• No results found

Omvårdnadsprogrammet

In document Anpassning och motstånd (Page 122-127)

Vi börjar med lokaler, elever och lärare på OP och går nerför trapporna, till skolans bottenvåning. I den mörka korridoren finns elevskåp och några få soffor. Eleverna klagar ofta över att det är kallt och att de fryser både i korridoren och i undervisningslokalerna. Varje årskurs har ett hemklassrum där huvuddelen av programmets undervisning sker. Undervisningslokalerna är ljusa och på väggarna finns elevarbeten från olika kurser uppsatta och några få faktabetonade planscher på exempelvis blodomloppet. I övrigt finns ofta uppsatt material som eleverna själva har tillverkat som girlanger av papper eller olika teckningar med röda kors, fjärilar och blommor på.

I sitt hemklassrum har OP 2-3 en redovisning av sina fördjupningsarbeten i etik med Carina, en av lärarna i programmets karaktärsämnen. Eleverna redovisar engagerat sina fördjupningsarbeten om bland annat adoptioner bland homosexuella par, epilepsi och dödshjälp. De diskuterar sedan tillsammans hur dessa ämnen kan hanteras i en praktisk vardag. Mellan redovisningarna planerar eleverna inför sin studentexamen, sådant som exempelvis gäller kortegen och fotografering. I denna klass studerar 15 kvinnliga elever men det är sällan att alla är samlade, då frånvaron i klassen är hög. I gruppen är klädstilen genomgående trendig och mycket modemedveten. På bänkarna står ofta elevernas rymliga och moderna handväskor som verkar innehålla allt från elevkalendrar, smörgåsar och hårborstar.

I ett av de andra hemklassrummen har OP 1-2 en lektion med Leif i ett kärnämne. Just nu är klassrummet möblerat med borden i rader, men möbleringen varierar och ibland bildar borden istället grupper. Oavsett möblering finns det elevgrupperingar i klassen. Idag är 13 elever av de 20 (15 kvinnliga och fem manliga elever) som finns på klasslistan här. När årskurs ett startade fanns det 27 elever i klassen. Eleverna småpratar sinsemellan medan de arbetar med uppgifterna och några elever arbetar i ett angränsande grupprum. Det är stillsamt och lågmält, även om gruppen blivit mer pratsam under utbildningen. I denna grupp finns en stor variation av klädstilar och olika huvudbonader används emellanåt av de manliga eleverna i klassen. Det handlar då om kepsar, stickade mössor och ibland har någon elev hög hatt.

Här nere har också en del av personalen på OP sitt arbetsrum och just nu finns nästan hela arbetslaget samlat (utom de lärare som var upptagna med lektioner). Här sitter fyra lärare som undervisar i kurser relaterade till

omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen inom vård och social omsorg. Det är Ulla, Regina, Lena och Kristina. Inne i detta rum, har däremot inte Anna, Lars och Leif som undervisar i kärnämnen sina huvudsakliga arbetsplatser.

I skolans egen beskrivning presenteras OP som ett program för den som är intresserad av att arbete inom vård och omsorg. Det poängteras i materialet att elever på programmet får kunskap för att ta hand om människor i olika åldrar och att en stor del av programmet genomförs i verksamhet inom vård och omsorg. Avslutningsvis betonas att OP är perfekt om man ”brinner” för att jobba med människor (Dokument: Informationsmaterial).

Omvårdnadsprogrammet sitt ursprung i den tidigare tvååriga vårdlinjen som hade olika grenar och varianter (Lgy 70), men omvårdnadsprogrammet har idag inga olika inriktningar. Syftet med programmet framgår av skrivningen i programhäfte OP 2000:15:

Omvårdnadsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier (Skolverket, 2000a, s. 9).

Teknikprogrammet

Vi går upp till entréplanet igen och i en datasal träffar vi eleverna och några av lärarna på TE. TE 2-3 har nu ett lektionspass i ritteknik tillsammans med Lisa, en lärare som undervisar i kurser med anknytning till teknik. I salen finns tillfälligtvis också Mats, som är lärare i kurser med anknytning till olika datainriktade ämnen på programmet. TE 2-3 som grupp består av 19 elever varav två kvinnor. Idag är sammanlagt 15 elever med på lektionen.

