1413 till 1420, motsvarande 600 träffar och ungefär 225 000 token. Genomsökningen resulterade i 232 excerpter med perfekt infinitiv, se tabell 5:6.

Tabell 5:6. Perfekt infinitiv i yngre diplom

Antal Vanligaste lexikala instanser Hjälpverbsinfinitiv 5 skola

Nexusinfinitiv

Reflexivt matrisverb 187 kænnis 58, kennis 22, kennes 13

Passiv/mediopassiv 38 kænnis 16

Antal Vanligaste lexikala instanser

Oklara

-Totalt 232

Jämfört med Lagtext och Religiös prosa är frekvensen för perfekt infinitiv något högre i Diplom. Alla hittills förekommande konstruktionstyper är represen-terade, men det är nexusinfinitiv med reflexiv som dominerar, vilket framgår av tabell 5:6. Över huvud taget är det konstruktion med verbet kännas (sig) som är vanligast i korpusen.

Sökning efter ha-bortfall genomfördes med de fyra vanligaste stavningsvari-anterna, [word=”(kænnis|kennis|kænnomps|kennes)”]. Antalet träffar uppgick till 1 085 i hela korpusen, och jag har studerat samtliga träffar, 375, från och med 1413 till och med 1420. Inga exempel på utelämnat hjälpverb förekommer bland dessa.

Profan prosa

I korpusen, om cirka 218 000 token, har 32 exempel på perfekt infinitiv ex-cerperats, se tabell 5:7.

Tabell 5:7. Perfekt infinitiv i yngre profan prosa

Antal Vanligaste lexikala instanser Hjälpverbsinfinitiv 21 vilja 8, må 8

Nexusinfinitiv

Reflexivt matrisverb 4 Passiv/mediopassiv 1 Matris utan refl 6

Oklara

-Totalt 32

Två tredjedelar av alla konstruktioner med perfekt infinitiv utgörs av kon-struktion med modalverb som överordnat matrisled. De fyra reflexiva matris-verben är alla uttryckta i presens eller preteritum, och inte i passiv. Av de sex konstruktioner som är uppförda under matris utan reflexiv har tre verbet mena som matrisverb. De övriga är tycka och säga, som också förekommer bland ma-trisverben med reflexiv. Förutom mena är det bara de tre modalverben vilja, må och skola som förekommer fler än två gånger bland excerpterna.

För att hitta eventuell ha-utelämning sökte jag på de fem vanligaste varian-terna, [word=”(wilde|wille|matte|skulde|menthe)”]. Söksträngen gav drygt 700 träffar och här återfinns tre fall av utelämnat hjälpverb. Alla tre förekommer i en och samma text, nämligen Didrik av Bern, hand A, och de redovisas i (5.12).

(5.12) a. tha sago the at slaget lag fra smidiana, the trodde ekke at weland skulde gjort them nogon skada. (Kapitel 71, s. 53) Hand A

’ ... de trodde inte att Weland skulle gjort dem någon skada’

b. tha wordo hans stalbrödrä fast forfärede oc wille somma heller hema warit.

(Kapitel 86, s. 65) hand A

’då blev hans kamrater alldeles förfärade, och somliga ville hellre ha varit hemma’

c. han matte heller hema warit i bern, oc takit sit land wara.

(Kapitel 197, s. 151)

’han borde hellre stannat hemma i Bern, och tagit hand om sitt land’

Eftersom samtliga fall av utelämning förekommer i en och samma text kan man dra slutsatsen att draget har att göra med den enskilda skribenten, och inte den specifika genren.

Tänkeböcker

I läkeböckerna förekom inte ett enda exempel på perfekt infinitiv, och jag har därför inte försökt hitta exempel på ha-bortfall. Resultaten i tabell 5:8 härstammar alltså enbart från stadsböckerna. Stadsbokskorpusen består till största delen av Kalmar stads tänkebok (KTb) vars innehåll främst är tillkommet under 1400-talet. En liten del av materialet består av Stockholm stads tänkebok (STb) från 1476. Totalt förekommer åtta perfekt infinitiv, se tabell 5:8.

Tabell 5:8. Perfekt infinitiv i stadsböcker

Antal Vanligaste lexikala instanser Hjälpverbsinfinitiv 1

Nexusinfinitiv

Reflexivt matrisverb 4 bekänna 4

Passiv/mediopassiv 3 Matris utan refl

-Oklara

-Totalt 8

I STb förekom ingen perfekt infinitiv och samtliga excerpter som redovisas i tabell 5:8 är hämtade från KTb. Sökning efter eventuella hjälpverbsuteläm-ningar gjordes på leden kenn-, kænd-, sagd-, skul- och matt-. Emellertid fann jag inga exempel på ha-bortfall.