Fokusgruppintervjuer
Deltagarnas generositet och öppenhet i intervjusituationen har varit slående. Deltagarna har visat iver att delta och varit angelägna om att få bidra till att utveckla kunskapen om ämnet. Den uttalade motiveringen att delta i studien hos åtskilliga av deltagarna var studiens intersektionella ansats. I ett enstaka fall var den intersektionella ansatsen skäl för en av civilsamhällets verksamheter att avstå från deltagande. De som för övrigt valt att inte delta har angett tidsbrist eller att man inte arbetar särskilt med problemområdet och därför inte anser sig ha någon kunskap att förmedla.
Vi har ansett det som väsentligt för fokusgruppintervjuernas tillförlitlighet att deltagarna inte uppfattar intervjun som ett kunskapstest eller en utvärdering av deras arbete. Konsten är att prata om hur det är för dem i konkreta situationer och inte om hur de anser att det bör vara – med undantag för när frågan handlar om hur man anser att man borde arbeta eller vad samhället borde göra. Vi har konkretiserat denna strävan genom intervjuguidernas uppbyggnad, men också genom tydlighet under samtalens gång.
Under intervjuerna har några av deltagarna haft en tendens till att flytta fokus från det konkreta arbetet och den egna erfarenheten till något man hört på en föreläsning eller läst i en bok. När så varit fallet har vi envetet återfört samtalet till det konkreta arbetet i syfte att undvika svar som präglas av ängslighet eller överdriven korrekthet. Detta har varit viktigt för att studien ska vara ett sakligt och konkret bidrag till den angelägna samhällsfråga som vi undersöker. Det är också avgörande studiens tillförlitlighet.
Samtliga deltagare har uttryckt att de upplevt intervjun som omfattande och har sällan haft något att tillägga i slutet av den. När någon har tillagt något har det varit för att understryka något som redan kommit upp i samtalet. Flera av deltagarna har uttryckt uppskattning för att de kunnat delta i intervjun, som blev en efterlängtad möjlighet till reflektion i och om arbetet.
32
Generellt var det svårare att hålla fokus på hedersfrågan när vi intervjuade deltagare som jobbar med blandade våldsformer, då mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck tenderar att glida samman och blanda sig med varandra. Detta är inte underligt eftersom vi har samtalat med flera olika professioner som har olika uppdrag, positioner, roller, erfarenheter och upplevelser inom ett mycket komplext problemområde, något som tydligt framgår i de kommande kapitlen.
Gruppsammansättningen i fokusgruppintervjuerna har dels varit homogen, d.v.s. att samtliga deltagare har haft samma profession eller funktion, dels heterogen. Fördelarna med homogena grupper är möjlighet till fördjupade diskussioner på ett givet problemområde, där deltagarna resonerar tillsammans och jämför sina erfarenheter, medan nackdelen är att klargörande motsättningar och konflikter uteblir. Fördelen med heterogena grupper är följaktligen att motsättningar och olikheter kommer fram och ger en mer komplex bild, medan nackdelen kan vara att för stora motsättningar och konflikter skapar en polemisk och därmed ytlig diskussion. Det sistnämnda har inte varit något stort problem även om det förekommit i någon fokusgruppintervju per stad.
Individuella djupintervjuer
Även de individuella deltagarnas generositet och öppenhet i intervjusituationen har varit påtaglig. Deltagarna har visat iver efter att delta och varit angelägna om att bidra till att utveckla kunskapen om ämnet.
Intervjupersonernas tillit till intervjuarna har gjort det lätt att samtala om de svåra frågor som är i fokus och vars tyngd blir särskilt påtaglig när de förmedlas genom en personlig livsberättelse. Berättelserna har berört oss på djupet.
I slutet av intervjuerna uttryckte deltagarna att ämnet kändes väl genomarbetat och inga väsentliga tillägg gjordes, varken direkt efter intervjun eller den närmaste tiden efter.
Båda intervjuformerna
Intervjuandet påbörjades med fokusgruppintervjuer i oktober 2017 och de sista genomfördes i slutet av februari 2018 med undantag för en eftersläpande intervju i Malmö i april. De individuella intervjuerna genomfördes huvudsakligen januari till mars 2018.
Vid datainsamlingsperiodens slut upplevde forskarna i samtliga städer empirisk mättnad, genom att inte mycket nytt kom fram i de sista intervjuerna.
Respondentvalidering60 har skett genom att varje deltagare erbjudits att få del av den intervju man deltagit i. De som tackat ja till erbjudandet har fått utskriften skickad till sig. Vi har inte alltid haft direkt kontakt med varje enskild deltagare i fokusgruppintervjuerna. I sådana fall har utskriften skickats till gruppens kontaktperson. Två av deltagarna i fokusintervjuer med verksamheter har frågat om vad som kommer att användas ur intervjun, men för övrigt utan att ge några förbehåll eller restriktioner.
33
Referensgrupper
Tidigt i arbetet bildades tre referensgrupper – en i varje stad – bestående av städernas ansvariga tjänstepersoner. Referensgruppernas syfte har varit att utgöra bollplank för kartläggningens genomförande, att förankra kartläggningen under studiens gång och att vara behjälplig i rekryteringen av deltagare till fokusgrupper och individuella djupintervjuer.
Referensgrupperna har bestått av aktörer med kunskap om ämnet som de fått genom sitt dagliga arbete med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Ett brett spann av aktörer i civilsamhället, inom myndigheter på kommunal och regional nivå, samt organisationer med fokus på ungdomsverksamhet av olika slag, har inkluderats i referensgrupperna. Även forskare från Socialstyrelsen deltog i några av referensgruppernas möten eftersom de arbetar med en nationell kartläggning inom samma problemområde.
Det första referensgruppsmötet hölls i juni 2017. Vid detta möte presenterades och diskuterades studiens problemformulering, syfte och frågeställningar. Förslag på deltagare till fokusgruppintervjuer och individuella djupintervjuer diskuterades också ingående med utgångspunkt i följande fråga: Vems röst bör höras i den här kartläggningen för att den ska ha
trovärdighet för dig? Med frågan poängterades vikten av att röster med olika erfarenheter och
infallsvinklar skulle höras både i fokusgruppsintervjuer och individuella djupintervjuer. Vid det andra mötet i september 2017 presenterades och diskuterades utkast till intervjuguider och enkäten. Vid det tredje mötet i Göteborg och Malmö i mars och april 2018 presenterades utkast till preliminära resultat av den kvalitativa delstudien. Det tredje mötet i Stockholm hölls i september 2018.