5. Metoddiskussion
5.1. Inledning
Forskningsprocessen består av många val, bland annat rörande vilka metoder som ska användas för att ge svar på den eller de forskningsfrågor som ställts. Hur valda metoder ska tillämpas och hur material ska tolkas är också val forskaren måste göra. Ibland ställs man också inför situationer som innebär att de val som man som forskare planerat att göra inte kan förverkligas, kanske för att en tilltänkt intervjuperson inte vill ställa upp för intervju eller att verksamheter går i konkurs, vilket leder till att material inte längre finns att tillgå.
I detta kapitel redovisas och diskuteras de metoder som jag valt och varför jag har valt att göra fallstudier. Intervjuer är en viktig metod vid materialinsamlingen och utgör min huvudkälla. Jag beskriver därför utförligt syftet med mina intervjuer och hur jag gått tillväga när jag genomfört dem. I samband med detta tar jag även upp frågor kring access, d v s att få tillgång till data eller tilltänkta intervjupersoner. Metoddiskussionen syftar till att förstå de val som gjorts för att möjliggöra för utomstående att kontrollera hållbarheten i studiens tillvägagångssätt.
5.2. Valet av fall
Jag är intresserad av hur samhället ska kunna nå målet att minska utsläppen av växthusgaser som ställdes upp i Kyotoprotokollet 1997 (Grubb m fl 1999:111, 180) och hur detta konkretiseras i byggandet av nya bostäder i Sverige. Globalt angelägna mål måste överföras till lokal nivå och kunna hanteras på den arenan. Det är i det ljuset mina studier av stadsbyggnadsprocesser ska ses.
En intressant fråga i forskningsprocessen är hur det kommer sig att forskaren styr in på en viss forskningsfråga. Jag är övertygad om att när ett forskningsarbete inleds handlar det först och främst om att forskaren är nyfiken på att söka svaret på en fråga eller en viss företeelse av ett socialt fenomen. Inom samhällsvetenskaplig forskning kan ett forskningsprojekts fokus och problemställning ändras vartefter kunskapen utvecklas och mer information erhålls om det som studeras.
I denna process kan kunskap utvecklas, utifrån intervjuer, genom inläsning av litteratur, deltagande i seminarier eller kurser där liknade, eller helt olikartade, projekt diskuteras. Denna process kan ge nya perspektiv på vilka problemställningar som är intressanta att fördjupa sig i. I mitt fall handlar det inledningsvis om ett intresse för ett brett fält: bostäder och miljöfrågor relaterade till hushålls och professionella aktörers agerande. Det är framförallt två saker som har inspirerat mig och påverkat mitt val av forskningsfråga, och som innebär att jag ska belysa processer som syftar till förändring. Dels är det mina erfarenheter från den tid då jag arbetade på kommunala bostadsföretag
i Stockholm, dels är det ett tvärvetenskapligt projekt jag genomförde tillsammans med Maria Brogren i Hammarby Sjöstad.1
Forskningsarbetet tillsammans med Brogren resulterade i rapporten Solel i bostadshus – vägen till ett ekologiskt hållbart boende? (Brogren & Green 2001). I undersökningen studerade vi aktörerna och processerna bakom satsningen på byggnadsintegrerade solceller i Hammarby Sjöstad samt genomförde en teknisk bedömning av de installerade systemen. Detta arbete gav mig en första inblick hur en ny energiteknik, i form av solceller, hanterades av aktörerna under planeringsprocessen.
Mitt tidigare arbete på bostadsföretagen innehöll bland annat genomförande av olika boendeutredningar och deltagande i utvecklingsprojekt där aktörer från olika samhällssektorer deltog och förväntades samverka med varandra. Mitt intryck var att det var mycket svårt att få aktörer från olika organisationer att samverka i de utvecklingsprojekt som syftade till att nå social och ekonomisk hållbarhet i bostadsområdena. Inte minst beroende på att aktörerna hade skilda intressen och målbilder att uppfylla i sina respektive organisationer, och dessa sammanföll inte alltid med de nya gemensamma målen. Bland aktörerna fanns även bristande insikt om de boendes behov i stadsdelen.
Dessa erfarenheter ledde till att jag började intressera mig för att studera hur en ny fråga, som energi- och miljöfrågan, hanterades i planeringsprocessen. Mina erfarenheter ledde även till att jag intresserade mig för de boendes roll i denna process. Jag vill synliggöra lokala processer där en globalt angelägen fråga ska lösas på en lokal plats. Inledningsvis började jag studera Hammarby Sjöstad och efter något år Västra Hamnen.
