inom unionen är avgörande
Detta kapitel har visat att de europeiska välfärdsstaterna står inför betydande utmaningar att hantera den sedan flera år pågående flyktingkrisen och det flöde av asylsökande detta har medfört. Här utmärker sig länder som Sverige och Tyskland med sin unika kombi- nation av både välutbyggda välfärdssystem och höga asylmottagande. Frågan är helt enkelt hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir och om kostnaderna blir övermäktiga på sikt eller kommer att balan- seras av positiva effekter i termer av ett ökat arbetskraftsdeltagande och ett mer dynamiskt entreprenörskap. Risken för att eu-länder fungerar som välfärdsmagneter kan antas vara relaterat till välfärds- statens omfattning och utformning. Därtill är migrationsfrågan inte enbart en fråga som splittrar opinionen inom olika europeiska länder utan den splittrar även eu:s medlemsländer. Central- och Östeuropa är generellt mer restriktiva gentemot asylsökande än vad framförallt Sverige och Tyskland är. I Storbritannien var såväl polska gästarbetare som asylsökande starkt bidragande till Brexit. Delar av dessa skillnader grundar sig i synen på vilka effekter migration förväntas ha på välfärdsstaten. Migrationen inom eu förefaller dock hittills inte ha urholkat de nationella välfärdssystemen i någon större utsträckning. Samtidigt är det uppenbart att situationen i Europa
gör att det finns ett stort behov av faktaunderbyggd analys och dis- kussion om de ekonomiska konsekvenserna för välfärdsstaten.
Det får ses som i det närmaste självklart att vissa grupper kommer utgöra en betydande samhällsekonomisk nettokostnad för väl färdsstater medan andra grupper kan förväntas ge positiva sam- hällsekonomiska effekter. Migranter som till exempel kommer av arbetsmarknadsskäl för att på sikt återvända till sina hemländer medför inte några direkta effekter på välfärdsstaten (utom möjligen konkurrenseffekter på inhemsk arbetskraft). När det kommer till asylsökande, anhörigimmigranter och arbetskraftsimmigranter finns även betydande skillnader inom och mellan de olika grupperna. De europeiska länder som tagit emot en hög andel asylsökande kommer att få bära ansenliga kostnader under en överskådlig framtid. Den samhällsekonomiska nettoeffekten beror dels på de kostnader som uppstår för samhället och välfärdsstaten, dels på hur snabbt och effektivt asylsökande integreras i ekonomin samt hur produktiva värdeskapande immigranterna är. Likande resonemang kan natur- ligtvis anföras rörande arbetskraftsmigranter. I länder med höga fördelningspolitiska ambitioner kan de ekonomiska bidragen som följer av lågproduktiva arbeten understiga de samlade kostnaderna av migration. Samtidigt finns det erfarenheter från andra länder, särskilt usa (som dock har betydligt lägre välfärdspolitiska ambi- tioner), som tyder på långsiktiga vinster av immigration. Likaså visar simuleringsstudier att de ekonomiska vinsterna av immigration skulle kunna vara betydande även för Europa. Hur framgångsrik integrationen är avgör om den samhällsekonomiska kalkylen slutar på plus eller minus.
Hur de europeiska välfärdssystemen är utformade påverkar givet- vis den samhällsekonomiska kalkylen för hela eu. Att humanitärt bistå människor som befinner sig i nöd på grund av krig, konflikter eller katastrofer är en självklar uppgift för eu, men det måste även ställas mot kostnaderna och ske i en europeisk samordnad process med avseende på migrations- och asylpolitik. En omfattande invand- ring kräver effektiva system för att flyktingar ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Idag är tidseftersläpning från anländande till Europa och inträde på arbetsmarknaden alldeles för lång. Det skiljer
sig dock mellan länder. Tyskland föreligger vara längst fram och stora grupper av flyktinginvandrare står till arbetsmarknadens för- fogande redan efter tre månader. Det beror delvis på att byråkratin kring migrations- och integrationsfrågor minskat och ambitionen är att dessa ärenden ska hanteras av en övergripande instans. Likaså har Tyskland lagt ner stora ansträngningar på att få fram kvalificerade språkkurser som kombineras med skräddarsydda och yrkesspecifika utbildningssatsningar. Tyskland har också infört ett ”3+2” system där asylsökande kan utbilda sig under tre år med rätt att stanna ytter- ligare två, givet att man hitta ett arbete som motsvarar utbildningen.
Asylmottagandet kan alltså medföra långtgående fördelnings- politiska konsekvenser i eu och dess medlemsstater, men också bidra till att välfärdssystemenen blir mer robusta över tid. Vi menar att integrationspolitiken är avgörande för det långsiktiga utfallet. Allt annat oförändrat innebär ökade välfärdstransfereringar till immi- granter att fler behöver komma i arbete för att den genomsnittliga välfärden skall kunna bibehållas. En snabb integration lättar således de samhällsekonomiska kostnader som otvetydigt uppstår på kort sikt. Samtidigt kan en framgångsrik integration leda till ekonomiska möjligheter som till exempel att lösa arbetskraftsbrist och kompe- tensförsörjningsproblem. Drar det å andra sidan ut på tiden innan immigranter etableras på arbetsmarknaden ökar försörjningsbördan för dem som arbetar i värdlandet, vilket över tid kan medföra både statsfinansiella och fördelningspolitiska konsekvenser.
