Nedan beskrivs och analyseras fyra skrivuppgifter erbjudna i handelsklassen. Liksom för elklassen behandlar två av dem litteratur, en är en rent ämnesöver-gripande skrivuppgift och i den fjärde uppgiften får eleverna själva välja en fråge-ställning att skriftligt argumentera om.
Den sista (nr 11) av de erbjudna uppgifterna under kursen svenska B i handelsklassen var en novellanalys av en klassisk text skriven under realismen. Den skriftliga instruktionen till uppgiften såg ut enligt nedan:
Fettpärlan/Smycket – skriftlig analysuppgift
När du analyserar en novell skriver du ned dina synpunkter på ett personligt och intresseväckande sätt. Du förklarar och exemplifierar så att andra kan förstå din analys.
Det är viktigt att du sätter in novellen i ett sammanhang. Vad spelar den tid novellen är skriven för roll? Hur påverkas din analys av det du vet om författaren?
En novellanalys är inget allmänt tyckande: det finns ett antal viktiga frågor (se nedan) som du bör besvara under skrivandets gång. Du skriver din analys i en sammanhängande text, inte enligt modellen ”svar på frågor”. Texten ska vara självbärande. Dispositionen är valfri och du behandlar det som är relevant i din analys.
KAPITEL
5
Handling: Vad handlar innehållet om. Ge en mycket kort
sammanfattning av innehållet. Handlar novellen om något annat också, något som kanske inte är utsagt men ändå tydligt? Vad?
Miljö: När och var utspelar sig händelserna? Under hur lång tid? Beskriv miljön - analysera den.
Personer: Vilka är personerna i novellen? Vad får vi veta om dem? Inre och yttre egenskaper? Förhållanden? Utveckling?
Form: I vilken ordning berättas novellen? Kronologiskt.
Parallellhandling? Kronologiskt med snabba tillbakablickar? Annan ordning? Vem är berättaren i novellen? Författaren? Jag-form? Annan person i novellen? Okänd?
Språk och stil: Analysera novellens språk och stil samt deras betydelse. Syfte: vad tror du att författaren vill säga med sin novell? Hur ser du på novellens aktualitet i dag?
Ha ständigt frågan VARFÖR i bakhuvudet när du arbetar med din analys. Den bör kunna hjälpa dig att ”borra” i texten.
Till instruktionen medföljde också en bedömningsmatris (se bilaga 5). Denna både till innehåll och form starkt klassificerade skrivuppgift rör äldre skön-litteratur, och genren novellanalys är också ämnestypisk. Uppgiften är starkt inramad, och den relativt omfattande och explicita instruktionen har potential att fungera stöttande för elevernas textproduktion. Först i instruktionen kommer en passus om vad som enligt Hanna bör utmärka en novellanalys, och vad en novellanalys inte är. Sedan följer en uppräkning av de delar som bör finnas med i texten, med frågor som eleverna indirerekt kan besvara, och som därför kan fungera som stöd när texten växer fram. Det framgår tydligt av instruktionen att texten skall hänga samman, och att den förväntas resultera i en självbärande text. Bedömningsmatrisen som inkluderas redan i instruktionen, bär tydliga spår av matriser som används vid bedömningen av skrivuppgifter inom det nationella provet för kursen svenska B, men också av Hannas egna förtydliganden, vilket ger eleverna en möjlighet att förstå hur kvalitetsskillnader mellan texter på olika nivåer kan se ut.
De textaktiviteter som ligger inbäddade i instruktionen är inte enbart Berättelse, Beskrivning, utan också Förklaring och Ställningstagande, vilket gör att uppgiftslösningarna har potential att utveckla en vertikal diskurs. När eleven återberättar textens handling görs det med textaktiviteten Berätta, när
miljön och novellens språk beskrivs görs det med textaktiviteten Beskrivning, men eleven uppmanas också att uttrycka tankar om huruvida texten handlar om något annat utöver den yttre handlingen, om vad miljön har för betydelse, vad författaren kan ha haft för underliggande syfte med texten och om texten har något att säga vår samtid. Detta kan bara göras genom att eleven engagerar sig i textaktiviteterna Förklaring och Ställningstagande. Skrivuppgiften ligger i linje med ett av kursens kriterier för väl godkänd: ”Eleven diskuterar innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisar sina intryck i tal och skrift”(Skolverket, 2000).