En inledande studie om solceller i Hammarby Sjöstad
När jag och Maria började vårt samarbete hösten 2000 sökte vi lämpliga fall till vårt tvärvetenskapliga projekt. Jag kände till att Hammarby Sjöstad planerades att bli en av Stockholms tre kretsloppsstadsdelar och jag hade i arbetet på ett bostadsföretag i de andra två, Östberga och Skärholmen, och där var jag involverad i utvecklingsprojekt. Jag kände även till projektet från massmedia eftersom området var omtalat som miljöanpassad OS-by i Stockholms OS-ansökan för år 2004. Maria i sin tur hade vetskap om att byggnadsintegrerade solceller skulle installeras i några hus i stadsdelen, de första i nybyggnation i Sverige. Vi valde Hammarby Sjöstad som studieobjekt för att det passade bådas intressen. På hösten 2000 började jag samla in skriftligt material om projektet i Hammarby Sjöstad och gjorde intervjuer med professionella aktörer (byggherrar, kommunen, energibolag) och med boende som hade köpt eller bokat hyreslägenhet i stadsdelen men ännu inte flyttat in.2 Ju mer kunskap jag fick om projektet desto mer komplext framstod det och mitt intresse ökade för att studera det närmare. Under våren 2001 kom den tidigare nämnda rapporten Solel i bostadshus – vägen till ett ekologiskt hållbart boende? Inledningsvis karaktäriserades detta forskningsarbete av förutsättningslöst tänkande och sökande efter intressanta ingångsvinklar. Vi studerade en problematik som det inte fanns någon stor erfarenhet av och som vi själva inte heller tidigare stött på, hur en ny teknik som byggnadsintegrerade solceller hanterades i planeringsprocessen. Barbro Renck och Bengt Starrin menar att
1 Detta var inom ramen för vår doktorandutbildning där vi skulle genomföra ett så kallat tvärprojekt där en
samhällsvetare och en tekniker, i detta fall en samhällsplanerare (jag) och en teknisk fysiker (Maria Brogren numera Hall), skulle samarbeta.
den kvalitativa intervjun är ett medel för att upptäcka ännu inte kända eller otillräckligt kända företeelser, vilket var ett skäl till att vi använde oss av bland annat ostrukturerade intervjuer som metod (Renck & Starrin 1996).
Efter rapporten Solel i bostadshus valde jag Hammarby Sjöstad som ett av mina fall. I min avhandling ville jag jämföra Hammarby Sjöstad med en annan stadsdel. Under hösten 2000 och våren 2001 stod mycket att läsa om bomässan i Malmö, Bo01, i dagstidningar och tidskrifter. Under denna mässa skulle framtidens boende, med fokus på hållbarhet, visas upp och diskuteras. I en tidning hade jag bland annat sett en bildskiss där ett vindkraftverk stod utplacerat i området, vilket antydde att några menade allvar med temat förnybar energi.1 Nu blev det aktuellt att Västra Hamnen skulle kunna
utgöra ett andra fall.
I början av september 2001 åkte jag ned till Malmö för att besöka utställningen och samtidigt delta i en konferens som arrangerades på mässområdet. På konferensen höll en av talarna ett föredrag om miljösatsningen i området. Efter föredraget bad jag om att få intervjua denna person och redan dagen efter träffades vi och tog en fika i mässhallen. I detta samtal framträdde en bild av att planeringsprocessen och resultatet i denna stadsdel delvis skilde sig från det jag sett i byggprocessen i Hammarby Sjöstad. Det fanns likheter men också intressanta olikheter, exempelvis hade energitillförseln fått en helt annan utformning i Västra Hamnen än i Hammarby Sjöstad. Efter ytterligare några intervjuer med aktörer som deltagit i projektet kom jag fram till att processen i Västra Hamnen skulle bli intressant att jämföra med Hammarby Sjöstad. Under senhösten 2001 började jag på allvar intervjua fler aktörer i Malmö och sätta mig in i projektet.
