Eriks film – Den siste kejsaren (1987)

Erik

Erik är 30 år. Han är klar med sin lärarutbildning sedan ett par år och arbetar som gymnasielärare. Han har skaffat ett hus lite utanför sin bostadsort i norra Sverige som han håller på och inreder enligt en mer gammaldags estetisk modell som är viktig för honom. Erik är uppvuxen på landet och föräldrarna är fortfarande aktiva mjölkbönder. Allt som oftast tog Eriks pappa med ho- nom på bio när det passade under lagårdstiden, oftast den tidiga kvällsföre- ställningen medan korna mjölkades. Som 14-åring tog pappan med honom på Den siste kejsaren och det blev en känslomässigt enormt stark filmupple- velse enligt Erik, en film som gick rakt in i hjärtat.

Handlingen i filmen Den siste kejsaren (1987)

Den siste kejsaren är den italienske regissören Bernardo Bertoluccis epos om

Pu Yi, Kinas siste kejsare. Filmen skildrar hur Pu blev kejsare vid tre års ålder 1908, avsattes bara ett par år senare men fick leva kvar i Peking innan- för murarna i Den förbjudna staden i ett från den övriga verkligheten helt avskilt liv. Filmen porträtterar pojkens uppväxt från barn till vuxen och hur barnkejsarens relationer till omvärlden regleras av andra än han själv. Am- man som följt honom från barnsben skickas bryskt bort och ett arrangerat äktenskap ordnas. Hans maktlösa position och blott symboliska kejsardöme används skickligt av Japan i konflikten med Kina under 1930-talet på ett sätt han själv inte genomskådar. Efter den kinesiska revolutionen är kejsardömet borta och han framlever sina sista år som enkel trädgårdsmästare och dör 1967.

Fråga 1: Existentiella frågor

Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Filmen Den siste kej-

saren såg Erik tillsammans med sin far när han var 14 år och det var den

film som Erik menade har drabbat honom känslomässigt allra mest. ”Det

här är en del av det som format mig. Den här gjorde jättestort intryck på mig” (Erik: 20).

Erik lyfte direkt fram hur berörd han blev av temat i filmen kring kejsa- rens känslomässiga isolering och de svek som han fick uppleva och Erik lyfte fram sin starka medkänsla med den ensamme barnkejsaren i filmen.

”Man fick så mycket sorg och medkänsla med den här killen” (Erik: 25).

Det var det han tyckte allra mest illa om i filmens historia om kejsaren.

Han blir ju sviken hela tiden. Alltid utnyttjad. Eunucker som stjäl ur förrå- den, av sina rådgivare som använder han…nån annan nicke-docka och som symbol för att upprätthålla sin egen välfärd och status. Han utnyttjas av ja- panerna, han utnyttjas av allihop (Erik: 20).

Detta tema berörde ett moraliskt ideal som var centralt för Erik, synen på svek och tillit. Han funderade över sin starka reaktion som 14-åring. ”Så

även om inte sveken är riktade mot mig… så gör min medkänsla att jag på nåt vis lägger grunden till en moralisk ståndpunkt […] hur jag upplever svek

(Erik: 25). Erik menade att han har haft en väldigt tydlig moral kring detta med svek och tillit och där han varit mycket angelägen om att kunna stå vid sitt ord. Detta var det tydligaste existentiella temat i samtalet med Erik som i första hand berörde moraliska ideal.

Det som därnäst berördes handlade om synen på människans väsen, män- niskans existentiella ensamhet och synen på kärlek som en möjlig väg att bryta sin isolering. Kejsaren i filmen lyckades inte bryta sin egen känslomäs- siga ensamhet på grund av egna tillkortakommanden. ”Han är ju barnslig

också på ett känslomässigt plan därför han kan ju inte…han knyter ju inte några djupare kontakter med sina fruar” (Erik: 21). Samtidigt menade Erik

att han också är övergiven i det att ingen introducerade honom i hur det verkliga livet fungerar med allianser och intriger. Han förstår allt utifrån en pojkes naiva perspektiv. ”Till och med hans fru förstår ju mer än vad han

gör” (Erik: 20).

