Sara beskriver arbetet med att bedöma elevtexter som frustrerande och tidskrävande. Det är svårt att få eleverna att vilja ta till sig råd och kommentarer, och orka jobba med dem. Hon uppfattar eleverna som betygs-orienterade ” […]i dagens gymnasieskola kan man inte ge eleverna en uppgift och säga ’jag skall inte sätta betyg på den’ - samma som då behöver jag inte göra den… frågar ofta skall du ha in det eller… ska du sätta betyg på det, eller?” (intervju 1). Sara är skeptisk till att använda bedömningsmatriser, samtidigt som hon känner sig tvingad att arbeta utifrån sådana:
Vi har starka direktiv om att eleverna skall vara medvetna och att uppgifter ofta eller helst skall vara försedda med betygskriterier, så att eleven innan de lämnar ifrån sig uppgiften vet vad som förväntas… undrar om det är så bra alltid…[…]vi har det på SP’s arbetsplan och verksamhetsplan att eleven skall vara medveten om betygskriterier, att man skall ta upp dem och gå igenom dem… helst till uppgiften också… jättekluven till det också…(intervju 1).
Sara kommenterar också det responsarbete mellan elever som hon den enda av studiens fyra lärare har för vana att iscensätta under svensklektioner. Hon berättar om sin ambition att eleverna skall ha utbyte av varandra, men menar samtidigt att det är problematiskt (jfr Hoel, 2001):
Det blir utbyte men aldrig utveckling… de fastnar hur mycket verktyg och redskap jag än ger dem[…] tycker inte att de vågar ge kommentarer som kan leda till utveckling[…]fastnar i att man kan sätta punkt där[…] jättesvårt att få dem att tänka på andra saker som är viktigare för texten (intervju 1)
Vid ett andra tillfälle berättar Sara om ett annat dilemma med kamratrespons. När eleverna arbetade med uppgiften 8c Debattartikel och testade tes och
KAPITEL
7
argument med varandra upptäckte hon texter där argumenten i själv verket inte var argument, vilket kamratrespondenter inte uppmärksammat (fältsamtal i maj 2009).
I en av intervjuerna med samhällseleverna132 när jag bad dem att kommentera och reflektera över skrivundervisningen i svenska under gymnasiet, kom frågan om bedömning och betygssättning upp utan att jag specifikt frågade om det. Eleverna visade sig ha många starka åsikter om bedömningen och betygssättningen i kursen. De berättade upprört att de upplevde att kraven som ställs på elevers prestationer i svenska på gymnasiet ser väldigt olika ut, både när man jämför med andra program eller med andra skolor, men också vid närmare jämförelser. Som exempel angavs parallellklassen där svenskläraren inte uppfattades ställa lika höga krav på elevernas prestationer som Sara. Elever kände att förutsättningarna var orättvisa, när det var avsevärt lättare att få betyget mycket väl godkänd i vissa klasser, eftersom det därmed kunde bli lättare att komma in på högskolan, något som samtliga intervjuade samhällselever säger sig planera för. Sara upplevdes som en väldigt duktig lärare med en krävande undervisning. Eleverna menande att de lärt sig mycket under svenskan, men att det samtidigt kändes orättvist att det verkade vara mycket lättare att uppnå ett högre betygen för någon annan lärare.
Det råder en samstämmighet bland eleverna i samhällsklassen att kursen svenska B är den mest krävande på gymnasiet vad gäller arbetsbelastning och svårighet att få högsta betyg. ”Det är svårt därför att man inte kan plugga sig till ett MVG i svenska, det handlar mycket om egen erfarenhet, sådant som rör ens eget liv” menar Stina. Sigge hävdar att de i andra ämnen, till exempel samhällskunskap och religion, har erbjudits inlämningsuppgifter som resulterat i relativt omfattande texter, men att det i dessa ämnen är mycket lättare att få det högsta betyget ”bara man följer betygskriterierna - så är det inte alls i svenskan”. Hans upplevelse är att ”allt” vad gäller de texter som man skriver i svenskan måste ligga på nivån mycket väl godkänd, både innehåll och form, alltifrån hur texterna disponeras, indelning, avslutning, stavning, vokabulär till det innehåll som texterna diskuterar. Stina och Sigge sätter här ord på det kulturella kapitalets betydelse för att nå framgång i modersmåls-ämnet, som huvudsakligen beror på ämnets beskaffenhet: dess vertikalitet
med horisontell kunskapsstruktur133 (Christie & Macken - Horarik, 2007) och på det faktum att undervisningen, inte minst vad gäller skrivande, ofta är implicit134.
