I de båda klasserna på yrkesförberedande program skrevs texter där innehållet hämtades från andra ämnen än svenska. Mest framträdande var det ämnes-övergripande skrivandet på handelsprogrammet där eleverna under den aktuella kursen arbetade i tre ämnesövergripande projekt.
På elprogrammet skrev eleverna under kursen två texter med ett ämnesövergripande innehåll som handlade om deras erfarenheter av att ha varit ute på praktik. Eftersom Eva själv saknade expertkunskap i ellära, och uppgifterna inte var ett egentligt samarbete med ellärarna, blev det främsta syftet med uppgiften inom svenskämneskontexten att träna och bedöma elevernas skrivfärdighet. De båda texterna benämndes av Eva som praktik-rapporter. Eriks lösning på praktikrapport 1 såg ut som följer101.
Elevtext
Praktikrapport
(1) Jag har praktiserat i tre veckor på företaget XX. Företaget bygger elcentraler till bla Pumpar [sic]. När jag var på XX så byggde jag själva skåpen. Jag fick först bygga ihop den [sic] och sedan koppla allt. Men för det mesta var jag ute med min handledare och kopplade ihop centralen med maskinerna. och deras största kund var NN AB.
TA analys
TA Berättelse Stegen situation och händelseförlopp
KAPITEL
6
(2) Arbetsförhållandena var bra. Alla var snälla och hjälpsamma. Om jag frågade nåt så var det alltid någon som hjälpte mig. Jag lärde mig väldigt mycket på praktiken för i skolan har jag aldrig kopplat ihop en motor, så det var helt nytt. Sen fick man lära sig många bra tekniker, som hur man skall borra, gänga mm.
TA Beskrivning Steget heltema– arbetsförhållandena, steget deltema – deras karaktär
(3) Arbetsmarknaden ser nog ganska ljus ut. Vi hade ju alltid saker att göra och ibland var det ganska stressigt. Bland elektrikerna så var det nog en vanlig elutbildning, samma som vi får. men[sic] jag har ingen aning om vad mekanikerna har.
TA Beskrivning Steget heltema – den gynnsamma arbetsmarknaden, steget deltema – hög arbetsbe-lastning. (Den sista meningen lite lösryckt – handlar om utbildning och lön på praktik-platsen).
(4) Vissa dagar bygde [sic]. jag elskåp, och då var det mycket borra, skruva ihop. Andra dagar så var det mycket koppling och kabelmärkning. Märkningen är det som tar mest tid av allt. Eftersom dom jobbade mycket mer styrteknik, så kunde jag inte så mycket om det. Men när det handlade om att koppla ihop el-centralerna med motorerna så kunde jag mer.
Fortsatt TA Berättelse Hänger ihop med stycke 1.
Jag tycker att min praktikperiod har varit väldigt lyckad. Jag har lärt mig väldigt mycket. Dagarna har varit väldigt långa. Jag är inte van att börja 7.00 och sluta 16:00 men jag kom in i det ganska fort.
TA Ställnings-tagande Steget åsikt - lyckad praktik. Steget skäl - lärde sig mycket. Steget (mot)skäl - trots tidig början på arbetsdagen.
I denna så gott som självbärande text beskriver och berättar Erik om sina förehavanden och upplevelser under praktikperioden, samt gör en kort värdering av den. Eftersom textens struktur till stora delar följer en blandning av de båda instruktionsvarianterna och har en relativt logisk uppbyggnad, verkar instruktionen ha fungerat som ett stöd. Uppgiften som kallas ”praktik-rapport” resulterar ingalunda i en rapporttext av vetenskapligt slag. En vetenskaplig rapport hade präglats av textaktiviteten Förklaring där ett problem hade retts ut och där Erik hade kommit fram till en slutsats, men här
faller texten snarare inom kategorin skolgenre, präglad av textaktiviteterna Beskrivning, Berättelse, och ett kortfattat Ställningstagande. Texten lyfter alltså inte från kontexten, vilket gör att den hamnar i en horisontell diskurs. Erik återberättar och beskriver, men erbjuds inte att reflektera, spekulera eller analysera med hjälp av sitt eget producerade skriftspråk. Språket används mimetiskt, rent avbildande snarare än som ett verktyg att kunna resonera med. I handelsklassen arbetade eleverna under den aktuella kursen med tre ämnesövergripande projekt. Demokratiprojektet examinerades genom att eleverna fick i uppgift102 att skriva en essä om demokrati. Hedvig som valde uppgift 1 skrev om demokratins förutsättningar och konsekvenser, samt om vilka rättigheter och skyldigheter styrelseskicket innebär för medborgarna. Här återges av utrymmesskäl enbart den senare hälften av hennes text:
Excerpt ur elevtext
(1)……när ett land har demokrati så har alla människor i landet vissa rättigheter och skyldigheter att följa. Våra rättigheter är att vi får yttra oss fritt om våra åsikter och vart vi står inför val. Vi kan heller inte bli straffade för det, utan alla ska få säga sin åsikt. Medens [sic] i andra länder så får man inte yttra sig utan att bli straffad som jag nämner tidigare i texten. Vi har även rätt till att få rösta när det är röstning om någon miljöfråga eller val. Vi får bilda och gå med i olika organisationer. Våra skyldigheter är att vi som människor ska försvara och hålla uppe demokratin i samhället.se till att min röst och mina åsikter blir hörda, även lyssna på vad andra säger och tycker. Att man tar ett ansvar för de som är i minoritet i vårt samhälle. Att man går och röstar så vi kan fortsätta forma det samhälle vi vill uppnå. (enligt http://www.jarnling.se/Demokrati.htm). TA analys TA Beskrivning Steget heltema – demokrati Steget deltema– utmärkande drag för demokratier.