En fråga som kan ställas är huruvida den ekonomiska integratio- nen av nyanlända flyktingar kan ske inom befintliga ramar eller om det kommer att vara nödvändigt med bredare ekonomiska och insti- tutionella reformer. Utformning av politiken kommer att avgöra hur samhällsekonomin påverkas och i förlängningen också välfärdssta- tens legitimitet som vi känner den idag. Det är följaktligen en viktig framtidsfråga för de europeiska välfärdsstater som baseras på univer- sella och inte differentierade välfärdssystem. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att migranter är en heterogen grupp med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar för framgångsrik ekonomisk integration. Det är rimligt att förvänta sig helt olika förutsättningar för ekonomisk integration och entreprenörskap för immigranter som
söker sig till Europa av asylskäl jämfört med immigranter som drivs av arbetsmarknadsmotiv.
Detta innebär att integrationspolitiken i Europa måste använda sig av flera olika instrument för att vara framgångsrik: 1) inträdes- barriärerna måste sänkas genom lägre löner, antingen kopplat till subventioner eller genom större lönespridning; 2) drivkrafter att söka sig till arbetsmarknaden måste stärkas, samt; 3) utbildningsinsatser måste göras effektivare, inte minst i mottagarlandets språk. Dessa insatser bör även i möjligaste mån vara anpassade för flyktingar med olika etniska och utbildningsmässiga bakgrunder.
eu bör också etablera mekanismer för att underlätta för medlems- länderna att lära sig av varandra. Integrationspolitiken i eu tenderar att ske utifrån olika utgångspunkter i respektive land trots att länderna har anammat en gemensam politik formulerad i European Agenda for
the Integration of Third-Country Nationals redan 2011. Migration är ett
av de absolut viktigaste politikområdena för eu-kommissionen och det nyss nämnda dokumentet har kompletterats med The European
Agenda of Migration från 2015 som lyfter fram metoder för att hindra
illegal migration, rädda liv och säkra yttre gränser, förstärka en gemensam asylpolitik samt utveckla en ny politik för legal migra- tion. Likaså har eu en viktig roll i att förmedla relevant kunskap om vilka effekter som kan förväntas av migration, inte minst kostnader och intäkter. Slutligen finns anledning att utifrån verkningsfulla sanktioner se till att ett fungerande kvotsystem för mottagande av asylsökande mellan eu:s medlemsländer kommer på plats.
Källor och litteratur
Forskningslitteraturen kring migration och dess ekonomiska kon- sekvenser är mycket omfattande och kan inte redovisas i sin helhet, men för den läsare som är intresserad av att söka ytterligare material och ett bredare perspektiv på migrationsfrågor sett ur den svenska situationen rekommenderas Tino Sanandajis uppmärksammade bok
Massutmaningen (Kuhzad Media, 2016). Andra svenska bidrag som
”Invandringen och de offentliga finanserna” (Expertgruppen för stu-
dier i offentlig ekonomi, 2009:3), Joakim Ruists kapitel ”Välfärdsgapet
och den fria rörligheten” i Europaperspektiv 2015: Välfärdsgapet – eu:s
sociala utmaning (Santérus Förlag, 2015) samt Johan Wennströms och
Özge Öners artikel ”Den geografiska spridningen av kommunplace- rade flyktingar i Sverige” (Ekonomisk Debatt, 43:4, 2015). För läsare som är mer specifikt intresserade av frågor om ekonomisk integra- tion och arbetsmarknadsintegration rekommenderas rapporten sam- manställd av Johan E. Eklund ”Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap” (Entreprenörskapsforum, 2016).
För internationell ekonomisk forskning är en lämplig statpunkt George J. Borjas omfattande produktion, till exempel artiklarna ”Immigration and Welfare Magnets” (Journal of Labor Economics, 17:4, 1999) och ”Immigration and Globalization: A Review Essay” (Journal
of Economic Literature, 53:4, 2015) samt rapporten ”Immigration
and the American Worker” (Center for Immigration Studies, 2013). En annan intressant rapport är författad av Alberto Alesina, Edvard Glaeser och Bruce Sacerdote ”Why doesn’t the us have a European Style welfare system?” (National Bureau of Economic Research working
paper, nr 8524, 2001)
Rörande sambandet mellan lönebildning, arbetslöshet och immi- gration se bland annat Giovanni Peris och Chad Sparbers artikel ”Task Specialization, Immigration, and Wages” (American Economic
Journal: Applied Eco nomics, 1:3, 2009). De hävdar att ett skäl till att
empirin ofta inte stämmer med prediktionerna i teoretiska model- ler, eller visar olika resultat, beror på att de teoretiska modellerna är felspecificerade samt att olika ekonmetriska metoder använts. Se också Mette Fogeds och Giovannis Peris studie ”Immigrants’ Effect on Native Workers: New Analysis on Longitudinal Data” om effek- terna av immigration i Danmark (American Economic Journal: Applied
Economics, 8:2, 2016). De finner bl. a. att den inhemska arbetskraften
får mer kvalificerade yrken som är mindre fysiskt betungande. Möjligheterna till lönekarriär för invandrare i usa analyseras av bland andra Herbert J Schuetze och Heather Antecol ”Immigration, entrepreneurship and the mixture start up process, the life cycle of entrepreneurial ventures” (i International handbook series on entrepre-