modernisering av den globala frihandeln
Även om de föreställningar som företräddes av Ja-sidan i folkomröst- ningen om ett brittiskt utträde ur eu, och av kampanjen som förde Donald Trump till presidentposten, många gånger inte kan verifieras genom referenser till verkligheten måste den sociala oro som möjlig- gjort beslutet om Brexit och Trumpismens inträde i Vita huset tas på allvar. Det är en oro som sannolikt kommer att förstärkas av en alltmer utvecklad tillämpning av digital teknologi och artificiell intelligens, en utveckling som oundvikligen kommer att förändra förutsättningarna för etablerade professioner och samhällets organi- sation; tvinga fram nya former av sociala kontrakt och livsmönster. Denna oro förstärks av att våra samhällsstrukturer står inför gränsö- verskridande människoskapade utmaningar av existentiell karaktär; klimatförändringar, överkonsumtion av naturens resurser, säker- hetspolitisk instabilitet och ökande migrationsflöden, vilka kräver multilateralt samarbete för att kunna hanteras eller lösas.
Ställda inför dessa tämligen dystra framtidsscenarion kan det vara värt att reflektera kring lärdomar från tidigare historiska diskussioner om de mekanismer som drivit samhällsförändringar i brytningstider. Samtidigt får vi därigenom inte förfalla till historisk determinism, det är viktigt att framhålla att vi ständigt står fria att genom kloka ställningstaganden bidra till beslut om hur villkoren för vår framtid skall formas.
Under tidigt 1940-tal beskrev ekonomhistorikern Karl Polanyi i sitt arbete The Great Transformation marknadssystemets framväxt och frigörelsen från den politiska och sociala struktur den tidigare varit inbäddad i. Polanyi beskrev i detta banbrytande arbete den utveck- ling som ägde rum under större delen av 1800-talet och fram till det tidiga 1930-talets motrörelser (fascism, kommunism, socialdemo- krati och kristdemokrati) som alla, med stora inbördes skillnader, hade det gemensamt att de eftersträvade en ny ”inbäddning” av det ekonomiska systemet i det politiska. Till grund för Polanyis ana- lys ligger antagandet om ett ständigt spänningsförhållande mellan
marknadens okontrollerade expansion och behovet av att återreglera marknaden på grund av dess tendens mot social anarki. Denna pen- delrörelse kan, i det fall legitimiteten för existerande demokratiska politiska institutioner är svag och de sociala motsättningarna bety- dande, leda till att ett folkflertal vänder det demokratiska systemet ryggen.
Dessa insikter bör tjäna, på ett generellt plan, som vägledning i kommande diskussioner om vilken roll eu bör spela i en världsord- ning under omvandling. I en globaliserad värld som kännetecknas av gränsöverskridande produktionsnätverk och sammanflätade vär- dekedjor måste förtroendet, och legitimiteten, för multilaterala strukturer och institutioner stärkas för att på så vis försöka undvika den destruktiva spiral som kan följa av ökad protektionism och till- tagande bilateralisering av villkoren för internationell handel. Det är nödvändigt att dessa institutioner inte uppfattas som hot utan som verktyg med vilka vi förmår att effektivt svara mot de gemensamma utmaningar vi står inför.
Det finns således även skäl att idag ta Mitranys ovan nämnda varningsflagga om effekterna av försvagad multilateralism på allvar. Inom handelsområdet förutsätter detta att wto:s medlemsstater förmår att uppamma en gemensam politisk vilja att stärka denna struktur och koordinera utvecklingen av multilateral reglering av villkoren för internationell handel, med genomförandet av interna- tionella åtaganden rörande arbetsvillkor, miljöskydd, klimatföränd- ring och de 17 hållbarhetsmålen som definierats i Agenda 2030. De utvecklade bilaterala frihandelsavtal som eu framförhandlat under senare år, vilka i ökad utsträckning innefattar uttryckliga referenser till efterlevnaden av internationella överenskommelser om skydd för icke-ekonomiska intressen, bör därmed ses som förelöpare till en önskvärd utveckling av wto-systemet och denna utveckling bör stärkas i den mån det är möjligt.
