7. Hur och varför miljö- och
energifrågorna initierades i
projekten
7.1. Inledning
När de områdesspecifika miljöprogrammen för Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen utarbetades pågick arbeten i respektive kommun med att ta fram generella miljöprogram och mål för den bebyggda miljön. Stockholms kommun ställde exempelvis upp sina långsiktiga generella miljömål i dokumentet Miljöprogram för Stockholm – Miljö 2000, som antogs av kommunfullmäktige 1995 (Kf 1995-09-18 § 40). Programmet gällde såväl befintlig som tillkommande bebyggelse i staden (Miljöprogram 1996:6). Genom beslutet fick nämnder och styrelser i uppdrag att upprätta en miljöpolicy för den egna verksamheten och då med utgångspunkt i hållbar utveckling (Kf 1995-09-18 § 40). Även de kommunalägda bolagen rekommenderades i kommunfullmäktigebeslutet att göra det samma.
De två stadsdelsprojekten kan betraktas som unika eftersom det i bägge projekten upprättades speciella miljöprogram för dem. Programmen sträcker sig utöver den då aktuella generella ambitionen att ta större hänsyn i miljöfrågan i nybyggnation. En av mina forskningsfrågor är: Hur och av vem ställdes miljö- och energimålen upp i projekten? Innan jag svarar på detta ska jag analysera varför de två stadsdelsprojekten överhuvudtaget fick högre miljömål än vad som var gängse för boende och byggande i kommunerna. Det hänger ihop med en annan forskningsfråga nämligen: Vem eller vilka initierade och drev idén att miljö- och energifrågorna skulle vara i fokus i projekten? I detta kapitel ska jag analysera vad som gjorde att miljö- och energifrågan blev viktig i de två stadsbyggnadsprojekten.
I Stockholm introducerades energifrågan i mitten av 1990-talet som en del av en generell satsning på miljöfrågor, som rörde bland annat energi, vatten- och avlopp samt sophantering. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm hade sedan tidigare idéer om att bygga Hammarby Sjöstad, men först i samband med Stockholm stads ansökan att arrangera OS 2004 tog planerna fart.1 OS-ansökan genomsyrades av en bred satsning på
miljöfrågor vilket var ett av skälen till att miljöprogrammet för stadsdelen togs fram. Miljöprogrammet är daterat den 17 juni 1996 (Miljöprogram 1996:2). Miljöfrågan introduceras alltså efter det att de första planerna för området tagits fram. Detta förhållande kom att få konsekvenser för projektet.
Vid planeringen av 2000 års bomässa föreslog Föreningen Svensk Bostadsmässa att temat för mässan skulle vara ”Boplatsen, bostaden och livet i världens första ekologiskt uthålliga välfärdssamhälle”. Detta mässtema presenteras i Förstudien för bomässan i
1 T ex presenterade stadsbyggnadskontoret 1991 ett första förslag till fördjupad översiktsplan över området,
december 1995 (Förstudien 1995:3). Vid denna tidpunkt var det ännu inte bestämt vilken kommun som skulle få arrangera bomässan. Det fanns inget färdigt generellt miljöprogram i Malmö kommun där bomässan senare lokaliserades.
Beslutet att miljö- och energifrågorna skulle ta plats i de båda byggprojekten fattades alltså i mitten av 1990-talet, i en tid då miljöfrågor hade hög prioritet inte minst på den politiska agendan. Grunden lades för ett synsätt där politisk styrning av produktion och konsumtion mot miljöanpassning på sikt även förväntades gynna ekonomisk tillväxt (Anshelm 2002:34ff). Den väsentliga skillnaden mellan byggprojekten i det här skedet var att planeringen i Hammarby Sjöstad inletts och ett miljöprogram var antaget i Stockholm, medan Malmö ännu svävade i ovisshet om var bomässan skulle lokaliseras. Miljöfrågan fick fäste i bägge projekten, delvis på grund av att miljösatsningen förväntades bidra till att stärka städernas långsiktiga ekonomiska utveckling och attraktivitet.
7.2. Miljöfrågan introduceras i Hammarby Sjöstad
Vid tidpunkten för planeringen av Stockholms OS-ansökan, fanns på den politiska arenan ett växande intresse för miljöfrågan i staden.1 I det då nyantagna
miljöprogrammet redovisades stadens ambitioner inom miljöområdet (Kf 1995-09-18 § 40). Det tyngsta skälet till att miljöfrågan fick så hög prioritet i planeringen av just Hammarby Sjöstad var dock inte stadens miljöprogram, utan Stockholms OS-ansökan. Stadsdelen skulle, om Stockholm fick stå som värd för OS, bli ett pilotprojekt för ekologiskt byggande i storstadsmiljö. När dåvarande finansborgarrådet Mats Hulth ser tillbaka framhåller han två viktiga skäl till varför miljöfrågan fick betydelse i Hammarby Sjöstad:
Det ena skälet var att majoriteten drev en aktiv miljöpolitik. Stockholm skulle profilera sig som en miljöstad/…/det andra som påverkade var OS-ansökan, där trodde vi att det var en fördel att lyfta fram miljöfrågan för att Stockholm skulle väljas som OS-stad (intervju finansborgarråd Hulth 2004-02-16).
Flera aktörer betonar sin inverkan på miljösatsningen, och flera politiska partier framhåller att deras intresse och påtryckningar var viktiga för att den satsningen betonades så starkt i OS-ansökan. Aktörer runt OS-bolaget hävdar att initiativet till att satsa på miljön kom från dem (intervju centern Arthursson 2003-02-12; intervju stadsdirektör Berglund 2005-06-13; intervju OS-bolaget Edelstam 2002-01-29; intervju finansborgarråd Hulth 2004-02-16; telefonintervju ordförande OS-bolaget Långsved 2005-06-08). OS-ansökan togs fram under tidspress och därmed fick de partier och miljöorganisationer som var kritiska till arrangemanget ett gott förhandlingsläge eftersom det för OS-ansökan var viktigt att minska den inhemska kritiken mot Stockholms ansökan. Aktörerna som senare kom att bygga husen och infrastruktursystemen i stadsdelen, hus- och energisystembyggarna, samt de organisationer som skulle styra projekten, de formella styrorganisationerna, var ännu inte särskilt synliga i diskussionerna. Det slutgiltiga beslutet att lämna in en ansökan om
1 Dåvarande stadsdirektör Börje Berglund framhåller att det vid denna tidpunkt fanns en stark rörelse för
miljöfrågan. Både i diskussionerna om Dennispaketet som i diskussionerna kring bildandet av Nationalstadsparken hade miljöfrågan varit i fokus (intervju stadsdirektör Börje Berglund 2005-06-13).
OS med en stark miljöprofil, där Hammarby Sjöstad skulle utgöra ”spjutspetsen”, togs i kommunfullmäktige den 17 juni 1996 (Kf 1996-06-17 § 29).