Som citaten av ekonomipristagarna Milton Friedman och Paul Krug - man inledningsvis anspelar på, så skiljer sig de ekonomiska kon- sekvenserna av immigration åt mellan en välfärdsstat och en stat där de fördelningspolitiska ambitionerna är mer begränsade. Asyl- mot tagandet till Europa sker primärt på humanitära grunder, vilket innebär att Europa, och Sverige i synnerhet, står inför betydande ekonomiska utmaningar. Samtidigt skapas ekonomiska möjligheter. En möjlighet är tillskott av arbetskraft i en tid då många utveck- lade ekonomier möter demografiska utmaningar i form av åldrande befolkningar. Utmaningen ligger naturligtvis i att skapa förutsätt- ningar för att ta tillvara de ekonomiska fördelarna.
Det finns flera ekonomisk-teoretiska argument för hur arbets- kraftsmigration kan påverka en ekonomi. I en tidig modell, av de välkända ekonomerna Elsie Brezis och Paul Krugman, visas hur effekterna kan förväntas skilja på kort respektive lång sikt. I det korta perspektivet kan arbetslösheten öka och en dämpande effekt uppstå av löneutvecklingen. Men det är inte givet utan beror på hur snabbt investeringarna påverkas och anpassas till en förändring i arbetskraftsutbudet. Likaså kan en större befolkning bidra till att stordriftsfördelar bättre kan utnyttjas på såväl industri- som nationell nivå, med fallande priser som följd. Brezis och Krugman drar slut- satsen att immigration över tid leder till en ökning i reallöneutveck- lingen. Samtidigt baseras deras modell i en del starka antaganden som att alla migranter är anställningsbara och enbart vissa produkter handlas internationellt.
Just internationell handelsteori förklarar hur arbetskraftsrörlighet förväntas leda till en globalt bättre allokering av olika kompetenser och också bidra till att inkomstspridningen minskar. Detta är sär- skilt tydligt inom tjänstebranscher där motsvarande utjämning inte kan ske genom internationell handel (se Claes Alvstams och Lena Lindbergs kapitel, s. 87 ff). Samtidigt innebär det att vissa grupper kommer att få se sina inkomster minska. På motsvarande sätt kan också stora förändringar i ett lands uppsättning av olika produk- tionsfaktorer påverka dess specialisering. Ett inflöde av arbetskraft
kan också förväntas bidra till nya och kompletterande idéer, en ökad kunskapsspridning och bättre kännedom om andra marknader i andra länder. Likaså kan bristsituationer på arbetsmarknaden avhjäl- pas, vilket kan bidra till en bättre marknadsdynamik och effektivare användning av såväl kapital som arbetskraft. oecd uppskattar att under senaste årtiondena har immigration svarat för uppemot 47 procent av arbetskraftstillväxten i usa och hela 70 procent i Europa.
Stanfordekonomen Edward Lazear har nyligen visat i en teo- retisk modell hur kvotering av invandrare påverkar utbildnings- eller kompetensprofilen på nyanlända. Ju större kvoter, desto lägre genomsnittlig utbildningsnivå på immigranterna. På motsvarande sätt kommer storleken på ursprungsländerna att positivt påverka den genomsnittliga utbildningsnivån. Sammantaget skulle kombina- tionen av låga kvoter och stora ursprungsländer generera den högsta utbildningsnivån på immigranter. Ett relativt stort antal länder har också kvoter som är kopplade till utbildning och kompetensbehov. Lazear finner empiriskt stöd för detta i studier baserade på ameri- kanska data.
Ofta bygger de enklare ekonomisk-teoretiska analyserna av mig- rationens effekter på rätt så långtgående antaganden rörande arbets- kraftsdeltagande. En utgångspunkt i många modeller och analyser är att migrationen utgörs av arbetskraft och att denna arbetskraft går från sysselsättning i hemlandet till sysselsättning i mottagarlandet. Detta antagande är vanligen inte uppfyllt. Tvärtom så får detta ses som orealistiskt i de flesta europeiska länder. Icke desto mindre ger dessa analyser viktiga insikter om migrationens effekter. Arbetskraft som rör sig mellan länder är vanligtvis förknippad med en samlad positiv nettoeffekt men det kan uppstå fördelningseffekter, såsom att inkomster omfördelas genom lönekonkurrens. Dessa effekters storlek är ytterst en empirisk fråga.
