Nedan analyseras två för samhällsklassen representativa skrivuppgifter. Ur-valet gjordes utifrån kursplanens och Saras betoning på äldre litteratur och diskursivt skrivande.
Under vårterminen i årskurs två arbetade samhällseleverna med att läsa, diskutera och skriftligt analysera Goethes dikt Älvkungen. I instruktionen till uppgift 5 Älvkungen: en analysuppgift, anvisas eleverna att arbeta med fyra analysdelar: personlig analys/innehållsanalys, stilanalys, analys med tanke på kontexten (tid och författare) samt diktens giltighet för vår samtid. Till varje typ av analys gavs eleverna ett antal stödfrågor:
Personlig analys: Vad handlar dikten om? Vad säger den dig? Vilka tankar får du? Budskap? (glöm inte att förklara, motivera, exemplifiera, hänvisa och/eller citera). Vilken känsla/stämning får du när du läser dikten? Kan du förklara varför? (enskilda ord, sammanhang, innehåll…)Omdöme - vad tycker du om dikten?(glöm inte att förklara, motivera, exemplifiera, hänvisa och/eller citera).
Stilanalys: Strukturen med strofer (åtta i Älvkungen) och versrader (fyra versrader i varje strof) i Älvkungen)? Vilken stämning skapas i texten och hur har författaren skapat den? Hur har författaren använt språket (stilen) för att uppnå sitt syfte med texten? I vilket tempus skildras händelserna och vilken effekt skapar detta? Ord och formuleringar som du reagerar på? Hur/varför? Vilka tankegångar kan finnas bakom författarens ordval? Retoriska figurer/stil- grepp? (Ges ett antal tal exempel och för-klaringar som metaforer, besjälning, assonans, kontrast, personifikation etc?).
Analys av hur dikten påverkats av sin kontext: När skrevs dikten? Var skrevs dikten? Hände det något speciellt vid den tiden - i världen eller i samma land/stad som texten skapades? Vad känner du till om författaren och hans/hennes liv? Vilka politiska, filosofiska och religiösa idéer var på modet då diktens skapades? Vilka politiska, filosofiska och religiösa idéer var på modet då diktens skapades? Vilken litterär epok anser man rådde när texten skapades? Vad är typiskt för den epoken? Kan du i dikten se om författaren har påverkats av samtidens händelser och idéer?
KAPITEL
5
Analys av diktens giltighet i vår samtid: Vad säger dikten dig/oss som lever idag? Vad kan vi i dag lära av dikten?
Skriv ner din analys innehållsmässigt så utförligt du kan på det sätt/i den form du själv tycker passar dig.
Vidare uppmanades eleverna i instruktionen att arbeta med motiveringar, förklaringar, exempel och hänvisningar. De anmodades att förse sin text med inledning, presentation, syfte och en avslutning, skapa övergångar mellan de olika styckena samt att ge texten en rubrik. Övriga råd som Sara gav eleverna var att inleda sitt arbete med en skiss, till exempel med en tankekarta eller punktlista, titta tillbaka på tidigare skrivna texter, och låta texten ’ligga till’ sig. Betygskriterier direktkopierade från den nationella kursplanen för svenska B bifogades uppgiftsinstruktionen. Slutligen instruerades eleverna att skriva på dator och mejla sina texter till Saras urkundsadress75.
Innehållet i denna skrivuppgift är starkt klassificerat eftersom den behandlar äldre litteratur. Inramningen relativt stark, genom den explicita instruktionen som har potential att ge eleverna stöd i att konstruera sin analyserande text, till exempel genom de många underfrågorna. Dessutom ges råd om textens globala struktur: inledning, avslutning, övergångar mellan stycken. Uppgiften ligger inom kategorin skolgenre, och är av Sara definierad som en analysuppgift, och korresponderar med styrdokumentens skrivningar. ”Eleven analyserar och tolkar självständigt litterära texter och använder sig av litterära begrepp” och ”Eleven reflekterar vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid” (Skolverket, 2006b) är två av betygskriterierna för väl godkänd i kursen svenska B.
