Centralt i teorin är begreppen aktör och agens, det är aktörerna som utför handlingar vilket kort uttrycks på följande sätt: ”Agency refers to doing” (Giddens, 1984, s. 10). I begreppet aktör innefattas alltså just att det är någon
som handlar. Aktörer beskrivs också ha möjlighet att i ord beskriva och förklara sina handlingar i relativt hög grad. Detta benämns i teorin som aktörers medvetenhet på olika nivåer. Även om gränserna mellan dessa nivåer inte är skarpa delas de in i diskursiv medvetenhet och praktisk medvetenhet. Praktisk medvetenhet innebär att det blir möjligt för aktörer att hantera, handla och leva i vardagen på ett smidigt sätt. Den diskursiva medvetenheten, gör det vidare möjligt för aktörer att samtala om handlingar, att uttrycka dem i ord. En tredje nivå finns också redovisad vilken benämns som omedveten. Aktörers olika medvetenhet har i denna studie också en metodisk betydelse, då observationer och intervjuer fått komplettera varandra under studien (jfr Öhrn, 2005, s. 9). Aktörer beskrivs i struktureringsteorin (Giddens, 1984) som innehavare av makt, om de har möjlighet att handla annorlunda. Den transformativa kapaciteten är alltså en betydande del av teorin. Makt att förändra gäller också för aktörer som inte betraktas ha särskilt mycket makt. I teorin används här begreppet dialectic of
control vilket syftar på att resurser i någon form kan användas aktörer emellan
även om det finns en obalans i makt. Även om aktörer har makt att handla annorlunda och dessutom vet varför de handlar som de gör, betonas att individers handlingar ändå inte behöver få avsedd effekt. Detta förklaras med att situationer är komplexa och att konsekvenser av handlingar inte går att förutse. I denna studie har, utifrån fokus på skolan som institution, elevers handlingar i skolan studerats. Jag valt att komplettera struktureringsteorin genom att också ta stöd i teorier som i hög grad har utvecklats genom etnografiska studier i skolmiljö. Det jag valt att fokusera på i dessa teorier är främst sådant som berör elevers anpassning och motstånd, då dessa kan relateras till aktörers makt. Metodkapitlet (fem) innehåller en fördjupad redovisning och diskussionen av studiens kritiska ansats, som delvis är en aspekt av detta. Nedan kommer jag dock att kommentera ett par specifika teorier som använts i studien.
Begreppen motstånd och anpassning och begrepp i anslutning till och liknande dessa förekommer i sociologisk teoriutveckling av Merton redan i slutet av 1930-talet. Forskningen och teoriutvecklingen inom detta område har, enligt Furlong (1985), sedan utvecklats inom pedagogikområdet. Delar av denna forskning har inriktats på skolsystemets differentiering av elever utifrån skolans prestationsfokusering. I denna studie har jag specifikt tagit stöd av differentiering – polariseringsteorin vars dubbla begrepp främst utvecklades av Lacey (1970). Lacey byggde i sin tur vidare på Hargreaves forskning (1967) och senare
utvecklades teorin av Ball (1981). Delar av denna forskning har kommenterats i kapitel tre. En del av teorin, differentieringen, förklaras på följande sätt av Ball:
Indeed, the social processes at work here appear to be essentially similar to the processes identified by Lacey (1970) and Hargreaves (1967) as differentiation – that is, the separation and ranking of pupils by teachers. As Lacey suggests, this separation and ranking takes place along a number of dimensions or scales, but two appear to be most important, the academic scale and the behaviour scale (Ball, 1981, s. 48).
Den andra delen, polariseringen, förklaras av Furlong (1985). Han skriver att detta är en process som sker bland eleverna själva:
Polarization, on the other hand, takes place among the pupils themselves as a result of differentiation – it is the process by which they produce their own subcultures (Furlong, 1985, s. 93).
Ball påvisade i sin studie uppkomsten av olika subkulturer vilka han menar påverkar elevernas identitet och position i skolsystemet:
In this case, it is an identity that involves a status-evaluation and allocation to an inferior position in the status-hierarchy of the school (Ball, 1981, s. 37).
I Balls studie har också betydelsen av elevers sociala bakgrund betonats, vilket han utvecklats ytterligare i senare forskning (se t.ex. Ball, 2003).
Skeggs (1999) forskning, med utgångspunkter i feministisk teori och kulturforskning, har i min studie också använts för att komplettera struktureringsteorin. Forskningens innehåll har närmare beskrivits i kapitel tre. Skeggs utgår från begreppet respektabilitet och sammanfattar villkoren för de kvinnor som ingått i hennes studie enligt följande:
De framställningar som kvinnorna positionsbestämdes av var inte framställningar av verkligheten, utan av självständiga och paradigmatiska begreppsstrukturer skapade av andra människor med helt andra positioner, både i samhället och i sådana framställningar (Skeggs, 1999, s. 254).
Av betydelse i den här studien är just förekomst av olika villkor för elevers identitetsskapande i gymnasieskolan och av vilka dessa skapas. Skeggs forskning har också i hög grad metodmässigt påverkat denna studie, då hon tydligt betonar
det vardagliga och rutinmässiga som viktigt att studera för förståelse av maktfördelningen i ett samhälle.
Identitetsbegreppet
I boken Identity (2004) utvecklar Bauman tankar om identitetens betydelse i det nutida samhället. Han relaterar identitet främst till globalisering vilket han också utvecklar i andra böcker (se t.ex. Bauman, 2004a). Bauman menar att spänningen mellan ”är och bör” är central för att förstå identitet som tillhörighet och han uttrycker detta på följande sätt:
The idea of ‘identity’ was born out of the crisis of belonging and out of the effort it triggered to bridge the gap between the ‘ought’ and the ‘is’ and to lift reality to the standards set by the idea – to remake the reality in the likeness of the idea (Bauman, 2004 s. 20).
Identitetsbegreppet är ett besvärligt begrepp att arbeta med och Stier (2003) konstaterar att det inom samhällsvetenskapen råder ett begreppsligt kaos när det gäller identitet. Begreppet identitet studeras, enligt Stier, inom många olika discipliner och perspektiv och det är en förklaring till dess oklarhet och mångtydighet. Han menar att identitetsbegreppet har en flyktighet och alltid måste förstås i relation till någonting annat. Stier betonar också att identitetsbegreppet samtidigt innehåller en djup kunskap om vad det innebär att vara människa. Begreppsanvändningen inom området försvåras ytterligare av att synonymer, som exempelvis personlighet och självuppfattning, ofta används istället för identitet. Han menar att identiteter omvandlas och påverkas i ett ständigt växelspel mellan individer och samhälle. Detta uttrycks även av Jenkins (2004) som alltså menar att identitet inte ska förstås som produkter utan som processer.