Denna studie har kunskapsanspråk som riktas mot institutionellt identitetsskapande där skolans verksamhet står i fokus. I skolans verksamhet är sedan fokus på eleverna som aktörer. Alla elever på gymnasiet finns på något program – i nuläget kan ingen elev stå utanför ett gymnasieprogram av något slag. I studien genomfördes inledningsvis ett strategiskt urval där olika program valdes. Genom valet av dessa program blev också en variation av elevers kön, sociala bakgrund, etnicitet och eventuell förekomst av särskilt stöd möjliga att belysa. Min intention i studien var inte att från början välja ut ett av könen eller elever med viss social bakgrund eller erfarenheter. Intentionen var istället att låta vardagen i skolan vara utgångspunkten i studien och sedan undersöka vad som där händer. Tanken var att på så sätt utveckla kunskap om hur elevers kön och bakgrund eventuellt visade sig som betydelsefulla och utifrån denna utgångspunkt sedan utveckla förståelse av hur elevidentiteter skapas. Här är viktigt att understryka att jag inte utgick från att till exempel kön och social bakgrund inte har betydelse i skolan och vid identitetsskapande. Intentionen i studien var att betydelsen av kön och elevers bakgrund skulle få framträda under studiens gång och då beskrivas och analyseras. Därför har i studien uppmärksammats både handlingar och de uttryck som eleverna själva, andra elever och lärare använder sig av inom dessa områden. Frågor har ställts om hur dessa handlingar och uttryck kan bidra till processer vid identitetsskapande och tillskrivna elevidentiteter.
Kön
I studien använder jag begreppet kön i vilket jag inbegriper det som också ibland benämns som genus. Jag väljer dock, i likhet med exempelvis Holm (2008), att
inte gå in i debatten om dessa begrepp då de har varit föremål för många diskussioner (Tallberg Broman, 2002). Med begreppet kön syftar jag både på biologiskt och socialt konstruerat kön. Min förståelse av begreppet implicerar att kön är något som konstrueras i samspel och processer mellan individer, grupper och det omgivande samhället. I detta begrepp ingår också en förståelse av maktordningar i samhället, som är verksamma med avseende på kön (Connell, 2002). Kvinnor har i regel en underordnad ställning med begränsad tillgång till makt, även om detta varierar och är möjligt att förändra. Som tidigare redovisats finns i studien inte ett på förhand angivet fokus på kvinnliga eller manliga elever. Det är snarare relationen mellan dessa grupper som jag menar kan var centrala att belysa för att öka kunskapen om institutionellt identitetsskapande.
Social bakgrund
Med begreppet social bakgrund syftas på den socioekonomiska bakgrund som eleverna blivit en del av utifrån den utbildningsmässiga och ekonomiska situation deras föräldrar har. Primärt kommer fokus att riktas mot utbildningsmässig bakgrund då det inom gymnasieutbildning beskrivs som utslagsgivande (se t.ex. Broady & Börjesson, 2005). Elevernas framtidsplaner kan i viss mån också relateras till en eventuellt kommande position i relation till utbildning och arbete. I studien redovisas beskrivning och analys av de uttryck och handlingar som kan relateras till social bakgrund och då också elevernas möjliga framtid utifrån studiens observationer och intervjuer.
Etnicitet
Etnicitet är även det ett begrepp som kan vara vanskligt att använda. Begreppet problematiseras också av flera forskare (se t.ex. de los Reyes & Martinsson, 2005; Lunneblad, 2006; Sernhede, 2007). Etnicitet har vidare kritiserats i postkoloniala teorier (Eriksson, Eriksson Baaz & Thörn, 1999) som ett begrepp där hierarkier människor emellan upprätthålls och rättfärdigas. När jag använder mig av etnicitet som analytiskt begrepp, syftas på elevernas kulturella bakgrund relaterat till geografiskt ursprung i första och andra generation och hur detta tillskrivs betydelse vid institutionellt identitetsskapande. Däremot ser jag inte etnicitet som ett uttryck för befintliga olikheter mellan människor vilket också ligger i linje med studiens konstruktionistiska utgångspunkter och fokus på skapande av elevidentiteter.
Särskilt stöd
Jag har i studien valt att uppmärksamma skolans utövande av särskilt stöd som positioneringsprocesser vid elevers identitetsskapande. Precis som med de ovan
redovisade begreppen finns det även anledning att problematisera begreppet särskilt stöd. I studien har jag som utgångspunkt valt att använda mig av en bred tolkning av begreppet särskilt stöd. När det gäller skolsvårigheter är det, enligt min förståelse, i skolmiljön som svårigheterna definieras och detta har beskrivits som ett relationellt perspektiv av Persson (1998a, 2001). Vidare har Emanuelsson och Persson (2002) betonat vikten av en förståelse där undervisningsmiljön står i centrum, snarare än ensidiga fokus på elever som individer med brister, viket kan beskrivas som ett kategoriskt perspektiv (Persson, 1998a, 2001). Det är alltså, enligt detta resonemang, i skolmiljön som elevers eventuella tillkortakommanden framträder och det är där de i så fall definieras som elever i behov av särskilt stöd. Andreasson (2007) har i sin studie om elevdokumentation, visat hur identiteten för elever i behov av särskilt stöd konstrueras i relation till en idealelev.
Jag betraktar i denna studie således särskilt stöd som olika åtgärder där skolan erbjuder undervisning eller andra aktiviteter för elever som uppfattas ha svårigheter att nå skolans mål. Uttagningen till och genomförandet av det särskilda stödet som erbjuds analyseras som positioneringsprocesser, vilka utgör en del av undervisningen. I hög grad har jag låtit aktörernas egna uttryck omkring behov av särskilt stöd vägleda min förståelse av hur detta kan påverka det institutionella identitetsskapande som sker i skolan. När elever, eller lärare, i ord eller handling uttryck att något försvårat deras/elevernas situation i skolan så har jag i vid mening tolkat detta som uttryck för behov av särskilt stöd. Det är viktigt att poängtera att det inte alltid och nödvändigtvis finns en koppling mellan förekomst av funktionshinder/diagnoser och särskilt stöd. Särskilt stöd handlar i föreliggande studie, i regel inte om elever med funktionshinder/diagnoser. Det handlar istället om hur relationen mellan skolan och elever, som av skolan (eller av eleverna själva) bedömts ha svårigheter, genom olika positioneringsprocesser framträder i skolvardagen.