Just nu arbetar TE 2-3 i ett projekt där de designar olika produkter. En del elever ägnar sig samtidigt åt att kontrollera sin egen e-post och på olika hemsidor intresserat studera annonser om försäljning av bilar. En sparkcykel som läraren tagit med sig till en kommande designtävling inom programmet är föremål för stort intresse från eleverna:

Läraren har haft med sig en sparkcykel och en elev, Henrik passar på att ta sig en åktur runt i datasalen på denna. Läraren säger till honom att sluta. En annan elev, Johan,

kommenterar då händelsen: ”Man måste ha hjälm fattar du väl?” (Fältanteckningar 070205)16.

I klassen förekommer, som framgår från fältanteckningen, ofta skämt och snabba kommentarer bland eleverna, Skämt förekommer också frekvent i kommunikationen mellan eleverna och de lärare som undervisar i denna klass. TE 2-3 läser vissa kurser tillsammans med en grupp elever från det naturvetenskapliga programmet. I denna studies observationer har det främst varit aktuellt i kursen Svenska B.

Vi lämnar TE 2-3 i datasalen och går istället till Avdelningen för naturvetenskap med dess tillhörande lektionssalar och uppehållsrum för elever på det naturvetenskapliga programmet och TE. Personalen i arbetslaget har i regel också sina arbetsrum och övriga gemensamma lokaler här. Just nu sitter Eva, som undervisar i svenska, vid sitt skrivbord och går igenom essäer. Däremot har Johanna, den andra läraren som undervisar i svenska på programmet, sitt arbetsrum i en annan del av skolan.

Här är alla lokaler ljusa och fönsterytorna generöst tilltagna. I korridoren och i uppehållsrummet finns soffor, bord och stolar. Eleverna sitter här och pratar, arbetar med skolarbetet eller spelar schack. I korridoren står det flera glasmontrar med olika priser som skolans elever vunnit i idrottstävlingar och på väggarna är det abstrakt konst uppsatt. Här finns också en staty av en äldre herre, som ibland pyntas med glittriga girlanger eller ikläds exempelvis en modern munkjacka av eleverna. I övrigt är miljön präglad av främst naturvetenskap. Lektionssalarna har namn efter kända vetenskapsmän och på väggarna utanför salarna är olika faktaplanscher uppsatta. Inne i salarna är det undanplockat och mycket god ordning råder. Endast inredning och materiel i anslutning till de ämnen och den undervisning som är aktuell förekommer.

I en av salarna har TE 1-2 ett dubbelpass i matematik med Sofia. Just nu är det en genomgång av logaritmer. I klassen var det från början 22 elever, men i årskurs 2 är det 16 elever kvar och idag är alla där utom två. Gruppen har som helhet förhållandevis hög närvaro. Totalt är det tre kvinnliga elever i gruppen. TE 1-2 är som grupp relativt lågmälda och skämten är inte alls så frekventa och

16 När jag redovisar utdrag ur fältanteckningar och intervjuer så anges pauser i tal med … . Om jag har klippt i materialet redovisas det med (…) och informativa tillägg från mig finns angivet inom parentes. Vid intervjuer har använt beteckningen MJ för mig själv.

högljudda som de är hos TE 2-3. Båda gruppernas klädsel och stil är däremot mycket likartad. Gymnastikskor, jeans, t-shirt och tröjor i dämpade och neutrala färger är den vanliga klädseln för båda könen. Ibland har några av de manliga eleverna i TE 1-2 keps eller mössa på sig i skolan.

I skolans egen beskrivning skrivs TE fram som ett program för dem som är intresserade av teknik, design och datorer. Programmets möjlighet till fortsatta studier på högskola nämns och att det på programmet finns kurser inriktade mot företagande. Det höga studietempot i utbildningen påtalas och vikten av elevers egen motivation betonas. Informationen är genomgående skriven i ”vi form” (Dokument: Informationsmaterial).