Bedömningen i naturklassen
Samtliga lösningar på de sex skrivuppgifternasom erbjöds i naturklassen betygsattes med skalan icke-godkänd – mycket väl godkänd, men uppgifterna bedömdes och kommenterades på delvis olika sätt. De två traditionella fråga-svar-proven poängsattes, och poängen omvandlades sedan till ett betyg. Uppgift 1 Rapport – språksociologi gav Niklas kortfattade kommentarer inne i rapporttexten och satte två betyg: ett för innehåll och språk med skalan icke godkänd – mycket väl godkänd, och här fick ingen text ett lägre betyg än väl godkänd. Det andra betyget gällde hur väl strukturen för vetenskaplig rapport följdes, och här användes skalan 1-5. Eleverna bedömdes inte individuellt eftersom uppgiften utfördes på gruppnivå. I stället blev varje rapporttext betygsatt.
De tre återstående texterna bedömdes utifrån bedömningsmatriser, som kompletterades med Niklas komentater. Uppgiften 2 Allegori - en förtäckt samhällsskildring var ett återanvänt nationellt prov, där även bedömnings-matrisen återbrukades. Dessutom gav Niklas en egen kort kommentar. Uppgift 4 Candide bedömdes utifrån en matris med kriterier för betygsstegen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd (se bilaga 8) där elevens prestation ringades in. Dessutom gavs en kortfattad kommentar från Niklas135. Ninas text fick följande bedömning:
VG- språket är klart varierat och i stor sett korrekt
MVG – analysen och tolkningarna är självständiga och insiktsfulla VG+MVG – motiveringarna är välgrundade
Bra analys överlag. Språkligt ganska bra, även om det ibland upplevs
lite slarvigt. VG+
133 Se kap 3 s. 53ff 134 Se diskussionen i kap 2 s. 25ff.
KAPITEL
7
Analys och språklig nivå kommenteras av Niklas vilket redan är gjort i de inringade kriterierna. Därmed tillför inte lärarens egna kommentarer mycket ny information, utöver att Niklas uppfattade språket som ”lite slarvigt”. Till uppgift 5 Tidningsprojektet användes en matris136, med betygskriterier för stegen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd hämtad från Skolverkets bedömningsunderlag för texter skrivna inom det nationella provet. Elevernas prestationer ringades in i matrisen, och därmed liknar bedömningen av denna uppgift den som gjordes av uppgiften 4 Candide ovan. Nina fick följande skriftliga bedömning för sitt reportage om en präst som vägrar viga samkönade par137:
VG+ – texten är i stort sett färdig att publiceras i det tänkta sammanhanget
VG/MVG – texten är sammanhängande och väldisponerad (samma kriterium för VG och MVG).
MVG – elevens resonemang/skildring av temat är insiktsfullt och engagerande.
VG+ - språket är klart, varierat och i stort sett korrekt. Stilen är anpassat till situationen.
Bra närvarokänsla i reportaget som jag också tycker är väldisponerat med en bra inledning och avslutning. Språkligt överlag bra, men bl a en del talspråkliga inslag som drar ner helhetsintrycket (vårat, utav). Använd ”utav” i t ex sammanhang t ex ”utav bara helvete” annars undvik det”
Texten saknar ett sammanvägt betyg. Niklas kommentarer (i kursiv) är även här kopplade till kriterier från Skolverkets bedömningsmatris för det nationella provet. ”Texten är sammanhängande och väldisponerad” blir i Niklas formulering ”väldisponerat med en bra inledning och avslutning”, ”elevens resonemang/skildring av temat är insiktsfullt och engagerande” blir till ”bra närvarokänsla”, som är ett kännetecken för genren reportage. ”Språket är klart etc” kommenterar Niklas som ” Språkligt överlag bra, men bl. a en del talspråkliga inslag som drar ner helhetsintrycket”. Niklas om-formulerar alltså Skolverkets skrivningar och konkretiserar sin positiva bedömning av textens disposition genom att berömma inledning och av-slutning, och kritisera förekomsten av talspråkliga vändningar.
136 Matrisen visas på s. 132
Den sammanfattande analysen av den skriftliga bedömningen av natur-elevernas texter är att betyg enligt gängse betygskala sätts på samtliga sex texter. När elevers självbärande texter bedöms använder Niklas bedömnings-matriser där elevernas presentationer markeras utifrån Skolverkets kriterier, som Niklas också kryddar med egna kommentarer, vilka i hög utsträckning är omformuleringar av Skolverkets skrivningar, där både beröm ges och brister påpekas. Niklas återkoppling ger främst besked om kunskapsresultat, även om några kommenarer har potential att fungera formativt framåtsyftande.