Analystema 1: Initiativ till miljö- och energiprofilerna
En av mina frågeställningar är Hur och varför blir miljö- och energifrågorna aktuella i just dessa byggprojekt? I flera projekt, bland annat Understenshöjden och Lindås som var i mindre skala, tog enskilda aktörer initiativ till byggprojekten. Deras drivkraft var önskan att bygga hållbart, vilket bland annat innebar att åstadkomma hållbar energianvändning. De ville bryta mot gängse bygg- och energisystemkulturer. Kommunala bolag var i flera fall inblandande i dessa projekt.
I de flesta avseenden skiljer sig dessa projekt från Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen. Initiativet att sätta upp miljömål för byggandet i Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen togs av Stockholm respektive Malmö kommun som alltså kan ses som initiativtagare till projekten. I Stockholm kom frågan upp på den politiska agendan i och med OS-ansökan, och i Malmö när kommunen beslutade att ansöka om arrangemanget Bomässa BO2000. I båda fallen var miljötemat centralt. Vad är det som sporrar och intresserar kommunerna att satsa på miljö- och energifrågan i dessa stora projekt? Vilka andra aktörer påverkar processen och har intresse av att frågan kring hållbar energianvändning blir aktuell? Två forskningsfrågor ställs inom detta tema:
Hur och varför ställs miljö- och energimål upp för kommunerna i just dessa projekt? Finns det andra aktörer, förutom kommunerna, som påverkar att miljö- och energifrågorna placeras på agendan? I så fall, hur påverkar de och med vilka intressen och resurser?
Analystema 2: Vilka aktörer ingår i projektuppbyggnaden och varför
I fler av de ekologiska byggprojekt som presenterades i kapitel tre initierades byggandet av hussystembyggarna. I Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen har frågan istället initierats av kommunerna. En intressant fråga att analysera närmare är t ex vilka hus- och energisystembyggare som deltar och bygger i projekten och varför de väljer att delta i dessa stora projekt. Jag använder begreppet projektuppbyggnad när jag analyserar vilka som får delta i projekten. Projektuppbyggnaden innefattar dels de som ska styra projekten, det jag kallar för formella styrningsorganisationer, samt energi och systembyggarna, d v s de som ska stå för genomförandet. Det är intressant att se hur aktörerna i projektuppbygganden väljs ut – eller själva väljer – att involveras i dessa stora projekt och om eventuell miljökompetens är avgörande för detta.
Vilka aktörer får vara med i projektuppbyggnaden? Får aktörerna från alternativa hus- och energisystemkulturer1 möjlighet att ta tillvara sina erfarenheter som systembyggare
i dessa projekt? Vilka intressen och resurser har de aktörer som får delta?
En följdfråga rör styrningsorganisationerna. I båda fallen har det skapats projektorganisationer med syfte att driva dessa stora projekt, Projekt Hammarby Sjöstad i Stockholm och Bo01-organisationen i Västra Hamnen. Dessa kallar jag för formella styrningsorganisationer och de ingår i projektuppbyggnaden. Styrningsorganisationen i respektive projektuppbyggnad har olika struktur. Projekt Hammarby Sjöstad ligger under gatu- och fastighetskontoret inom Stockholms kommun, medan det för Västra Hamnen bildades en separat organisation utanför kommunen. Dessutom finns två andra formella styrningsaktörer, LIP-kansliet i Stockholm och miljöförvaltningen i Malmö, som båda hanterande LIP-medel.
Vilken betydelse får det att Projekt Hammarby Sjöstad drivs inom den kommunala förvaltningen och att Bo01-organisationen är en egen organisation som ska samarbeta med den kommunala förvaltningen inom Malmö stad?
Analystema 3: Miljömål och stadsdelsplaner
I båda projekten har miljöprogram tagits fram som innehåller de mål stadsdelarna ska uppfylla vad gäller miljöfrågan. I kapitel sex framgick att målen togs fram på olika sätt. I Hammarby Sjöstad beslutades till slut målet av politiker och i Västra Hamnen togs målen fram i en gemensam process där aktörerna i projektuppbyggnaden deltog. En annan skillnad är att miljöprogrammet för Västra Hamnen även innehöll andra mål för stadsdelen än miljömål, medan Hammarby Sjöstads program koncentrerades till miljömålen.
Stadsplanen i Hammarby Sjöstad utarbetades av kommunen tillsammans med byggherrarnas arkitekter, medan planen i Västra Hamnen togs fram av mässarkitekten. Oavsett hur planerna utarbetades togs ingen hänsyn till att passiv solvärme skulle utnyttjas.
Vilka aktörer tar fram miljömål och planer? Hur gick denna process till?
Vilka intressen och konflikter blir synliga i processen? Hur agerar olika aktörer för hantera dessa konflikter och få sina intressen tillgodosedda?
Analystema 4: Koordinationsprocessen vid styrningen mot hållbar energianvändning
I kapitel sex framkom att styrningen mot hållbar energianvändning delvis verkar hanteras på två olika arenor. Energibolagen hanterade frågan kring energitillförseln och byggherrarna framförallt frågan kring att bygga energieffektivt. Hur arbetade de formella styrorganisationerna för att styra och påverka bygg- och energibolag att nå de uppställda energimålen?
1Aktörer i alternativa hus- och energisystembyggarkulturer är aktörer utanför den gängse byggbranschen
som drivs av antingen ett intresse kring energirelaterat byggande och/eller har ett långsiktigt perspektiv i ett förvalta hus med låg energianvändning. Även aktörer som ska bo i husen med intresse av att miljö- och energiinriktat boende kan sägas höra hit.
Hur försöker de formella styrningsorganisationerna påverka att husen verkligen byggs så att de blir energisnåla och så att ny teknik används? Vilka styrmedel har och använder de? Vilken uppfattning har hus- och energisystembyggarna om detta och hur interagerar de i styrningen?
Analystema 5: Uppföljning och utvärdering av uppsatta mål
Tydliga mål rörande hållbar energianvändning ställdes upp i båda kommunerna. Ett mål är att energin ska vara förnybar, ett annat mål är att bygga så energieffektivt att energianvändningen blir 60 kWh/kvm och år i Hammarby Sjöstad och i Västra Hamnen 105 kWh/kvm och år. I processerna sökte byggherrarna LIP-medel för att nå energi- målen.
Från utvärderingar av tidigare energisnåla projekt framgår att utvärderingsfrågan i vissa fall funnits med redan i planeringsskedet. Hur sker utvärdering i stora projekt som Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen där målen i ena fallet satts i en politisk process och i det andra fallet i högre grad i konsensus mellan aktörer? Vem ansvarar för utvärderingar?
Hur hanterades frågan kring utvärdering och uppföljning i projekten? Hur och av vem görs dessa utvärderingar?