De existentiella frågor som Erik berörde i samtalet kring Den siste kejsa- ren handlade således mest om frågan om moraliska ideal och i andra hand frågan om människans väsen.

Fråga 2: Tolkningsschema

Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? I samta- let om Den siste kejsaren så diskuterade Erik huvudpersonens karaktär utför- ligt med hjälp av personschematiska perspektiv. Han funderade över kejsa- rens personlighet, som naiv och ända med en stolthet och en vilja att ta

kommandot i sitt eget liv. ”Han vill ju uträtta nånting själv. Hela hans liv så

har han ju inte gjort ett levandes dugg” (Erik: 28). Erik var en respondent

som gick i närkamp med historien och lät sig själv och sin egen uppfattning om sin typiska personlighet bli indragen i reflektioner om hur han själv fun- gerade jämfört med huvudkäraktären i filmen. Personschematiska resone- mang om filmberättelsens kejsare sammantvinnades med självschematiska reflektioner där Erik åtskilliga gånger gjorde jämförelser mellan kejsarens hållning och belägenhet och sin egen.

Erik kom något in på händelseschematiska resonemang om hur grym världen är i filmen och det ageranden som olika karaktärer ägnade sig åt när man gick bakom ryggen på kejsaren. Erik aktualiserade också rollschematis- ka föreställningar om vad det innebär att vara barn och vuxen man, vad som förväntas av en make och regent. Rollschematiska och personschematiska kategorier överlappade varandra då Erik funderade över kejsarens attityd som en blandning av att vara pojke och barn med den begränsade förståelsen av livets realiteter som barnets perspektiv innebär och karaktärsbundna drag som är mer knutet till kejsarens egen personlighet som naiv.

Således aktiverades i samtalet med Erik personschematiska kategorier men ännu mer självschematiska reflektioner. Mera i bakgrunden händelse- schematiska och i någon mån rollschematiska tankar.

Fråga 3: Extra-textualisering

Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. mo- mentet extra-textualisering? Erik tillhörde de respondenter som omfattande ville diskutera känslomässiga paralleller mellan filmens berättelse och sitt eget liv. Erik konstaterade att filmens beskrivning av kejsarens övergivenhet och ensamhet skapade stark genklang inom honom själv trots att han ser sig ha en underbar familj och många goda vänner som ställer upp. ”Men likt

förbaskat så känner jag mig otroligt ensam ibland” (Erik: 20).

Erik gjorde en självbiografisk koppling mellan filmupplevelsen och sig själv som 14 åring att han var en känslig själ och att han ännu idag inte till- ägnat sig en nödvändig distans mellan sig själv och omvärlden. ”Jag hade

inte tagit till mig det här att hålla saker och ting ifrån mig” (Erik: 21).

Även om han inte var mobbad så lärde sig Erik under mellanstadiet och högstadiet som kille att han var tvungen att ta för sig verbalt och snacka sig ur många potentiellt hotfulla situationer. Hans roll i klassen var långt utanför inneklicken men han var ändå accepterad som snabb i käften och rolig. Men Erik menar att denna position grundlagt ett starkt patos hos honom och en medkänsla för den utsatte. ”Att vara den där underdogen får ju också en att

obevekligen känna med andra” (Erik: 26).

Den erfarenheten har gjort det mer eller mindre omöjligt att distansera sig från den drabbade och han tar instinktivt avstånd från dem som av obetänk-

samhet eller ren illvilja utsätter andra. Erik reflekterade själv över sitt eget överraskande starka igenkännande när han såg i filmen Den siste kejsaren.

Och på det viset så kan jag väl tänka mig också att…att det var nån sorts…inte bara det här rent mänskliga medkännandet med hans situation el- ler hans upplevelse utan även en personlig, att känna igen sig. […] Som 14- åring så kan jag mycket väl tänka mig att jag också kände rent personligt med honom., att vara utanför, att vara den mest ensamma pojken i världen

(Erik: 27).