(2)Vad blir då konsekvenserna av att man har demokrati i ett land eller samhälle där alla som fyllt 18 år har rösträtt. Vet jag själv t ex röstar på ett parti och deras politik [sic] vad får det för följder om de vinner valet. Kommer det att bli bra för vårt land och framtid? Man måste hela tiden tänka på konsekvenserna av att skulle regeringen införa lägre skatt vad blir följderna? Ja jag behöver inte betala så mycket skatt men innebär det också att man drar ner på annat sjukvården, skolor, vad händer då får de som redan har det jobbigt i skolan inte det stöd de behöver för att det inte finns tillräckligt många lärare. Man bestämmer att man lägger ned psykvårdavdelningar runt om i landen [sic] men vart tar alla dessa människor vägen som mår dåligt och behöver professionell vård. TA Förklaring Steget problem - demokratins konsekvenser. Steget utredning - hur ansvaret som läggs på medborg-arna ser ut då de röstar.
KAPITEL
6
Vad händer om vi ska rösta om en ny lag att man inte får göra abort vad blir konsekvenserna av detta om vi röstar och lagförslaget går igenom.
Exemplifierar konsekvenser av låga skatter
(3)I Sverige finns det lagar och lika gäller för alla begår du ett brott så vet du också konsekvenserna av det. Konsekvenserna i demokratin kanske inte alltid blir rättvis men diktatur är inge jag vill ha i Sverige. Men alla tänker inte på konsekvenserna av hur deras röst kommer att påverka andra i samhället eller för sitt land. De flesta tänker nog bara ur sitt eget perspektiv, hur blir det om jag röstar för eller emot ett nytt lagförslag. Sen finns det alltid en viss procent som aldrig röstar vilket också kan ge konsekvenser.
Första meningen - del av TA Beskriv-ning Slags fort-sättning av stycke ett ovan. Resterande del av stycket – fortsättning av utredning från stycke 2, med Hedvigs eget ställningstagande – att diktatur inte är något som hon önskar sig, insprängt. Detta resonemang forsätter i stycke (4).
(4)Avslutningsvis vill jag påpeka att jag tycker det är bra att demokrati finns i världen. För att alla få en ärlig chans till att säga sin åsikt och att den spelar roll. Man måste ändå tänka på konsekvenserna av de man vill ha ut av demokratin.
TA Ställnings-tagande Stegen åsikt och skäl
I denna diskursiva text beskriver Hedvig vad som utmärker ett demokratiskt styrelseskick, och reder ut vilket ansvar som läggs på medborgare i ett demokratiskt styrt samhälle. Mot slutet av texten tar Hedvig ställning för det demokratiska styrelseskicket, utan att instruktionen egentligen uppmanar till något ställningstagande. Hedvigs text fungerar relativt väl dels för att hon genom undervisningen i samhällskunskap fått viss input kring det ämne som skall diskuteras, dels verkar instruktionen ha gett ett visst stöd till textens struktur. Förutom att Hedvig reproducerar inhämtad kunskap kring det demokratiska styrelseskicket produceras något slags egen kunskap kring demokratins konsekvenser, och därmed rör sig delar av texten i en vertikal diskurs. Textaktivitetsanalysen av denna text, liksom analysen av den argumenterande texten om Sveriges abortlagtiftning (se nedan) visar att
Hedvigs diskursiva texter tenderar bli något av hybridtexter – de är alltså inte genremässigt riktigt ’rena’, beroende på att hon ännu inte är en så driven skribent. Att lära sig producera förklarande text kräver tid. Man måste dels lära sig något om fältet och hitta ett problem som är värt att förklara, dels gå in i rollen som skribent. Dessutom behöver skribenten förstå och bemästra organisationen av förklarande texter, som skiljer sig markant från hur vi vanligtvis samtalar om samma problem (Holmberg, 2013 s. 68-69).