• No results found

Texter om äldre litteratur

In document Skrivundervisning i gymnasieskolan (Page 144-148)

I samtliga fyra klasser skrev eleverna ett flertal texter som behandlar äldre litteratur. Som framgår av lärarnas resonemang i kapitel fem uppfattas den vara kärninnehållet i kursen svenska B. Ett av de fem uppnåendemålen för den aktuella kursen stipulerar att eleven ska utveckla sin förmåga att ”jämföra och se samband mellan litterära texter från olika tider och kulturer” och ett av betygskriterierna för godkänt lyder: ”Eleven diskuterar innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisar sina intryck i tal och skrift” (min kursivering).

I samband med läsningen av äldre litteratur90 fick handelseleverna i uppgift att skriva en ”sammanhängande” text, av Hanna benämnd som ”novell-analys”91. Eleverna kunde välja att läsa någon av Maupassants båda noveller

Fettpärlan eller Smycket. Hedvig valde att läsa och analysera Smycket. Nedan

följer fyra utdrag ur hennes text om novellen:

Excerpt från elevtext

(1)Smycket handlar om en ung kvinna och hennes man, som har det ganska dåligt ställt med pengar m.m. Den handlar om hur Mathilde vill ha ett rikt liv med pengar, kärlek, lyx istället för det fattiga liv hon hade. Allt börjar med att Mr/Mrs Loisel blir bjudna på en bal med mycket högt ställda personer som har mycket pengar och klär sig vackert. Men Mathilde vill inte gå för hon har varken klänning eller smycken att ha på sig, så hennes man kommer på en lösning hon får 400 francs av sin man och så får hon låna ett smycke av sin goda väninna Mrs Forestier.

TA- analys

TA Berättelse Stegen situation och händelse-förlopp

(2)Balen tar sin akt [sic] och Mathilde dansar och har trevligt och är den vackraste på balen och alla undrar vem hon är och vart [sic] hon kommer ifrån. När balen är slut och dem äntligen hade kommit hem insåg Mathilde att hennes halsband var borta, hennes man går ut och letar men inget halsband funnet. Som en sista lösning till att hitta halsbandet var att köpa ett helt nytt. Dem [sic] gick till en juvelerare i hela staden och fann till slut en som hade ett liknande. Halsbandet kostade 36 000 francs och hennes man fick låna pengar utav andra, ta sina ärvda pengar och även jobba ihop pengar för att kunna betala detta halsband. Efter att ha lämnat tillbaka det nya halsbandet började Mathilde och hennes man sitt fattiga liv för att kunna

TA Berättelse Steget händelse-förlopp

90 Dessutom erbjöds eleverna två prov kring litteraturhistoria och äldre texter, uppg.1 och uppg. 5.

KAPITEL

6

betala tillbaka skulden dem hade. De tog 10 år att betala tillbaka hela skulden och då ville Mathilde säga sanningen till Jeanne Forestier.

Allt slutar med att Mathilde säger sanningen men får ett förvånansvärt svar tillbaka: Å, stackars Mathilde, mitt halsband

var inte äkta diamanter. Det var på sin höjd värt hundra francs”.

…//…

TA Berättelse Steget poäng

(3)Miljön i novellen framkommer mycket tydligt. Jag får en bild utav hur deras hem ser ut, hur gatorna är uppbyggda, hur lyx såg ut på den tiden m.m. Jag tror tiden för denna novell är slutet av 1800-talet, folk skillnaderna [sic] var mycket större än vad de är i dag. Dem [sic] rika levde lyx och glamor, medens [sic] dem fattiga fick jobba hårt för att bara få ihop mat till familjen. Miljön tror jag se väldigt 1800-tals ut, vägarna är i kullersten och husen är små och packade. Eftersom dem[sic] åker häst och vagn ifrån balen så måste det vara runt det årtiondet eftersom det användes så pass mycket då…//…

TA Beskrivning Stegen heltema och deltema

(4)Syftet med denna novell är att man ska vara försiktig med vad man vill i livet. Man ska tänka sig för innan man lånar av andra personer och att man tar vara på den saken man har lånat m.m. I novellen försvann hennes halsband och i stället för att säga sanningen i det läget valde dem att ljuga och köpa ett nytt i stället som i slutändan inte var den bästa lösningen. Tror även att författaren syftar på att ärlighet vara längst…

TA ställnings-tagande Stegen åsikt och skäl

Stora delar av Hedvigs text, de relativt omfattande styckena (1) och (2) präglas av textaktiviteten Berättelse, där novellens handling återberättas. Det första stycket innehåller stegen Situation och Händelseförlopp. I det andra stycket fortsätter Hedvig att återge novellens handling i steget Händelseförlopp, samt novellens lite överraskande slut, i steget Poäng. I dessa delar präglas alltså hennes text främst av reproduktion. Hedvig beskriver miljön i den lästa texten i tredje stycket (3) vilket aktualiserar textaktiviteten Beskrivning, stegen hel-tema och delhel-tema, men någon egentlig analys av miljön görs inte. I det fjärde stycket (4) resonerar Hedvig om textens budskap eller ”syfte” som är det begrepp som finns i instruktionen. Hon tolkar texten som att den vill berätta om vikten av att vara försiktig och ärlig i livet och att man därför bör tänka sig för när man lånar av andra samt att man bör ta vara på det som lånats. Hedvig engagerar sig alltså i textaktiviteten Ställningstagande, i stegen åsikt och skäl. Redan i början av stycke 4 slår hon fast hur hon förstår novellens syfte, vilket

gör att textaktiviteten Ställningstagande aktualiseras, snarare än textaktiviteten Förklaring vilket hade krävs att hon först utrett textens presumtiva tolknings-möjligheter, för att sedan komma fram till en slutsats. Hedvig diskuterar inte heller novellens eventuella aktualitet, vilket instruktionen uppmanade till. I styckena 3 och 4 manas Hedvig att försöka producera egen kunskap, vilket resulterar i att Hedvigs text rör sig i, om än i periferin av, en vertikal diskurs.

