Victorias film – Lejonkungen (1994)

Victoria

Victoria är 24 år och är klar med sin lärarutbildning. Hon har flyttat tillbaka till sin uppväxtstad efter studierna och arbetar som lärare på orten. Hon viss- te direkt vilken film hon ville välja till intervju då hon haft Lejonkungen som favoritfilm under många år och hon såg den med hela familjen; mamma och

pappa och sina två syskon på bio tio år tidigare. Hon flyttade hemifrån redan som 16-åring för att läsa på gymnasiet. Sedan fortsatte hon på högskolan innan hon några år senare flyttade tillbaka till hemstaden där familjen fanns och de viktiga vännerna. Familjen och pojkvännen har haft en mycket viktig roll för Victoria och när längtan efter föräldrarna eller pojkvännen blev stark fungerade Lejonkungen som en film som Victoria kunde ta fram och titta på för att släppa fram starka känslor av längtan och tröst och gråta ut rejält.

Handlingen i filmen Lejonkungen (1994)

Denna Disneysaga handlar om lejonungen Simba som på utflykt med sin far, Lejonkungen Mufasa, råkar illa ut. Den ondskefulle farbrodern Scar ser ak- tivt till att Mufasa omkommer och manipulerar Simba att tro att det var lille Simba som orsakade dödsfallet. Simba flyr och den makthungrige Scar tar över makten efter sin döde bror. Hyenorna etablerar sig som Scars förtrogna stödtrupper, Lejonkungens rike förfaller, savannen förlorar sin friskhet och grönska och svält hotar lejonflocken med alla honor och ungar. Simba växer under tiden upp till vuxet lejon med kompisarna Thimon och Pumba utan att kännas vid sin identitet som Lejonkungens son. