För att kunna synliggöra och få en fördjupad bild av de skrivrepertoarer som eleverna fick möjlighet att utveckla behövde jag producera olika typer av data. De skrivuppgifter som eleverna arbetade med under kursen svenska B och exempel på hur deras lösningar såg ut gav underlag för analysen av de erbjudna skrivrepertoarerna. Jag ville också studera och försöka förstå de villkor som påverkar elevernas möjlighet att utveckla sitt skrivande inom svenskämnet. Därför var lärarnas resonemang kring sin iscensatta undervisning, liksom lektionsobservationer en viktig del av datamaterialet. Dessutom ville jag producera data som berättade om hur eleverna uppfattade skrivandet i svenskämnet. Därför kom det empiriska material i studien att bestå dels av fältanteckningar från lektionsobservationer, dels av lärarnas och elevernas tal om skrivandet inom svenskämnet i form av transkriberade intervjuer och anteckningar från fältsamtal, dels av lärarnas skrivuppgifts-instruktioner och texter skrivna av elever.
Jag vill beskriva föreliggande studie som en kvalitativ sådan, med flertalet inslag som liknar etnografi. I likhet med denna ansats intresserar jag mig för vardagen i en specifik kultur, och ville därför undvika att iscensätta händelser eller konstruera experiment. Dovemark (2004, s. 101) formulerar etnografens uppgift enligt följande: ”…upptäcka aktörernas mening och förståelse av sitt handlande, hur de tolkar situationer och hur deras perspektiv ser ut angående speciella frågor”. Dovemark pekar också på vikten av att försöka inta ett slags närhet till aktörerna på fältet och att göra ansträngningar att se på världen ur deras perspektiv. Dessutom är det viktigt att kunna visa empati och uppskatta inkonsekvenser och motsägelser i aktörernas beteenden (Dovemark, 2004). Hammersley och Atkinson (2007, s.7) menar att det primära målet i en etnografisk studie är att beskriva hur människor som är involverade i ett visst
KAPITEL
4
undersökt fenomen förstår och talar om sina och andras handlingar, de kontexter där händelser utspelar sig och vilka följder dessa handlingar får. Den etnografiska ansatsen har en klar deltagarprincip, men forskaren förväntas också utveckla kunskap som går utöver den primära förståelse som deltagarna har, vilket sker när materialet tolkas genom en teori (Fangen, 2005, s.183). Teorins betydelse understryks av Trondman (2008) där han metaforiskt liknar teorin vid blodomloppet medan metoden, etnografin, är själva hjärtat: ”…heart is method. The role of blood – the carrying of oxygen to the heart muscle, so that it can be pumped to other parts of the body, is played by theory”(s.115).
Upptäckter görs i empirin, vilket gör att forskningsprocessen blir abduktiv snarare än induktiv, och det är därför vanligt att frågeställningar ändras över tid. Inom etnografi är analysen av datamaterialet alltså inte en avskild del i forskningsprocessen, utan analysfasen börjar ofta före själva fältarbetet och fortskrider under hela forskningsprocessen. Forskaren bör alltså inte vänta med analysen till efter att fältarbetet har avslutats, eftersom det inte är ovanligt att empirin överraskar – att man under undersökningsfasen upptäcker vad forskningen egentligen handlar om och att detta visar sig vara något om skiljer sig ganska avsevärt från hur problemställningen såg ut från första början. Initialt var mina tankar att studien främst textanalytiskt skulle undersöka utvecklingen av elevers skrivande i ett longitudinellt perspektiv. Under fält-arbetet ändrades min fokus till viss del och riktades i stället mot de olikheter i elevers möjligheter att utveckla sina skrivrepertoarer som framträdde i data-materialet.
