Enligt forskningen är humankapital den viktigaste faktorn för fram - gångsrik etablering på arbetsmarknaden. Utbildning har haft bety- delse för hur snabbt immigranter integreras i usa.
Entreprenörskapsforum har jämfört utbildningsnivån i Sverige för figur 5. andel anställda i yrken med inga eller låga
utbildningskrav i europa
inrikes födda och asylsökande från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia (åldersgruppen 25–64) under perioden 2011–2015 och i den jämförelsen framgår att majoriteten av de asylsökande saknar högre utbildning och en hög andel saknar även gymnasieutbild- ning, men skillnaderna är betydande. Bland somaliska flyktingar är an delen som maximalt har motsvarande grundskoleutbildning hela 58 procent och endast 12 procent har någon form av högre utbild- figur 6. sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i europa
Källa: Eurostat. Skillnaden anges i procentenheter. I Sverige är syssel- sättningsgraden bland inrikes födda 84,8 procent och utrikes födda 68,4 procent. Sysselsättningsgapet blir då 16,4 procentenheter.
ning. Det finns skäl att anta att kunskapsnivåerna ser snarlika ut för de asylsökande som anländer till övriga Europa.
Många av dessa flyktingar kan med andra ord antas befinna sig långt ifrån arbetsmarknaden. Det som ytterligare kan försvåra den ekonomiska integrationen är att det kan finnas anledning att fundera på kvaliteten på utbildningen som flyktingar erhållit i sina hemlän- der. Enbart inom oecd-länderna finns det en betydande variation i kunskapsnivåer, vilket avspeglas i internationella jämförelser av kunskapsnivåer (pisa- och piaac-resultaten). Det är således rimligt att den främsta orsaken till lägre sysselsättningsgrad bland utrikes födda är de i genomsnitt lägre färdighetsnivåerna. Arbetslösheten för de med enbart förgymnasial utbildning är avsevärt högre för både inrikes och utomeuropeisk födda, särskilt den senare gruppen, enligt Entreprenörskapsforums rapport från 2016.
Hur stora är då välfärdstransfereringarna? Forskning från oecd har uppskattat omfördelningen mellan inrikes födda och utrikes födda till att ligga i intervallet motsvarande +/– 1 procent av bnp. Studier som omfattar ett relativt stort antal länder under tidigare perioder (1980 fram till mitten av 2000-talet) visar på positiva effekter och få eller inga utträngningseffekter på arbetsmarknaden. På uppdrag av eu-kommissionen har forskarna d’Artis Kancs och Patrizio Lecca genomfört en studie som visar att kostnaderna för integration av nyanlända till Europa kommer att överstiga intäkterna under de för- sta sju till tio åren. Därefter uppskattas flyktinginvandringen ge ett positivt bidrag till den årliga bnp-tillväxten på mellan 0,2 till 1,4 pro- cent per år (nivån beror på hur framgångsrik integrationspolitiken är). Det innebär att en full återbetalning av kostnaderna för integra- tionsinsatserna kommer att ta ett till två decennier. Ekonomen och migrationsforskaren Joakim Ruist beräknar att nettotransferering- arna till flyktingar och deras anhöriga från övriga befolkningen 2015 uppgick till motsvarande 1,35 procent av bnp. Till detta kommer Migrationsverkets och andra myndigheters direkta asylkostnader motsvarande 0,65 procent av bnp. Alltså en total resursförbrukning motsvarande cirka två procent av bnp.
Enligt nationalekonomen Jan Ekberg uppgår inkomstomfördel- ning mellan inrikes födda till utrikesfödda motsvarande 1,5–2 pro-
cent av bnp årligen. Ekberg har i en genomgång av litteraturen sedan 1970-talet konstaterat att den genomsnittlige immigranten till Sverige fram till mitten av 1980-talet bidrog positivt till statsfinan- serna. Detta var under en period som dominerades av arbetskrafts- invandring. Någonstans i brytningen mellan 1970- och 1980-talen försköts invandringen mot fler flyktingar och som en konsekvens har det statsfinansiella nettobidraget varit negativt. Det vill säga från 1980-talet har immigrationen utgjort en statsfinansiell nettokostnad. Denna utveckling sammanfaller även med den försämrade integra- tionen på arbetsmarknaden (delar av detta mönster syns i tabell 2 ovan).
En hypotes som förts fram i litteraturen är att välfärdsåtaganden fungerar som ”välfärdsmagneter”, alltså att immigranter söker sig dit där välfärdstransfereringarna är relativt stora. Borjas uttrycker sig på följande sätt:
Hypotesen om välfärdsmagneter har flera dimensioner. Det är till exem- pel möjligt att välfärdsprogram attraherar immigranter som annars inte hade migrerat till usa; eller att de sociala säkerhetsnät som finns avhåller immigranter som ”misslyckats” i usa från att återvända till sina hemlän- der; eller att de stora delstatliga skillnaderna i välfärdsförmåner påverkar val av bostadsort och därmed placerar en stor statsfinansiell börda på relativt mer generösa stater.
Borjas finner också empiriskt belägg för att migranter faktiskt söker sig till de relativt mer generösa delstaterna i usa. usa är ett intres- sant jämförelseland, inte minst med tanke på att det sociala skydds- nätet är betydligt mindre omfattande än i stora delar av Europa. I usa resulterade oron för att immigranter skulle söka sig till usa för att ta del av olika välfärdssystem till en förändrad lagstiftning som krävde medborgarskap för de flesta välfärdstransfereringar. Personal
Responsibility and Work Opportunity Reconciliation Act introducerades
1996 av usa:s dåvarande president Bill Clinton, som under sin valkampanj arbetade för att ”end welfare as we know it”.
Oss veterligen finns inte någon studie motsvarande Borjas ”väl- färdsmagneter” som gjorts på Europa, men det torde inte finnas
någon anledning att tro att denna effekt skulle vara mindre stark i Europa. Tvärtom är det rimligt att förvänta sig en starkare effekt inom Europa givet att omfördelningen inom de europeiska staterna är betydligt mer omfattande än inom usa. Viljan för asylsökande att söka sig från södra Europa till länder i norra Europa och före- trädelsevis Sverige och Tyskland är konsistent med denna tolkning. Ekonomer har i andra sammanhang fört liknade resonemang och varnat för riskerna med vad som kan ses som välfärdsarbitrage. Här finns det behov av fördjupade analyser kring de långsiktiga konse- kvenserna.