5.3. Teori och data
Samtidigt med att empiriinsamlingen fortlöpte började jag närma mig olika teorier för att få verktyg att tolka mitt forskningsmaterial. Från början var min empiri och förförståelse drivande i arbetet men jag har under arbetets gång fått en klarare bild av var mitt fokus ligger och jag har satt mig in i olika teorier för att förklara vad jag ”ser”. Arbetet präglades av att jag inledde med empiriinsamling, och växlade därefter ”mellan” teori och empiri, vilket brukar betecknas som abduktion (Alvesson & Sköldberg 1994:42). Enligt deras synsätt utgår abduktion från induktion, som utgår från empirin, till skillnad från deduktion, som utgår från teori, men avvisar inte teoretiska föreställningar (Alvesson & Sköldberg 1994:42). Vissa artiklar i samhällsvetenskapliga metodböcker ger en ganska formaliserad bild av forskningsprocessen där forskning ses som en logisk och linjär process. Alvesson & Sköldberg framhåller också att forskningsprocessen utgör en (re)konstruktion av den sociala verkligheten. De menar att forskaren interaktivt samspelar med det beforskade och hela tiden skapar bilder för sig själv och för andra som selektivt lyfter fram hur olika förhållanden kan förstås och därigenom negligeras alternativa tolkningar (Alvesson & Sköldberg 1994:13). Denna uppfattning delar jag.
1 Bomässan i Malmö hade jag hört talas om redan under 1997 när jag på ett möte träffade en person som
skulle vara med i en grupp som granskade de framtagna planerna för området. Eftersom jag besökt flera av de bomässor som ägt rum i Sverige lät detta fantastiskt, en så stor bomässa, och inte nog med detta, den var först planerat att äga rum på det magiska årtalet 2000.
5.4. Fallstudier
Denna avhandling baseras på en komparativ studie av två fall. Fallstudier som forskningsstrategi används inom bland annat statsvetenskap, sociologi, organisationsteori samt inom stads- och regionalplanering för att kunna anlägga ett helhetsperspektiv på det som studeras (Yin 1994:1). Fallstudier används när det finns behov och önskan att förstå komplexa sociala fenomen, t ex organisationsprocesser och grannskapsförändring (Yin 1994:3). Det är inte ovanligt att fallstudier handlar om ett visst beslut, t ex varför ett visst beslut togs, hur beslutet implementeras och vilket resultatet blir av beslutet och implementeringen. Fallstudier kan alltså vara lämpliga när det rör sig om att studera processer och förändringar i den byggda miljön där olika beslut måste tas, exempelvis när bostäder ska byggas och ett mål är att nå hållbar energianvändning.
Det finns flera svenska exempel på fallstudier av olika planeringsprocesser, bland annat Granberg (2004), von Sydow (2004) och Ketola (2000). Fallstudier är en typ av forskningsstrategi. Yin menar att det är viktigt att först bli medveten om vilken typ av forskningsfrågor forskningen syftar till att besvara eftersom detta avgör vilken forskningsstrategi man väljer (Yin 1994:7). Yin menar vidare att det är intressant att använda sig av fallstudier när man ställer hur- och varför-frågor. Det är framförallt sådana frågor jag ställer i avhandlingen, t ex varför miljö- och energifrågorna blev aktuella i dessa projekt och hur styrning organiseras och sker i planeringsprocessen för att nå visionerna.
Två andra kriterier för att välja fallstudie som forskningsstrategi är enligt Yin för det första när frågor ställs om samtida händelser och skeenden och för det andra om forskaren har liten eller ingen kontroll alls över dessa händelser (Yin 1994:9).1 Som
forskare har man normalt ingen kontroll över den pågående process som man studerar. De mänskliga relationer och samspel som studeras i avhandlingen kan inte isoleras, man kan t ex inte forska om planeringsprocesser i ett laboratorium eller göra regelrätta experiment på hur god planering kan gestaltas.
Fallstudier får ofta kritik för att de inte är generaliserbara och att slutsatserna bara kan gälla det studerade fallet. Yin framhåller dock att fallstudier, såväl som experiment, är generaliserbara på ett teoretiskt plan (Yin 1994:10). Jag menar att vid studier av planeringsprocesser, med avseende på hur olika aktörer agerar på ett mindre teoretiskt plan, kan det vara fruktbart att använda sig av fallstudier. Fallstudier behöver således inte begränsas till att ge ett teoretiskt bidrag, utan syftar i denna studie främst till att skapa insikt och förståelse för ett visst fenomen – hur hållbara energisystem i stadsbyggnation skall nås. En fallstudie kan även belysa hur planeringsprocesser bör hanteras för att kunna dra lärdom till andra framtida projekt.