När handelseleverna skriftligt skulle redovisa sin läsning av en fritt vald bok gjordes det i uppgift 9 Bokredovisning. Liksom instruktionen för novell-analysen ovan var denna uppgiftsinstruktion relativt explicit och omfattade två A4-sidor (se bilaga 6). Handelseleverna fick också tillgång till en för uppgiften tillhörande bedömningsmatris68. Inledningsvis uppmanades eleverna i instruk-tionen, att med utgångspunkt från ett antal frågor skriva en bokredovisning. I instruktionen poängterades vikten av att en löpande text skrevs, och att eleverna motiverade sina ståndpunkter. Krav ställdes på att eleverna skulle infoga minst tre citat från sin egenvalda bok för att styrka sin analys. Bok-redovisningstexten skulle bestå av max två A4-sidor ordbehandlad text i storlek 12, och skulle när det var färdig, skickas till Hannas urkundsadress. Denna inledning efterföljdes av en guide med tio fetstilta punkter som i sin tur var uppdelade i ett antal underfrågor. Hanna skriver att eleverna skulle behandla samtliga tio fetstilta punkter, men att alla underfrågor inte behöver besvaras. De tio huvudpunkterna gällde titel, författare, kort resumé, beskrivning av huvudperson och andra viktiga karaktärer, tid och plats, språk, berättarperspektiv, genre, budskap och elevens egen åsikt om boken inklusive motivation därtill.
Innehållet i denna skrivuppgift är starkt klassificerat. Själva genren redovisning är en mycket typisk skolgenre som liknar imitationsgenren bok-recension. Syftet med uppgiften är att eleverna skall redovisa sin läsning genom att återberätta den lästa textens handling och beskriva karaktärer och miljöer, men också träna diskursivt skrivande när de reder ut sin förståelse av texternas budskap och motiverar sina ställningstaganden om böckernas kvalitet. Uppgiftens starka inramning i form av den explicita instruktionen tillsammans med bedömningsmatrisen synliggör för handelseleverna kraven
KAPITEL
5
på en rimlig lösning av uppgiften, och har potential att fungera stöttande. Skrivuppgiftens lösning kommer sannolikt utmärkas av flera textaktiviteter. Stora delar av den kommer presumtivt att bestå av textaktiviteterna Berättelse och Beskrivning, men eleverna kommer sannolikt också att engagera sig i text-aktiviteter som Förklaring och Ställningstagande eftersom eleverna behöver gå utöver det rena återberättandet, och producera en typ av egen kunskap när de resonerar kring texternas budskap och delger läsaren sina åsikter om bokens kvalité. Uppgiften pekar starkt mot att delar av elevernas texter kommer att röra sig i en vertikal diskurs
Handelseleverna arbetade under kursen svenska B i tre ämnesövergripande projekt. Ett av dessa, demokratiprojektet, examinerades i uppgift 8 Essä-skrivning: Makt och demokrati. I den relativt explicita och starkt inramande instruktionen, som gemensamt författades av läraren i samhällskunskap och Hanna, tydliggjordes krav på tydlig koppling till minst två källor, och att som källa räknas inom projektet studerade texter och föreläsningsanteckningar. Eleverna instruerades om typsnitt, textstorlek och radavstånd samt det antal ord som texten skulle omfatta. Eleverna gavs rådet att läsa instruktionen noga, och att gärna göra en skiss innan texten började skrivas. Vidare anmodades eleverna att läsa igenom och bearbeta sina texter innan man lämnade in sin text, samt använda rätt rubrik. Eleverna fick sedan tre ämnen att välja mellan. Ämnena var graderade enligt betygsskala IG - MVG så att ämne 1 kunde ge betygen IG - G, ämne 2 IG - VG och ämne 3 IG - MVG. Uppgifts-instruktionen för ämne 1 såg ut som nedan:
Välj en av uppgifterna nedan. Observera att uppgifterna har olika bedömningsskalor
1. Bonniers förlag ska publicera en bok om makt och demokrati. Boken skall bestå av tre kapitel. Du får själv välja vilket kapitel du vill skriva. Här nedan följer en presentation av de olika kapitlen och vad de ska
innehålla.