Den välkände migrationsforskaren och Harvardekonomen George J Borjas uppskattar att immigranter i usa ökade bnp med cirka 11 procent. Immigrationens bidrag till ekonomin har dock haft en relativt liten effekt på inrikes födda eftersom omkring 98 procent av ökningen tillföll immigranterna själva i form av löner och förmåner. Borjas beräknar nettovinsten för de inrikes födda till blygsamma 0,2
procent av bnp-ökningen som immigranterna bedöms ge upphov till. Till detta kommer en betydande fördelningseffekt där Borjas uppskattar att immigranterna, via ökad konkurrens, sänkte lönerna för inrikes födda amerikaner med 2 procent om immigrationen ökar med 10 procent. Samtidigt höjs vinsterna för dem som anställer immigranterna.
Dessa resultat följer med andra ord det som vi skulle förvänta oss teoretiskt händer i samband med immigration, åtminstone på kort till medellång sikt. Samtidigt bör understrykas att analyser och siffror får tolkas med viss försiktighet då de vanligen inte inkluderar dynamiska effekter. Skulle motsvarande studie för ett europeiskt land genom- föras torde resultaten påverkas av dels storleken på omfördelningen, dels hur väl den ekonomiska integrationen lyckas. I ett land som Sverige skulle det sannolikt innebära en något större omfördelning från inrikes födda, åtminstone på kort sikt.
Resultaten i den empiriska forskningen är dock långt ifrån enty- diga och särskilt tidigare resultat som funnit ett negativt samband ifrågasätts alltmer. En arbetsmarknadsekonom som länge studerat effekterna av immigration på löneutveckling är Stanfordprofessorn Giovanni Petri. Hans empiriska analyser har framför allt handlat om usa. Den övergripande slutsatsen är att inflödet av immigranter under perioden 1970–2014 inte har haft någon (eller under vissa perioder mycket blygsam) negativ inverkan på amerikanska löner oavsett vilka utbildnings- eller geografiska nivåer som studeras. Snarare kan en försiktig positiv effekt konstateras och att immigrationen dämpat den ökade lönespridningen. Effekterna kan dock skilja sig något mellan decennierna och under perioden 1990–2000 är den negativa effekten av immigration på löneutvecklingen tydligast. Immigrationen till usa domineras dock av arbetskrafts invandring som till stora delar är välutbildad. Oavsett utbildningsnivå konkurrerar enligt dessa studier sällan immigranter med den infödda arbetskraften.
En relativt stor del av invandrarna till usa har också bidragit till ett innovativt och framgångsrikt entreprenörskap inom hög förädlande verksamheter. Detta är särskilt påtagligt när konjunkturen försvagats. Immigrantentreprenörer är överrepresenterade för nystartade företag inom högteknologibranscherna, patent och innovation samt har mer
riskkapital investerat i sina bolag. De har genom dessa bolag bidra- git signifikant till en sysselsättningsökning i teknologisk avancerade branscher enligt ekonomer som William Kerr och William Lincoln. Överlag visar forskningen på positiva resultat av migration på egen- företagande och entreprenörskap även om avvikande slutsatser också förts fram. Det förefaller också lättare att göra en lönekarriär som invandrare i usa än i Europa. Sett i ett längre perspektiv, där perio- den utsträcks till slutet av 1800-talet, visar analyser av, i första hand usa, praktiskt taget uteslutande betydande positiva effekter. Det gäller oavsett om man studerar inkomstutveckling, produktivitet, arbetslöshet, utbildningsnivå eller innovation och kunskapssprid- ning. Detta visas i en forskningsöversikt som nyligen presenterats av ifo-institutet.