Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats i sin helhet. Materialets omfattning i utskriven form i fokusgruppintervjuerna och de individuella verksamhetsintervjuerna är 933 656 ord och i de individuella djupintervjuerna 393 292 ord.
Intervjuerna har sedan tematiserats. Tematiseringen har strukturerats av studiens frågeställningar med öppenhet för nya teman som uppstått i intervjuerna. Tematiseringen genomfördes av det kvalitativa forskarteamet med temaguiderna som vägledning och med hjälp av analysprogrammet NVivo samt genom manuell bearbetning. Materialet från de tre städerna analyserades först var för sig. När teman framträtt var det uppenbart att de dominerande dragen kring våldets uttryck och de utmaningar samhället står inför inte skiljer sig mellan städerna, utan snarare har en nationellt övergripande karaktär med bas i storstäderna. Undantaget är några specifika verksamheters arbetssätt som bär lokal prägel. Dessa har lyfts fram i redovisningen. Fördelen med att använda materialet på detta sätt, är att vi täcker in fler teman än vi kunnat om materialet varit helt homogent. Genom detta arbetssätt har vi därför kunnat använda det stora materialet på ett sätt som berikat studiens resultat.
34
Det konkreta analysarbetet har genomförts genom en tematisk, kvalitativ analys av intervjuerna. Analysen är både deduktiv och induktiv. Den deduktiva ansatsen sker när vi utgår från det teoretiska begreppet intersektionalitet. Detta har legat till grund för den kvalitativa studiens design. Den induktiva ansatsen beskriver hur vi analyserat det empiriska materialet – d.v.s. intervjuerna – och är ett sätt att säkra att materialet framträder i sin egen rätt i så hög grad som möjligt. Det innebär att de mönster vi kunnat urskilja i det sammantagna materialet har bestämt hur texten blir. Fördelen med den induktiva ansatsen är en text som låter sig tolkas och omtolkas av läsaren, nackdelen att texten blir lång och omständlig.
I valet mellan möjliga sätt att framställa texten på har vi valt en relativt fyllig och, som sagt, omständlig text. Vårt val motiveras dels av viljan att låta materialet tala, men också av spänningarna och debatten inom området hedersrelaterat våld och förtryck. De många citaten är då ett sätt att ge transparens åt texten och visa vad människor säger. Citaten belyser giltigheten i våra tolkningar och – när läsaren inte håller med om tolkningarna – ger de underlag för substantiella samtal om alternativa tolkningar.
De citat som används i texten syftar till att åskådliggöra starka tematiska drag i intervjuerna och diskutera spänningar mellan dem. Citaten bidrar till att redovisa vad som framkommit i intervjuerna så att det ska vara ställt bortom allt tvivel vem som talar och vilket perspektiv som framförs. Mängden av citat är stor på sina håll vilket är frukten av valet att göra vad vi kan för att skapa en grund för samförstånd inom ett spänningsfyllt problemområde. Vi anser att fördelarna överskuggar nackdelarna på grund av de spänningar som plågar kunskapsområdet om hedersrelaterad problematik.
Citaten har bearbetats språkligt så att hummanden, skratt och upprepningar tagits bort. Till förmån för klarhet i texten har de värsta talspråkssatserna rätats ut och överflödiga småord avlägsnats. Citat i fokusgrupperna är enbart markerade med gruppens namn; vi gör således ingen åtskillnad mellan de olika personerna i intervjun. Några av citaten är sammanfogade av sådant som flera personer sagt när de talar om samma ämne samtidigt och fyller i för varandra. Detta ger citaten en mer sammanhållen karaktär och gör läsningen mindre tröttsam.
Det ska noteras att det omfattande materialet är fullt av intressanta spår och möjligheter som vi inte har haft möjlighet att ta till vara fullt ut, beroende på rapportens omfattning och utformning samt den tid vi haft till förfogande. Det är vår intention att fortsätta bearbetningen av det empiriska materialet och utveckla analyser i andra sammanhang framöver.
Forskningsetik
All forskning ska präglas av god forskningssed61 och denna kartläggnings etiska hållbarhet är prövad och godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala.
Att genomföra intervjuer i forskning om ett känsligt ämne kräver att studien är designad så att allt arbete sker i öppenhet och att intervjudeltagarna har god inblick i studiens syfte och metoder. De forskningsetiska riktlinjerna om information, samtycke, konfidentialitet och
35
nyttjande, som poängteras i regeringens forskningsetiska proposition62, har respekterats i kartläggningens samtliga delar i allt handlande som involverar uppdragsgivare och arbetsgivare, kollegor samt forskningspersoner63. Samtliga deltagare har gett sitt personliga samtycke till att delta i studien via mail eller sms. De har också fått skriftlig information om kartläggningens syfte och publiceringsform samt om rättigheten att dra tillbaka sitt samtycke närhelst de vill tills rapporterna är publicerade (se bilaga 6 och 7).
Alla verksamheter och personer är anonyma i den färdiga rapporten vilket har sina för- och nackdelar. Nackdelen är att läsarna inte med säkerhet kan veta vem som säger vad, men fördelarna är många och överväger. Den uppenbara fördelen är att känsliga uppgifter inte kan härledas till person eller verksamhet vilket är ett absolut forskningsetiskt krav. En annan fördel är att de intervjuade kan vara friare när de berättar om sin verksamhet, sig själva och andra, ytterligare en annan att även forskarna blir friare att tolka och redovisa det deltagarna berättar, utan risk för att någon gynnas eller missgynnas.
Avslutningsvis ska sägas att forskare alltid ska eftersträva att skapa och presentera sina resultat på ett transparent sätt. Den långa och empirispäckade texten är ett resultat av valet att skapa så god insyn i vårt datamaterial som möjligt.