eu och dess medlemsstater har därmed ett stort ansvar att tydligt prioritera och aktivt verka för utvecklingen av en moderni- serad multilateralism. Förmågan att leva upp till denna nödvändiga ledarroll utmanas emellertid både av att den amerikanska admi- nistrationen nedprioriterat betydelsen av multilaterala reglerings-
strukturer och de svårtydda effekterna av en pågående geopolitisk maktförskjutning. Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att eu och Storbritannien kommer överens om en övergångslösning för perioden mellan det att det brittiska utträdet fullbordas och nya långsiktiga avtalsrelationer etablerats, såväl mellan Storbritannien och eu som mellan Storbritannien och de stater med vilka eu har ingått bilaterala eller regionala avtal. eu måste vara berett att verka för en övergångslösning i och med att en sådan är en nödvändig förutsättning för att undvika en tidsperiod av osäkerhet under vilken Storbritanniens villkor för handel med omvärlden endast regleras genom wto. Det är svårt att se hur parterna skulle kunna etablera en intressegemenskap i annat fall.
Källor och litteratur
Det finns en stor mängd litteratur som behandlar spänningsfältet mel- lan multilateralism och bilateralism/regionalism i regleringen av vill- koren för internationell handel. Genombrottsarbetet på detta område är Jagdish Bhagwatis The World Trading System at Risk (Princeton Uni- versity Press, 1991). För den aktuella debatten rekommenderas Jayant Menons From Spaghetti Bowl to Jigsaw Puzzle? Addressing the Dissarray
in the World Trade System (Asian Development Bank, 2014) och Billy
Melo Araujos kapitel ”The eu’s Deep Trade Agenda: Stumbling Block or Stepping Stone Towards Multilateral Liberalisation?” i Cristoph Herrmann, Markus Krajewski och Jörg Philipp Terhechte (red) Euro-
pean Yearbook of International Economic Law (Springer, 2014).
I detta sammanhang kan även rekommenderas David Mitranys arbeten från 1940-talet, vilka var formativa för utvecklingen av de multilaterala funktionella organisationer som knöts till Förenta nationerna. Dessa finns återutgivna i Mitranys bok The Functional
Theory of Politics (Martin Robertson & Co, 1975). Rörande utveck-
lingen av förhållandet mellan de ekonomiska och politiska sfärerna för makt i samhället har jag tagit min utgångspunkt i Karl Polanyis klassiska bok the Great Transformation: The Political and Economic Origins
sättning med titeln Den stora omdaningen: Marknadsekonomins uppgång
och fall (Arkiv förlag, 2012). Som anknytande litteratur för att öka
förståelsen av den politiska populismens utveckling och dess effekter rekommenderar jag läsning av Timothy Snyders On Tyranny: Twenty
Lessons from the Twentieth Century (Bodley Head, 2017) samt Jan-Werner
Müllers What is Populism? (University of Pennsylvania Press, 2016). För aktuell information om utvecklingen av eu:s utrikeshandels- politik är hemsidan för eu-kommissionens Generaldirektorat för utrikeshandel (dg Trade) en viktig källa: http://ec.europa.eu/trade/ eu:s handelspolitiska stra tegi från 2015 Trade for all – Towards a more
responsible trade and investment policy: http://trade.ec.europa.eu/doclib/
docs/2015/october/tradoc_153846.pdf
Strategin kompletteras sedan 2017 av det intressanta reflektions doku- mentet Reflection Paper on Harnessing Globalisation: https://ec.europa.eu/ commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-globalisation_ en.pdf
eu-kommissionen informerar fortlöpande om förhandlingarna med Storbritannien under unionsfördragets artikel 50 på sin hemsi- da: https://ec.europa.eu/commission/brexit-negotiations_en. Offic- i ell information om de brittiska positionerna i förhandlingarna om villkoren för utträde ur unionen återfinns på den särskilda hemsidan: https://www.gov.uk/government/collections/article-50-and-negoti- ations-with-the-eu#white-papers
Information om utvecklingen av usa:s utrikeshandelspolitik åter- finns på hemsidan för United States International Trade Administration: https://www.trade.gov samt hemsidan för Office of the United States
Trade Representative: https://ustr.gov. Av särskilt principiellt intresse
är presidentens dagordning för handelspolitiken, The President’s Trade
Policy Agenda 2017: https://ustr.gov/sites/default/files/files/reports/2017/
AnnualReport/Chapter%20I%20-%20The%20President%27s%20 Trade%20Policy%20Agenda.pdf.
Som en introduktion till det kinesiska initiativet om den nya siden- vägen rekommenderas, Action plan on the Belt and Road Ini tia tive:
http://english.gov.cn/archive/ publications/2015/03/30/ content_281475080249035.htm