Lektionsobservationerna
De lektionsobservationer som jag gjorde under den fyra terminer långa fält-studien, kan beskrivas som fokuserade observationer (Spadley, 1980) eftersom mina observationer baserades på specifika frågeställningar som i föreliggande studie gällde skrivandet inom gymnasieskolans svenskämne. Det primära syftet med att göra lektionsobservationer var att de skulle ge en bild av hur själva skrivundervisningen gestaltades i de fyra klasserna och hur den mottogs och omsattes av eleverna. När det gäller tidsspannet och frekvens på lektions-observationerna kan de beskrivas som utvalda och periodiskt åter-kommande38 (Jeffrey & Troman, 2004). Beträffande tidsaspekten – det vill
säga hur utdragen i tid fältarbetet är, liksom med vilken intensitet det bedrivs - beror den på tillgängligheten till forskningsfältet, och forskarens möjligheter att vistas ute på fältet, men också på vad själva forskningsobjektet är (Jeffrey & Troman, 2004). Jag hade för de fyra lärarna uttryckt en önskan att observera svensklektioner där just skrivandet stod i fokus, både när skrivandet förbereddes, men också då eleverna höll på att skriva sina texter. Lärarna och jag hade under hela fältstudien kontinuerlig kontakt via e-post, och upplägget var att de skulle låta mig veta i förväg när en för mig presumtiv intressant skrivlektion skulle komma. Mina forskarstudier har under hela tiden, även under själva fältarbetet, bedrivits på halvtid, och pusslande med eget arbets-schema och arbets-schema i de fyra olika klasserna gjorde att jag sammantaget gavs möjlighet att observera sju lektioner i elklassen, sju lektioner i handelsklassen och sex lektioner i naturklassen. Nedan visas en sammanställning över de genomförda lektionsobservationerna:
program nr innehåll datum
El 1 ”Ett sommarminne” 2008-09-05
2 ”I stället för en bokrecension” i datasal 2008-10-10 3 Förberedelse för skrivande av egna ’Havamalsverser’ 2008-12-12
4 Skriva egna ’Havamalsverser’ 2008-12-19
5 Skriva CV 2009-02-05
6 Förberedelse NP i sv B 2009-09-23
7 Förberedelse NP i sv B 2010-04-14
Handel 1 Presentation av min studie 2008-11-07 2 Förberedelse av essäskrivande - demokratiprojektet 2009-03-10 3 Fortsatt förberedelse av essäskrivande – demokratiproj. 2009-03-24 4 Slutskrivande essä om demokrati i datasal 2009-03-27 5 Skriva krönika om Miljöhotellet i datasal 2009-05-19
6 Skriftlig bokredovisning i datasal 2009-12-14
7 Skriva text om språksociologisk fråga i datasal 2010-03-29
Natur 1 Intro språksociologiprojektet. Om att skriva rapport 2008-09-29 2 Skriva språksociologirapport i datasal 2008-10-24
3 Rapportseminarium 2008-11-24
4 Intro essäskrivande. Omskrivning gammalt NP 2008-12-05
5 Essäliknande prov- Candide 2009-04-02
KAPITEL
4
Inför varje lektionsobservationstillfälle brukade den lärare, vars lektion jag skulle observera, och jag bestämma träff i personalrummet, och om möjligt lägga in tid för att kunna tala om den förestående lektionen, och om andra spörsmål som kunde vara relevanta. Det hände också att jag begav mig direkt till lärarens arbetsrum och att vi där talade en stund om den förestående lektionen. Likaså pratade vi vanligtvis en stund efter avslutad lektion om det som förevarit. Dessa fältsamtal var viktiga för min dataproduktion, men jag upplevde också att lärarna hade ett behov av att berätta och förklara hur de hade tänkt och planerat den lektion som skulle bli observerad, och att vi efter genomförd lektion hade ett ömsesidigt utbyte av att diskutera vad som hade utspelat sig under lektionen och hur arbetet skulle komma att fortskrida.
Min roll under de observerade lektionerna vill jag definiera som medföljande observatör. Bergman (2007) använder detta begrepp, och jag uppfattar att jag primärt följde lektionerna, och därmed inte aktivt deltog i dem. I de fall då den observerade lektionen främst innehöll instruktion och genomgångar satt jag antingen på någon ledig plats i bänkraderna eller på en udda stol, relativt långt bak i klassrummet för att få en överblick över rummet. Under de lektioner när eleverna företrädesvis skrev på sina texter rörde jag mig också bland dem, och i förekommande fall småpratade vi med varandra. Jag uppfattade att de relativt vuxna eleverna hade lätt att förstå att min observatörsroll skilde sig från lärarrollen, vilket gjorde att det var relativt oproblematiskt för mig att just observera och anteckna. Under lektionerna förde jag anteckningar i ett kollegieblock, utan att försöka att för elever eller lärare dölja vad jag skrev. Anteckningarna renskrevs i direkt samband med lektionsobservationerna, då preliminära analytiska tankar och reflektioner infogades i fältanteckningstexten, vilket beskrivs fungera som en intern dialog, och som framhålls vara själva essensen i reflexiv etnografi (Hammersley & Atkinson 2007, s. 151). Dovemark (2004, s. 109) jämför denna fas av fält-arbetet med ”thick descriptions” (Geertz, 1973), och beskriver processen som att fältanteckningar integreras med forskarens tidigare kunskaper och erfarenheter, och att fältanteckningarna på detta sätt blir en bas för vidare tolkning av det producerade datamaterialet.