Som jag tidigare påpekat har min förförståelse jämte den studie jag genomförde med Brogren givit utgångsläget för avhandlingsarbetet. När jag inledde intervjuerna med aktörerna i Västra Hamnen, för att få inblick i processen där, stod det klart att det fanns viktiga skillnader i jämförelse med processen i Hammarby Sjöstad, bland annat rörande hur de miljörelaterade målen togs fram och utformningen av energitillförseln.
Eftersom planeringsprocesserna var långt utdragna i tiden strukturerade jag upp de skeenden som skiljde sig åt mellan processerna på en tidsaxel, se figur 5.1. Under intervjuerna framkom olika förutsättningar och händelser som påverkat projekten och inneburit indirekt styrning. Exempelvis ritades planerna inte optimalt för att kunna utnyttja passiv solinstrålning. Inledningsvis byggde min kännedom om dessa händelser framförallt på intervjumaterial, men de styrktes senare med andra skriftliga källor såväl som dokument som erhållits av aktörer vid intervjutillfällena.
Processen som är fokus, 1995-2004
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 5.1. Planeringsprocesserna i ett långt tidsperspektiv.
Källkritiska problem
Två begrepp som rör möjligheten att värdera ett forskningsarbete är validitet och reliabilitet. Begreppen rör möjligheten att kunna beskriva hur man har samlat in och bearbetat data och hur resultaten under processen vuxit fram. Validitet handlar om att vi verkligen studerar det vi tror vi studerar eller är relevant i sammanhanget. Reliabilitet rör möjligheten att för andra att komma fram till samma resultat eller slutsats (Merriam 1994:180). Fallstudier brukar ha hög validitet medan reliabiliteten kan bli mer problematisk att uppnå. Detta på grund av att studier av mänskliga beteende och agerande är föränderliga (Merriam 1994:180).
Hammarby Sjöstad Västra Hamnen Material insamling 2000-2004 (rutat)
När olika intressanta skeenden i planeringsprocessen skulle analyseras blev det tydligt att källorna ibland var för få. För att öka såväl reliabiliteten som validiteten är det av värde att använda sig av flera olika metoder för insamling och analys (Merriam 1994:183). Enligt Yin används vid triangulering flera olika källor som ger perspektiv på samma händelse eller fenomen (Yin 1994:92). Med anledningen av detta gjordes en kompletterande arkivstudie där bland annat kommunfullmäktigeprotokoll insamlades. För att ytterligare öka tillförlitligheten gjordes även kompletterande intervjuer. Vissa händelser är det framförallt intervjupersonerna som vittnar om, de ligger utanför den synliga beslutsprocessen medan andra kunde stöttas upp med hjälp av arkivmaterial. En annan källkritisk aspekt, som förhoppningsvis avhjälps med triangulering är att jag har insamlat material och gjort intervjuer under en period som sträcker sig från 2000 fram till 2004. I Hammarby Sjöstad inledde jag arbetet hösten 2000, året efter stadsdelen hade börjat byggas. Vid de inledande intervjuerna i Hammarby var projektet i full gång och de intervjuade personerna talade alltså mycket kring frågor som skedde i nuet. När jag började mitt fältarbete i Västra Hamnen hösten 2001 var planeringen av stadsdelen redan delvis avslutad även om alla tomter inte var bebyggda. En del av stadsdelen måste bli färdig till bomässan, sommaren 2001, alltså när jag gjorde mina första besök i stadsdelen. Jag har således studerat processerna i lite olika skeden. I Västra Hamnen kan de intervjuade personerna i högre grad minnas processen. Detta utgör ett källkritiskt problem i och med att delar av processen skedde flera år innan intervjutillfället ägde rum. Sådana problem rör både Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen. Vid intervjuerna märks att ju längre bak i tiden frågorna behandlar minns de intervjuade allt färre detaljer. Här har mina följdfrågor, redovisning av några fakta och antydningar om vad andra aktörer har sagt hjälpt dem att minnas förlopp eller händelser. Här har också dokumentstöd varit betydelsefullt. Yin påpekar att användandet av olika källor ökar fallstudiens kvalitet (Yin 1994:91).
