Nedan beskrivs och analyseras två av de i naturklassen erbjudna skriv-uppgifterna. Urvalet liknar det som gjordes för samhällsklassen. Under våren i årskurs två läste eleverna Voltaires verk Candide, och examineras genom ett skriftligt prov bestående av fyra essäfrågor, som krävde relativt omfattande svar. Niklas hade inte bestämt i förväg exakt hur många lektioner som skulle erbjudas eleverna för att lösa uppgiften (Niklas i intervju 2). För att undvika att elever skrev hemma och fick otillåten hjälp, samlade Niklas in de skriv-häften eleverna använde efter varje lektionstillfälle. De fyra frågorna i uppgift 4 Candide såg ut som följer:
1. Ordet Candide betyder uppriktig eller naiv. På vilket sätt är Candide naiv och blåögd? (max 1 s.)
2. Boken aktualiserar bl. a frågor om etik och moral, om ansvar och skuld, liksom om meningen med livet, döden och kärleken. Vilka åsikter framför Voltaire och har de någon aktualitet i dag? (max 3 s.) 3. I slutet yttrar Candide de berömda slutorden ”nu måste vi odla vår
trädgård” och bildar ett miniatyrsamhälle med sina vänner. Vad tror du Voltaire ville ha sagt med detta? (max 1 s.)
4. På vilket sätt är romanen typiskt för upplysningen?(max 2 s.)
Uppgiften, som är en typ av prov med färdigformulerade frågor, gör att inramningen i detta avseende blir stark, samtidigt som den försvagas eftersom eleverna får vara med och påverka hur många lektioner som får tas i anspråk
KAPITEL
5
för att lösa uppgiften. Innehållet är starkt klassificerat eftersom det rör läsning och tolkning av ett klassiskt litterärt verk. Uppgiften ligger inom kategorin skolgenrer. De fyra frågorna kräver lösningar där eleven förmår växla mellan textaktiviteterna Berättelse, Beskrivning, Förklaring alternativt Ställnings-tagande. Den presumtiva lösningen på fråga 1 implicerar att eleven beskriver huvudpersonen Candide och (åter)berättar händelseförlopp från den lästa texten men också engagerar sig i textaktiviteten Förklaring, där eleven för-väntas reda ut på vilka sätt Candide är naiv. Fråga 2 kräver att eleven analyserar fram Voltaires åsikter, vilket görs genom textaktiviteten Förklaring, och engagerar sig i textaktiviteten Ställningstagande kring dessa åsikters relevans för det samtida samhället. I fråga 3 ligger textaktiviteten Förklaring inbäddad genom att eleven behöver reda ut och komma fram till en slutsats om vad Voltaire avsåg med citatet, och i fråga 4 anmodas eleverna att reda ut och komma fram till en konklusion om romanens typiskhet för upplysningen, vilket gör att eleven behöver engagera sig i textaktiviteten Förklaring. Uppgiften kräver alltså att eleven gör utredningar eller analyser samt ställningstaganden, det vill säga producerar diskursiv text, vilket gör att uppgiften har potential att utveckla den vertikala diskursen, och ligger i linje med styrdokumentens skrivningar: ”Eleven analyserar och tolkar självständigt litterära texter och använder sig av litterära begrepp” och ”Eleven reflekterar vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid” är båda exempel på betygs-kriterier på väl godkändnivå (Skolverket, 2006b).
Det andra exemplet på skrivuppgift som erbjuds i naturklassen är uppgift 5 Tidningsprojektet – Mänskliga rättigheter. Niklas berättade att den huvud-sakliga anledningen till att uppgiften iscensattes var att eleverna framfört önskemål i denna riktning (lektionsobservation 6). Själva innehållet i uppgiften kunde eleverna själva påverka starkt, så länge som det berörde temat mänskliga rättigheter. De genrer som eleverna skulle arbeta inom var artikel eller reportage. Som skriftlig instruktion till uppgiften fungerade två matriser. En av dem berörde kännetecken för tidningsgenrerna artikel, essä, krönika och debattartikel. Artikeln beskrevs enligt följande:
syfte informera, utreda, lära ut
krav på saklighet ja
referat och citat ingår? ja
källhänvisningar finns ja
funderingar i jag-form – som en monolog måtta! kan handla om vilket ämne som helst ja
måste driva en tes nej
måste innehålla argument nej
tydlig avsändare/subjektiv? ibland - i så fall med måtta
främsta kännetecken besvarar frågorna VAD? VAR? NÄR? VEM?
HUR? VARFÖR?
var du hittar texttypen i veckotidningar, facktidskrifter,
dagstidningarnas temasidor, omfattande uppslagsverk, faktaböcker etc
exempel på typiska texter faktatexter om vetenskapliga upptäckter,
intressanta personer, fjärran länder…
blanda inte ihop med nyhetsartikel
Dessutom fick eleverna tillgång till en bedömningsmatris med betygskriterier för stegen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd, som var mycket inspirerad av Skolverkets bedömningsunderlag för texter skrivna inom det nationella provet i svenska B.
Godkänd Väl godkänd Mycket väl godkänd
Texten kan efter viss bearbetning publiceras i det tänkta sammanhanget.
Texten är i stort sett färdig att publiceras i det tänkta sammanhanget.
Texten kan i sitt nuvarande skick publiceras i det tänkta sammanhanget.
Texten är sammanhängande och har en någorlunda genomtänkt disposition. Texten är sammanhängande och väl disponerad Texten är sammanhängande och väldisponerad. Elevens resonemang/ skildring av temat är begripligt. Elevens resonemang/ skildring av temat är tanke-väckande.
Elevens resonemang/ skildring av temat är insikts-fullt och engagerande. Språket är huvudsakligen
tydligt, om än inte helt korrekt.
Språket är klart, varierat och i stort sett korrekt. Stilen är anpassad till situationen
Språket är stilistiskt säkert och väl anpassat till situationen.
Instruktionen till denna skrivuppgift bestod alltså av två matriser – en som visar typiska kännetecken för genren artikel, och där denna kontrasteras mot tre andra genrer. Kännetecken för genren reportage, som också var möjlig för eleverna att välja, saknades i denna instruktion. Den andra matrisen visar karakteristika för olika betygssteg på elevernas förväntade textprodukter. Innehållet som skulle aktualiseras i lösningen till denna uppgift ligger utanför svenskämnet, vilket gör det svagt klassificerat. Arten av uppgiftsinstruktion samt det faktum att uppgiften tillkom på begäran av eleverna gör att den får betraktas vara relativt svagt inramad. De textaktiviteter som ligger inbäddade i
KAPITEL
5
uppgiften är Berättelse, Beskrivning och Förklaring och eventuellt Ställnings-tagande. Enligt matrisen är artikelns främsta kännetecken att svara på frågorna Vad?, Var?, När?, Vem? och Hur?, och för att besvara dessa krävs att eleverna engagerar sig i textaktiviteterna Berättelse och Beskrivning. Frågeställningen Varför? besvaras genom textaktiviteten Förklaring.