Demokratins framväxt.
Dom [sic]senaste hundra åren har det flesta av världens länder blivit alltmer demokratiska. Detta gäller i synnerhet Sverige. Du ska skriva inledningskapitlet i form av en essä. Använd minst två källor, varav en textkälla.
Beskriv demokratins framväxt. Förklara vilka förutsättningar som krävs för att en demokrati skall växa fram. Redogör för demokratins
konsekvenser på ett samhälle samt vilka rättigheter och skyldigheter detta innebär för dig som samhällsmedborgare.
Bedömningsskala: IG-G
Rubrik: Demokratins framväxt
Innehållet i denna skrivuppgift är svagt klassificerat eftersom en stor del av det hämtades från samhällskunskap. Svenskämnet bidrog innehållsmässigt med att eleverna inom projektet läst Orwells Djurfarmen och därför kunde hämta exempel och resonemang kring demokrati från denna text. Genren är definierad som essä i uppgiftsrubriken, och inne i instruktionen blir den ytterligare preciserad till ett bokkapitel. Det finns stora likheter mellan hur denna instruktion är uppbyggd och hur instruktionerna till skrivdelen i det nationella provet i svenska B brukar se ut. Eleven får en fiktiv skrivsituation presenterad för sig, en kort bakgrund ges och sedan följer uppmaningar i verbform vad som skall göras i texten som skall skrivas. Dessa uppmaningar förväntas bli materialiserade i olika textaktiviteter. I instruktionen för uppgiften med godkänd som maxbetyg uppmanas eleverna att beskriva hur demokratin vuxit fram (TA Berättelse), förklara förutsättningar som krävs för att demokrati skall växa (TA Beskrivning och/eller Förklaring) och redogöra för demokratins konsekvenser för ett samhälle (TA Förklaring, steget utredning) samt vilka rättigheter och skyldigheter det innebär (TA Förklaring, steget slutsats). Uppgiften ställer förväntningar på att en text i en komplex genre produceras där elever växlar mellan olika textaktiviteter. Uppgiften erbjuder möjlighet för eleverna att i skrift självständigt resonera och reda ut problemställningar som inte enbart behöver ha medierats under lektionstid, till exempel om medborgares rättigheter och skyldigheter i en demokrati. Skriv-uppgiften blir inte helt kontextbunden och reproducerande utan möjliggör för eleverna att röra sig inom en mer vertikal diskurs där de deltar i en samhällelig diskussion och ges möjlighet att göra egna analyser och ’tänka det ännu inte tänkta’ (jfr the discursive gap, Bernstein, 1996; 2000).
Handelseleverna erbjöds också att skriva om en egenvald frågeställning i uppgiften 7 Argumenterande text. Instruktionen, som i huvudsak bestod av en bedömningsmatris, såg ut enligt följande:
Uppgift: Du ska skriva en text där du tar ställning för någonting och redovisar dina åsikter på ett övertygande och väl underbyggt sätt. För att underbygga dina åsikter måste du ta fram och använda fakta från
KAPITEL
5
någon eller några källor. Dessa måste du referera till och ange noga i din text.
Du får fritt välja ämne efter dina intressen.
Du får ett par lektioner på dig att samla material och fundera. Vi skriver själva uppsatsen i skolan under lektionstid. Du får ha med dig en A4-sida med anteckningar till skrivtillfället. Du ska också ha med en kopia på den källa du använt, denna lämnar du in samtidigt med din uppsats.
