Ringdansen, som är en del av stadsdelen Navestad i Norrköping, var i mitten av 1990- talet i stort behov av förnyelse och upprustning och ombyggnaden fick ett ekologiskt tema. Energiområdet var prioriterat. Ägare till husen är det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder och förnyelsen kan ses som en fortsättning av Ekoportenprojektet och Hyresbostäders satsningar på miljöanpassat boende där. I Ringdansen var dock skalan betydligt större och stadsdelen har, efter ombyggnad och renovering, ca 1 000 lägenheter.1 Förnyelsen av stadsdelen Navestad/Ringdansen i Norrköping har intresserat forskare med olika perspektiv. Jenny Palm tar i sin avhandling Makten över energin upp Ringdansen med anledningen av att ett mål i ombyggnationen var att bygga om området till ett ekologiskt hållbart bostadsområde, bland annat med syfte att nå hållbar energianvändning (Palm 2004:156).2
Projektet Nya Navestad initierades 1994 med syfte att på sikt öka områdets attraktivitet och drevs av Hyresbostäder tillsammans med kommunen. 1998 fick projektet löfte om
1 Antalet lägenheter minskades. Där fanns ca 1 600 lägenheter när projektet initierades.
2 Huvudsyftet med Palms avhandling är se hur makt utövas i policyprocessen kring två kommunala
statligt stöd från det då nyinförda lokala investeringsprogrammet (LIP) och den del av stadsdelen Navestad som berördes fick namnet Ringdansen (Palm 2004:156). Hyresbostäder och kommunen hade flera olika intressen och motiv till att göra denna ombyggnad. För det första att komma till rätta med områdets problem, för det andra att göra en miljöanpassad ombyggnad där tidigare erfarenheter från Ekoporten kunde komma till användning. Det statliga LIP-bidraget skulle bidra till att finansiera ombyggnaden (Palm 2004:196).
Ett av miljömålen för Ringdansen var att reducera behovet av köpt energi som är producerad på ett konventionellt sätt till 70 procent (Palm 2004:156). Ett skäl att pröva nya lokala energilösningar var intresset av att testa ny teknik i större skala. Ett viktigt argument för kommunen var utveckling av andra energilösningar för framtidens energiförsörjning än den kända och beprövade fjärrvärmetekniken. Energitillförseln till stadsdelen skulle komma från bland annat solfångare och frånluft. Aktiv- och passiv- solvärme kombinerat med värmepumpar och bergvärme skulle förse området med energi under perioden mars till december. Fjärrvärme skulle användas som stöd till det lokala systemet (Palm 2004:156f).
Den lokala sol- och bergvärmelösningen realiserades emellertid aldrig, utan området behöll fjärrvärmen. Detta bottnade i en konflikt mellan Hyresbostäder, som ville satsa på nya värmelösningar, och förespråkare för den etablerade fjärrvärmetekniken, bland annat energibolaget i kommunen. Även enskilda politikers uppfattning och intressen avvek från Hyresbostäders och kommunens officiella policy. Energibolaget hävdade att den energilösning som kommunen och Hyresbostäder förespråkade inte var bra eftersom Norrköping hade ett utbyggt fjärrvärmenät som borde utnyttjas (Palm 2004:157). Den föreslagna lokala lösningen konkurrerade med fjärrvärmen som energisystemets dominerande aktörer stod bakom och maktkampen vanns av dessa (Palm 2004:196). Energibolagets företrädare framhöll att bolaget inte var emot nya lösningar, men att sådana inte var lämpliga i den del av Norrköping där fjärrvärmen var utbyggd och stora investeringar redan var gjorda (Palm 2004:157). Av den ursprungliga planen genomfördes således bara delar: tilläggsisolering i samband med upprustningen samt byte till nya energiglasfönster. Dessutom beslutade Hyresbostäder att individuell mätning av vatten, el och värme skulle installeras.
Energibolaget engagerade sig i frågan om Ringdansens nya energilösningar, eftersom de inte hade intresse av att Ringdansens förbrukning av fjärrvärme drastiskt skulle minska, vilket skulle ske om man genomförde de nya lösningarna. Bolagets kostnader för fjärrvärmen i systemet består till stor del av fasta kostnader. Färre lägenheter att förse med fjärrvärme skulle alltså ge mindre intäkter, men bolaget skulle fortfarande ha samma kostnad. Dessutom producerades även el vid utvinning av fjärrvärmen vilket också skulle ge inkomstbortfall (Palm 2004:198).
Moderaterna och miljöpartiet hade samma uppfattning som energibolaget och hävdade att fjärrvärmen var miljövänlig. Miljökonsekvensbeskrivningen, som togs fram av Hyresbostäder, kritiserades för att använda Nuteks rikstal för hur mycket kolanvändningen skulle minska om fjärrvärmeanvändningen minskade (Palm 2004:158). De som försvarade fjärrvärmen menade att det inte var riktigt att räkna med dessa värden, trots att energibolaget använde kol i fjärrvärmeverket, och de hävdade att Hyresbostäder lämnat felaktiga uppgifter i sin ansökan om investeringsbidrag. Motståndet ledde till att Hyresbostäder överlät åt kommunen att fatta det avgörande
beslutet i frågan om de nya energilösningarna. Kommunen beslutade att inte satsa på de lokala energilösningarna. Planer på individuell mätning realiserades senare.
Enligt Palm dominerade vad hon kallar energitillförselkoalitionen.1 Den bestod av energibolagets ledning samt de politiker som satt i energibolagets styrelse och som hanterade energitillförselpolicyn (Palm 2004:195). I Ringdansen bildades vad Palm kallar en lokal koalition bestående av Hyresbostäder och kommunen med ett gemensamt intresse att få projektet Ringdansen genomfört, och bland annat testa en ny energilösning, med andra utgångspunkter än vad energitillförselkoalitionen stod för. Tillförselkoalitionen hävdade att kommunen inte skulle vinna något på att minska fjärrvärmeförbrukningen (Palm 2004:198). Enligt Palm vann energibolaget tolkningsföreträde ifråga om hur energilösningarna skulle bedömas. Energibolagets beräkningar grundades på att 100 procent biobränsle användes i fjärrvärmeproduktionen och trots att fjärrvärmen producerades i en anläggning som använde både biobränsle och kol godtogs inte Hyresbostäders beräkningar som utgick från en sådan mix. Hyresbostäder kunde därigenom inte hävda att kolanvändningen minskade när fjärrvärmebehovet minskade (Palm 2004:159). Konflikten blev synlig även på nationell nivå eftersom området sökte lokalt investeringsbidrag.
Här framkommer tydliga skillnader i fråga om var aktörerna och koalitionen drog gränsen för energisystemet. Den lokala lösningens framtidsperspektiv med prövning av ny energiteknik i större skala fick, enligt Palm, stryka på foten till förmån för det etablerade energisystemet, vars styrka fanns i redan gjorda investeringar.