Eftersom normen för det nya kärnämnet svenska var de gamla teoretiska linjernas svenskundervisning (Hultin, 2008) är det särskilt intressant att analysera skriverövranden på de studieförberedande programmen, och relatera
104 Även om man kan diskutera hur mycket essä det är frågan om i denna uppgift, snarare skolgenren utredande text/uppsats.
KAPITEL
6
dem till skriverövranden gjorda på de yrkesförberedande programmen. I det följande analyseras två texter producerade av Stina på samhällsprogrammet och två texter som skrevs av Nina på naturprogrammet.
Texter om äldre litteratur
I samhällklassen producerade eleverna två självbärande diskursiva texter kring äldre litteratur, en om Maupassants realistiska novell Fettpärlan och den andra om Goethes romantiska dikt Älvkungen. Nedan följer fyra utdrag ur Stinas lösning av den senare uppgiften. I uppgiftsinstruktionen uppmanades eleverna att arbeta med fyra olika typer av analys105, samtidigt som vikten av att arbeta med motiveringar och förklaringar underströks.
Excerpt ur elevtext
(1)Goethe skrev älvkungen [sic] år 1782 i Tyskland och den handlar övergripande om en far och hans son som rider på en häst i rasande fart genom natten. Sonen ser saker i skogsbrynen som hans far inte kan se och förklarar saker som är så avlägsna för fadern att han inte kan förstå… TA analys TA Berättelse Stegen situation och händelse-förlopp (2) …underliggande tolkar jag dikten på ett annat sätt än vid första
anblicken. Jag kom slutligen fram till att sonen troligtvis bar på en dödlig sjukdom och att fadern rider med sin son genom natten för att komma fram till gården där hjälp väntar. Under resan blir älvkungen allt mer tydlig för sonen. Detta tolkar jag som att han kommer närmare döden. Jag skulle nästan vilja säga att hans syner ändrar karaktär beroende på hur han känner sig. Att slutet är nära förstår man när sonen säger att älvkungen kommer och tar honom med sig. Det kan vara så att pojken inte var kapabel att förklara alla termer för vad han kände och att han då använde sig av älvkungen och händelserna där runt omkring för att förklara/förmedla en känsla. TA Förklaring Inbäddat i steget ut-redning ligger TA Berättelse steget händelse-förlopp
(3) Älvkungen är en oerhört välskriven dikt med åtta strofer och fyra versrader i varje strof. Den är skriven så att inget bäst före datum finns utan kan läsas om och om igen i tidernas begynnelse. Att den däremot skrevs under romantiken kan man urskilja genom att naturen får liv och han beskriver orealistiska ting som enbart finns i fantasin. I dikten framkommer underliggande känslor som sorg och lidande precis som i många andra av hans verk, t.ex. ”Vildros”.
Första meningen del av stilanalys – info finns dock i instruktionen. TA Beskrivning Andra
Dessa stildrag förekom ständigt under romantiken som präglades av människans undermedvetna, fantasi, känslor och drömmar …
meningen hör ihop med slutet av stycke (4). Resten av stycket TA Beskrivning Stegen heltema och deltema (4) Jag skulle också vilja påstå att fadern var medveten om sonens
tillstånd. Där av resan mitt i natten då stormen härjade. Hade han inte varit sjuk hade de troligtvis valt en lämpligare tid på dygnet…//…Min slutliga [sic] tanke efter att ha läst denna dikt är att den passar människor i alla dess former. Dikten går att läsa gammal som ung…. Fortsättning av personlig analys från stycke 2 – vad handlar dikten om, vad säger den dig? TA Förklaring stegen utredning och slutsats.
Stinas relativt omfattande och komplexa text är byggd på textaktiviteterna Förklaring, Beskrivning och Berättelse. Det första stycket är en del av det läraren kallat personlig analys, som svarar på frågan vad dikten handlar om, och som präglas av textaktiviteten Berättelse, stegen situation och händelse-förlopp. Även det andra stycket är en del av den personliga analysen, men här är det textaktiviteten Förklaring, och främst steget utredning som Stina engagerar sig i när hon reder ut sin texttolkning – att pojken är dödligt sjuk och ser syner, gestaltade som Älvkungen, som blir symbol för att döden närmar sig.
I det tredje stycket görs allra först en mycket kort ’stilanalys’, men eftersom denna information finns i själva instruktionen handlar det i detta fall inte om någon självständig analys. Därefter beskriver Stina hur dikten påverkats av kontexten då den skrevs – i textaktiviteten Beskrivning i stegen heltema, och deltema. I det fjärde stycket fortsätter Stina reda ut hur hon tolkar dikten, i textaktiviteten Förklaring, steget utredning. I de två avslutande meningarna slår Stina fastslå dikten lämpar sig för läsning för alla åldrar men undviker att ge argument för sin åsikt. Likaså påstår hon i tredje styckets andra mening att dikten är tidlös, men inte heller här anges något skäl till ställningstagandet. Ett antagande är att Stina skriver vad som förväntas inom svenskundervisningen.
KAPITEL
6
Läsning av klassiska texter legitimeras ofta av att de anses vara just tidlösa och har något att säga varje människa, och det kan vara strategiskt att som elev inte utmana denna föreställning.
Textaktivitetsanalysen visar att Stinas lösning av skrivuppgiften resulterar i en diskursiv text där Stina i delar av texten reder ut och kommer fram till något slags slutsats om hur hon analyserar och tolkar Älvkungen. Hennes egen läsning och tolkning av Goethes dikt blir därmed relativt central i texten eftersom uppgiften kräver att hon i sin text går utöver att enbart reproducera fakta om författaren eller återberätta handlingen i den lästa texten. Uppgiften har potential att ge tillträde till en vertikal diskurs, och Stinas lösning rör sig delvis i denna diskurs.