I instruktionen uppmanas eleven att bland annat reda ut hur författaren arbetat med att skapa den specifika stämning som råder i dikten och hur hon förstår textens budskap samt att ge sitt personliga omdöme om den. Eleven förväntas således arbeta med motiveringar och förklaringar, vilket implicerar en text präglad av textaktiviteterna Förklaring och Ställningstagande, men även textaktiviteter som Beskrivning och Berättelse behöver aktualiseras. Elevernas egen läsning och tolkning av texten blir därmed centralt i denna analysuppgift vilket gör att uppgiften ger tillträde till en mer vertikal diskurs än
som varit fallet om eleverna bara återberättat vad Sara och läromedel medierat.
Uppgiften 8c Debattartikel hade förberetts genom att temat debatt lagt upp som ett slags trestegsraket. Eleverna hade först orienteringsläst om och arbetat med debatterande skönlitteratur76, följt av att man skrivit en insändare77 . Till själva uppgiften 8c Debattartikel fick eleverna en instruktion som såg ut enligt nedan. Eleverna uppmanades också att använda Skogs-vallagymnasiets skrivguide78, och eget material i form av en mall eleverna skrivit under en tidigare lektion över sin egen debattartikel.
Instruktionen till uppgiften såg ut som följer: DEBATTARTIKEL
=en längre argumenterande text som ofta blir en startpunkt för en diskussion i media. Ofta (inte alltid!!) handlar debattartikel om stora riksintressanta ämnen, medan insändare handlar om lokala frågor. Hur bygger man en debattartikel?
1. Tes – din åsikt, synpunkt. Ska framgå klart och tydligt och bestå av en mening ex Sommarlovet bör förlängas en vecka
2. Argument – ”bevis” som ger stöd åt tesen och övertygar läsaren. Lagom antal brukar vara tre (näst bäst, sämst, bäst. Ethos, logos, pathos).
3. Motargument - argument mot den egna tesen, vilka man sedan motbevisar för att förekomma motståndaren
Argument och motargument ska ha stöd i fakta (källhänvisning) och exempel. De kan hämtas från verkliga livet men också målas upp som en bild. Tänk dig en ensamstående mamma som …
Fakta och exempel ska stödjas av källhänvisningar som ger tillräcklig information för att läsaren ska kunna kontrollera uppgifterna. Skilj mellan egna och andras åsikter, synpunkter och påståenden genom att tydligt markera vem som anser vad Själv anser jag att… kontra Professor Östen Berg har i sin avhandling slagit fast att…
76 Uppgift 8a.
77 Uppgift 8b.
78 Ett webbaserat dokument sammanställt av svensklärare på skolan som beskriver och ger exempel på vanliga genrer som eleverna träffar på under sin gymnasietid.
KAPITEL
5
Inledning och avslutning ringar in argumentationen. Tesen finns ofta i inledningen.
Rubriken betydelse – redan här kan tesen presenteras Mottagagare/publiceringsplats
Uppgiftens innehåll är svagt klassificerat eftersom eleverna själva får bestämma frågeställning, som inte alls behöver vara svenskämnesintern. Imitationsgenren debattartikel behöver inte vara svenskämnesspecifik utan vore adekvat i flera andra skolämnen, men det är ändå vanligt att elever producerar texter i denna genre under just svensklektioner (Nyström, 2000). Dessutom brukar genren vara ett av alternativen som prövas i det nationella provet i svenska B. Genom den relativt explicita instruktionen blir uppgiften ändå starkt inramad, trots att innehållet är valbart. Genren debattartikel, pekar mot att eleverna engagerar sig i textaktiviteten Ställningstagande, med stegen åsikt, skäl och slutkläm. Eleverna behöver i sin text producera ett slags egen kunskap i form av självständiga resonemang vid sidan av att relatera till andra källor. Därmed har denna skrivuppgift potential att utveckla elevernas skrivande i en mer vertikal diskurs.