Betygskriterier:
G VG MVG
* Texten är ett försök till en argumenterande text. Den kan publiceras efter en viss bearbetning.
* Du för ett rimligt resonemang om ämnet. * Du har med följande delar:
- Rubrik - Inledning - Tes - Argument - Motargument - Avslutning * Du följer någorlunda skriftspråket regler.
* Du har ett så rikt ordförråd att dina tankar i stort framgår.
* Referat och ev. citat är rättvisande och har källhänvisningar.
* Du har en disposition i din text så att ditt innehåll blir sammanhängande, relativt klart och överskådligt.
* Texten är en argument-erade text i stort sett färdig för publicering.
* Du för ett engagerande och intresseväckande
resonemang om ämnet. * Du har med följande delar: - Lockande rubrik
- Intresseväckande inledning - Tes som hör ihop med inledningen
- Goda argument - Goda bevis mot motargument
- Tydlig och klar avslutning * Du följer skriftspråkets normer
* Du har ett rikt ordförråd och dina tankar framgår klart och tydligt.
* Referat och ev. citat berikar resonemang är rättvisande och har passade källanvisningar. Referat och källhänvisningar är relativt smidigt infogade.
* Din text har en klar och tydligt disposition, som är tydligt markerad. Texten är sammanhängande: den röda tråden framgår tydligt, övergångar mellan styckena
* Texten är en välskriven och tänkvärd argument-erande text som kan publiceras i sitt nuvarande skick.
* Du för ett
intresseväckande och väl underbyggt resonemang på ett engagerande och insiktsfullt sätt om ämnet. *Du har med följande delar:
- Skicklig utarbetad rubrik - Mycket
intresseväckande inledning
- Tes som på ett tydligt och klart sätt hör ihop med inledningen
- Goda, hållbara argument som belyser flera aspekter - Goda hållbara bevis mot motargumenten som belyser flera aspekter - En tydligt, klar och snygga avslutning med ”knorr”.
* Du skriver fylligt och varierat med en
självständig och personlig språkbehandling. * Referat och ev. citat
finns och meningar och satser binds ihop.
berikar resonemanget, är synnerligen rättvisande och har passande käll-hänvisning. Referat och källhänvisningar är smidigt infogade.
* Dina texter69 har en så klar och överskådlig disposition att den underlättar läsningen. Textbindningen fungera väl på alla nivåer. Syftet med uppgiften menade Hanna vara att eleverna skulle ges chansen att skriva argumenterade text och att träna på källhänvisningar (intervju 2). Innehållet i uppgiften är svagt klassificerad eftersom eleverna själva fick välja frågeställning. Instruktionen som till stor del ligger inbäddad i bedömnings-matrisen är relativt explicit, vilket bidrar till uppgiftens starka inramning. Hannas egna formuleringar som visas i fet kursiv ligger insprängda i matrisen som i övrigt är starkt präglad av matriser som används vid bedömningen av elevers textproduktion inom skrivdelen i det nationella provet i svenska B. Uppgiftens starka inramning visar sig också genom att eleverna skulle skriva sin text vid ett specifikt förlängt lektionstillfälle. Dock tilläts elever ha med sig anteckningar. Uppgiften som av Hanna benämns som argumenterande text, motsvarar imitationsgenren debattartikel, och kommer sannolik domineras av textaktiviteten Ställningstagande, där elevens förväntas arbeta med stegen åsikt, skäl och slutkläm. Skrivuppgiften har stor potential att frammana produktionen av elevers egen kunskap, och därmed utveckla en vertikal diskurs. Dessutom inbegriper uppgiften krav på att eleverna refererar till andra källor, som Hanna formulerar ”ta fram och använda fakta från någon eller några källor. Dessa måste du referera till och ange noga i din text”. Denna skrivuppgift korresponderar väl med ett av uppnåendemålen för kursen ”kunna förmedla andras och egna tankar i skrift… föra fram argument” - samma mål som det nationella provet prövar (se kapitel 8).
KAPITEL