I naturklassen lästes ett helt verk från upplysningstiden, Voltaires Candide. Läsningen examinerades genom att eleverna skriftligt besvarade fyra essä-frågor106. Fråga två gällde på vilket sätt verket diskuterar existentiella frågor om etik och moral, ansvar och skuld, meningen med livet, döden och kärleken – och vilken aktualitet dessa diskussioner har för samtiden. Uppgiften efter-frågar alltså att eleverna dels reder ut det studerade verkets diskussion av de existentiella frågeställningarna, dels tar ställning till verkets aktualitet. Nina besvarade frågan på följande sätt107:
Excerpt ur elevtext
(1) I boken finns några av de värderingar som i alla tider varit de samma. Till exempel skildrar Voltaire vänskap i stort sett samma som vi gör idag. Candide får under sina resor två nära vänner, Cacambo och Martin. Visserligen är båda dessa anställda men de kommer att bli mycket nära varandra och sviker aldrig varandra. Cacambo tar sig till Venedig som han lovat Candide. Uppfattningen om den ideala vänskapen tycks inte ha ändrats, fortfarande är tillit något av de viktigaste i en nära vänskapsrelation.
TA analys TA Ställnings-tagande Stegen åsikt, skäl, (upprepat) skäl och slutkläm
(2) Även synen på kärlek är, trots en viss ålderlig [sic] syn på t.ex hur Kunigundas bror måste godkänna hennes make, i grund och botten densamma som nu. För den man älskar gör man allt. Kärlek är och kommer alltid att vara densamma under alla tider, det kommer alltid att kännas likadant. Så självklart har dessa frågor om kärlek och vänskap någon aktualitet för oss idag, det är lika viktigt då som nu.
TA Ställnings-tagande Första meningen steget åsikt. Den sista meningen slutkläm. Resten steget skäl
106 Instruktionen finns på s. 130
3) Människans strävan efter lyckan är något som om och om igen återkommer i boken, eller rättare sagt bygger faktiskt boken på detta, Candides strävan efter lycka. Vad Voltaire menar är att människan aldrig blir riktigt nöjd. Candide och Cacambo ger sig t.ex iväg från Eldorado. Trots att de i princip har allt där (förutom Kunigunda) ger de sig av. Då Candide och Martin i Venedig ska besöka Pococurante som de har hört ska vara en man som har allt visar det sig att han inte alls är speciellt lycklig, han har tröttnat på det han har. Kanske menar Voltaire på att kärlek krävs för att man ska vara helt lycklig? Varken Candide i Eldorado och Pococurante hade någon att älska, ändå sades det att de hade allt. Att ha ”allt” innebär kanske inte att man har en massa prylar eller pengar. Jag tror att Voltaire menade på att människan är för insnärjad [sic] i samhället fullt med olika auktoriteter och rättssystem för att kunna komma ihåg vad lycka faktiskt är. Människan är för upptagen med att överleva i samhället så andra saker, som pengar, blir allt viktigare. Viktiga saker som kärlek glöms bort. Detta är något som vi verkligen kan ta med oss idag, nu om någonsin är det viktigt med pengar, jobb, bil och hus, har man ingen bil blir man inte lycklig. Så, tillbaka till kärleken, tillbaka till naturen.
TA Förklaring Steget problem - textens budskap Steget utredning Det understrukna och fetstilta - steget slutsats.
Nina har producerat en diskursiv text, präglad av textaktiviteterna Förklaring och Ställningstagande. Problemet som skall redas ut är formulerad i frågan: på vilket sätt verket Candide diskuterar existentiella frågor om etik och moral, ansvar och skuld, meningen med livet, döden och kärleken. Därefter skall Nina ta ställning till vilken aktualitet dessa diskussioner har för samtiden. Flertalet av dessa frågeställningar behandlas inte i Ninas lösning, utan i stället diskuteras delvis andra existentiella problem. Exemplevis diskuterar Nina frågeställningar kring vänskap, kärlek och stävan efter lycka, medan frågorna kring etik och moral, ansvar och skuld, och döden lämnas därhän. Åsikten att diskussionen i Candide fortfarande är aktuell framträder i andra stycket och skälen ges i stycke ett och två: att värdet av vänskap och tillit som skildras i verket och i samtiden är ”den samma”, och att synen på kärlek också är ” i grund och botten densamma” nu som då. Det tredje stycket domineras av textaktiviteten Förklaring. Problemet som Nina söker reda ut är sin egen huvudsakliga tolkning av verket108. Hon kommer fram till slutsatsen att det handlar om människans strävan efter lycka, som ofta blir felriktad, eftersom
108 Egentligen frågar ju Niklas inte om Ninas personliga tolkning av verket, utan snarare efter hennes förståelse av Voltaires åsikter om de existentiella frågeställningarna.
KAPITEL
6
det är kärleken och naturen som är det väsentliga i livet. Eftersom de tre existentiella frågorna (kärlek, tillit, strävan efter lycka) som Nina tentativt reder ut landar i att det är ’samma nu som då’ blir den övergripande slutsatsen att det klassiska verket är tidlöst. Precis som Stina gjorde i sin analys av Älvkungen kommer Nina fram till att denna klassiker har något att säga oss, nu levande människor. När Ninas text diskuterar verkets existentiella frågor och föreslår en tolkning, rör sig texten i en vertikal diskurs.