Som nationellt program tillkom teknikprogrammet så sent som 2000, då den tekniska grenen av det naturvetenskapliga programmet togs bort. Programmet har sitt ursprung i den tidigare fyraåriga tekniska linjen, där avgångsbetyg kunde tas ut redan efter tre år. På teknisk linje fanns olika grenar (SOU 1986:3) men idag har programmet inte några olika inriktningar. Syftet med programmet är i programhäftet TE 2000:17 formulerat på följande sätt:

Teknikprogrammet syftar både till att utveckla och stimulera intresset för teknik och teknikutveckling i vid mening och till att utveckla grundläggande kunskaper inom teknik. Teknikprogrammet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier samt till att utveckla insikter i företagandets villkor (Skolverket, 2000b, s. 9).

Individuella programmet

På skolans andra våning träffar vi elever och personal på IV. Här på andra våningen finns skolans bibliotek och undervisningssalar främst inriktade mot språk och samhällsvetenskap. Elevskåp finns utplacerade på flera ställen i korridorerna också på denna våning. Nära biblioteket finns tre lektionssalar som används av IV. Dessa är uppdelade så att de olika salarna huvudsakligen används för undervisning i matematik, svenska och engelska. Här finns också ett litet arbetsrum för personalen på programmet. Två av de tre lektionssalarna används som uppehållsrum för eleverna på programmet där de ofta spelar kort och fikar på rasterna. I en av dessa salar sker emellanåt gemensamma samlingar för alla eleverna.

Lektionssalarna är ljusa och delvis präglade av olika ämnen, genom det material för respektive ämne som finns i de olika salarna. Eleverna på IV har inga egna skåp, som andra elever på Vikaskolan har. De förvarar istället sitt material för olika ämnena i dokumenthållare i respektive sal. Ytterkläder och väskor ställer och lägger de i klassrummet eller inne i lärarnas redan mycket trånga arbetsrum. På väggen i respektive sal sitter också elevers schema. Schemat på IV skiljer sig från andra scheman på skolan, då eleverna läser ungefär samma ämnen varje dag. Det centrala schemasystemet på skolan verkar inte användas vid konstruktion och utskrift av gruppens schema, då schemat periodvis varit handskrivet.

Just nu är det en gemensam samling med alla lärare och elever inför organisation och genomförande av den muntliga delen av nationellt prov i engelska. Detta innebär att undervisningen i alla ämnen påverkas och ändras. Några av eleverna frågar och pratar mycket med personalen och en del säger ingenting. Idag är det cirka 15 elever närvarande och dessa elever utgör huvudsakligen den grupp jag följt. Inledningsvis var det drygt 40 elever som startade på programmet, så elevgruppen på IV skiftar och förändras. Flera av eleverna som startade på programmet finns nu i aktiviteter utanför skolan. I elevgruppen som är närvarande idag är det fyra kvinnor och elva män. Detta motsvarar ungefär den vanligt förekommande fördelningen mellan könen i gruppen, på IV är det cirka 75 procent manliga elever. Klädstilen i gruppen är som helhet mycket varierad, både mellan personer och hos samma person vid olika tillfällen.

I kontakten mellan lärare och elever förekommer det på IV betydligt mer personliga och privata samtal än vad det gör på de andra programmen. Fysisk kroppskontakt i form av kramar eller axelklappar mellan elever och lärare är också frekvent förekommande på programmet. Den lärargrupp och arbetslag som är samlade i klassrummet är Lisbet, Jenny, Olof, Jan och Ulf och de undervisar i olika ämnen (svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott och hälsa). Alla lärarna undervisar endast på det individuella programmet. De är ofta flera lärare vid varje lektion och täcker oftast upp för varandra när någon är borta eller sjuk.

I skolans egen beskrivning presenteras programmet som ett program för dem som vill få en chans att läsa upp sina betyg och också kunna arbeta på olika platser. Stödet på programmet och att det är roligt, även om man som elev är skoltrött, skrivs fram i materialet. IV personalen beskrivs också som att de ”finns till” för eleverna (Dokument: Informationsmaterial).

En mera fördjupad beskrivning av det individuella programmets nationella bakgrund och utveckling finns tidigare redovisat i kapitel två.

In document Anpassning och motstånd (Page 122-127)