När eleleverna skriver om äldre litteratur92 gäller en av uppgifterna att sammanfatta en av novellerna i Boccaccios Decamerone utifrån de journalistiska grundfrågorna Vad?, Var?, Vem?, När?, Hur? och Varför?93. Eriks fullständiga text såg ut som följer:

Elevtext

Var: Italien

Vem: Bonden Mansetto När: Ca 1700-talet

TA analys

TA Berättelse Steget situation Hur: i början av historien så beskrivs ett kloster där det bara

bodde nunnor och en trädgårdsmästare vid namn Nuto. Nuto begav sig hem till sin gård och blev mottagen av bonden Mansetto, och bonden fick höra om hur han haft det i klostret. Berättelsen gav Mansetto en häftig längtan till att umgås med dessa nunnor. Men han var för ung och tilldragande för att få börja jobba där så han kom på en listig plan som gick ut på att han skulle låtsas vara dövstum. Mansetto började jobba på klostret som trädgårdsmästare. Han spelade dövstum väldigt bra och tjuvlyssnande många gånger när nunnorna pratade om honom. De pratade om att ha sex med honom, de skulle ta med honom in till skjulet och ta honom en liten stund var. Och när den ene är inne så håller den andre vakt. Mansetto hör detta och är villig att följa med. Efter ett tag så hade han varit med alla nunnorna på hela klostret.

TA Berättelse Steget händelse-förlopp

Varför: Mansetto ville vara med nunnorna på klostret så han spelade dövstum för att få jobba där.

Vad: ---

TA Berättelse Steget poäng

92 Förutom de två uppgifterna och lösningarna som diskuteras i detta avsnitt erbjöds eleleverna två traditionella fråga-svarprov kring äldre litteratur, samt att skrev egna Havamal-inspirerade dikter i grupp.

93 Uppgiften saknade skriftlig instruktion, men Eva berättar i intervju 1 att hon skrev upp de journalistiska grundfrågorna på vita tavlan i klassrummet.

KAPITEL

6

Den textaktivitet som helt dominerar Eriks text är Berättelse eftersom han huvudsakligen återger novellens handling i sin text. Till skillnad från de uppgifter kring äldre litteratur som Hedvig erbjuds ges inget utrymme i uppgiften för analys. Uppnåendemålet ”jämföra och se samband mellan litterära texter från olika tider och kulturer” eller som betygskriteriet för god-känt stipulerar: ”Eleven diskuterar innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisar sina intryck i tal och skrift” adresseras inte i uppgiften. Erik ges inte möjlighet att diskutera eller analysera innehållet eller gestalterna i novellen, som hade kunnat realiseras i textaktiviteterna Förklaring och Ställningstagande. I stället reproducerar – återberättar - han den lästa novellens handling, och får därmed enbart möjlighet att röra sig inom en horisontell diskurs. Den implicita funktionen som Eriks producerade text får är regulativ - den fungerar som någon form av kontroll för läraren, som ser att Erik gjort uppgiften, det vill säga har läst och förstått texten på ett efferent plan (Rosenblatt, 2002), som vore det en ren läsförståelseuppgift.

Eleverna i elklassen erbjöds också att skriva om den litterära epoken renässansen. De fick tio för epoken centrala begrepp och namn, och ombads att skriva vad de visste om dessa94. Eriks text såg i sin helhet ut som nedan: Elevtext

Shakespear95

Shakespear började sin karriär som skådespelare och poet, men han började senare att skriva egna pjäser. Han blev också delägare i en av londons [sic] teatrar och blev förmögen. Shakespear skrev samanlagt

[sic] 37 st pjäser. Några av de kändaste är Romeo och julia[sic], Hamlet och en midsommarnattsdröm[sic]. Hans pjäser innehöll allt från grova sexskämt till avskyvärd ondska.

TA analys TA Beskriv-ning Stegen heltema och deltema Astronomer

Nikolaus Copernicus bevisade att jorden kretsar runt solen och inte tvärt om.

Johannes kepler[sic].

TA Beskriv-ning Stegen heltema och deltema

Macbeth: Pjäs skriven av shakespear[sic]. Det handlar om en kvinna som

tvingar sin man att mörda någon annan och får sedan stora skuldkänslor TA Beskriv-ning Stegen

heltema och deltema

94 Instruktionen på s. 92

I den fragmentariska texten beskriver och återberättar Erik mycket kortfattat fakta kring tre av tio namn/begrepp som ingick i uppgiftsinstruktionen, vilket gör att texten resulterar i en icke-självbärande text i en icke-komplex genre. Den textaktivitet som Erik engagerar sig i är Beskrivning. Uppgiften erbjuder inte Erik att producera någon ny kunskap, som till exempel att jämföra tematiken i något av Shakespeares verk med en mer samtida text. Uppgiften är starkt kontextbunden till vad Erik läst i sitt läromedel och vad läraren berättat under lektionstid, vilket gör att de båda texter som Erik producerar om äldre litteratur placeras inom en horisontell diskurs, med ett huvudsakligen regulativt syfte.

In document Skrivundervisning i gymnasieskolan (Page 144-148)