Den tidsperiod jag studerar är ganska lång, ca 8-10 år. Här uppstår ett annat problem. Det finns intervjuade aktörer i båda projekten som har varit verksamma under hela perioden, vilket gör att de har en kontinuitet i processen. Dessa informanter har varit väldigt viktiga. Men de flesta intervjupersonerna har deltagit under en begränsad period men gjort tolkningar av processen som kanske endast gäller under den period denne aktör deltog i projektet. Detta kan utgöra ett källkritiskt problem. För att hantera problemen med att aktörer bytts ut på grund pensionering, byte av jobb eller ändrad befattning har jag också intervjuat personer som fått överta en roll i projektet eller någon med annan befattning i företaget, som också deltog i projektet under en annan del av tidsperioden.
För att öka såväl validitet som reliabilitet och stärka analyser skickades ett råmanus ut som aktörerna fick möjlighet att kommentera. Detta görs för att inte enskilda personer ska stå som källor utan att deras utsagor har konfronterats med andras. I flera fall har de professionella aktörerna känt igen både sina egna och varandras ageranden. I några fall stämmer inte min tolkning med hur någon aktör uppfattat situationen från sitt perspektiv. Särskilt gäller detta den brännande frågan om hur målet med begränsad energianvändning kom till i Hammarby Sjöstad.
Kapitel sex
6. Presentation av Hammarby Sjöstad
och Västra Hamnen
6.1 Hammarby Sjöstad – från industriområde till
miljövänlig stadsdel
Enligt planerna ska Hammarby Sjöstad, som byggs på ett före detta hamn- och industriområde söder om stadsdelen Södermalm i Stockholm, bli en utvidgning av Stockholms centrala delar. De första moderna planerna lades fram i slutet av 1980-talet och efter intensiv planeringsverksamhet på 1990-talet kunde det första spadtaget tas 1999. År 2010 ska 8 000 lägenheter finnas i stadsdelen. Byggprojektet är ett av Stockholms största stadsbyggnadsprojekt.
Man kan åka kommunalt på flera sätt till Hammarby Sjöstad, eller Sjöstaden som många boende kallar stadsdelen. Sjövägen kan man ta färjan från Norra Hammarbyhamnen över Hammarby sjö. När man närmar sig andra sidan ligger Sickla Udde på vänster sida där de vita fyrkantiga husen är fyra till sex våningar höga och ligger som en solfjäder runt strandlinjen. Vid Sickla Kaj ligger färjans angörningsplats och här är husen någon våning högre och färgsättningen mer varierad med gul eller varmt röd rappning.
Enligt visionen för projektet Hammarby Sjöstad ska hela stadsdelen ha en låg, horisontell stadssiluett där bebyggelsen successivt trappas ner mot strandlinjen. Hammarby Sjöstad innebär en stor miljösatsning, som har sitt ursprung i Stockholms stads OS-ansökan. En del av de hus som stod färdiga på Sickla Kaj och Sickla Udde i augusti 2004 planerades för att vara OS-by sommaren 2004. Miljötänkandet var genomgående i planeringen av såväl OS-arenor som OS-byn.
Därför skrevs ett särskilt miljöprogram för Hammarby Sjöstad, som antogs av kommunfullmäktige år 1996. Huvudmålet var att stadsdelen skulle bli dubbelt så bra ur miljöhänseende som den bästa nybyggnaden från början av 1990-talet.
Stadsdelen skall planeras och byggas utifrån ett strikt kretslopps- tänkande som en resurssnål och miljöanpassad stadsdel och hela tiden ligga i den internationella frontlinjen för en hållbar utveckling i en tät stadsmiljö. Miljöinriktningen ska integreras i alla delar av arbetet och varje beslut som fattas i hela genomförandeprocessen ska bidra till att målen nås (Miljöprogram 1996:3).