I samma andetag som Erik lät denna tanke sjunka in tog han också fram sin egen reaktion mot att ställas utanför av andra genom att lyfta fram ett annat personlighetsdrag hos sig själv som en koppling till Kejsarens sätt att försöka navigera i den relativa vanmakten, ”som också är en stor del av mig, alltså,

stolthet” (Erik: 28). Blev han inte inbjuden i gemenskapen så avstod han

hellre.

Erik nämnde också ett drag hos honom själv som han själv tyckte var in- tressant, en svårdefinierad vurm för ridderliga ideal och ett tidigt utvecklat intresse för historia med en fantasi om att själv vara kejsare. ”Den här

rättrådige despoten som ser framåt, som reformerar, som blir med i tiden, även om det är han som bestämmer, han som har makten” (Erik: 29). Den siste kejsaren fick i samtalet med Erik många mycket personliga bottnar som

Erik inte hade svårt att se och lyfta fram i ett samtal om filmen ca 15 år sena- re.

Fråga 4: Kognitiv förändring

Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? Erik tillhörde den grupp respondenter som visade hur ett engagemang i en huvudkaraktär på filmduken intimt sammanlänkades med en egen inre process, eller schemateoretiskt uttryckt, hur personschematiska och självschematiska kognitiva processer ägde rum på ett omväxlande och dynamiskt sätt. Filmen Den siste kejsaren hjälpte till att i berättelsens form formulera en syn på svek, övergivenhet, ensamhet och tillit på ett sätt som grep Erik med påtagligt starka och nyanserade uttryck för medkänsla hos Erik och hans känslomässiga respons på kejsarbarnets utsatthet.

I hans respons på filmen Den siste kejsaren har aspekter funnits med kring formandet av moraliska ideal och formulerandet av en utblick på män- niskans natur som varit viktiga för Erik. Jag vill argumentera för att Erik visat exempel på schemamässig ’tuning’, dvs. ett redan i viss mån formerat sätt att uppfatta tillvaron får en allt mer genomarbetad och tätare struktur med fler nyanser och blir kognitivt alltmer etablerat genom mötet med fil- men Den siste kejsaren.

I intervjun med Erik fanns hans sociala miljö med som ram för förståelsen av filmen. Erik hade som 14 åring erfarenheter från sin skoltid som tvingade

honom att hantera krävande aspekter i ett barns liv av utanförskap och tillhö- righet.

Fråga 5: Film som resurs

Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald fa- voritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av indivi- dens syn på livet och upplevelse av tillvaron? När Erik rapporterar om fil- men Den sista kejsaren så utvecklades en intressant tillbakablick på honom själv som 14-åring och de frågor som han beskrev att han brottades med om sin plats i gruppen, ensamhet och stolthet. Temat i filmen och sveket mot kejsaren berörde Erik djupt och filmen är en av de mycket få Erik gråtit öp- pet till.

Även om Erik menade att han var en person med en utvecklad medkänsla för andras lidande redan tidigare så menade han att Den siste kejsaren har hjälpt till att formulera något viktigt i hans syn på tillvaron och att den var med och formade hans moraliska ideal kring tillit och svek och spelregler för relationer mellan människor. ”Jag kan tänka mig att grunden till min in-

ställning till svek till exempel, ligger i den här filmen” (Erik: 25). Erik har

utvecklat en tydlig moralisk hållning som inneburit att vara noga med sin egen pålitlighet och att inte svika sitt ord och filmen Den siste kejsaren me- nar Erik har funnits med i den processen. ”Och den här tror jag är en utav

dom viktigare, har format den här ståndpunkten” (Erik: 26). Tabell 25. Eriks profil

Kognitiv schemakategori

Existentiell fråga: Person Själv Roll Händelse Rum Story

Varför vi lever och dör

Livsuppgift och mening

Skuld och ansvar X X

Verklighetens väsen

Människans väsen X X X X

Kärlekens väsen X X

Guds väsen

Vad är rätt X X

Gott och ont

Moraliska ideal X X X X X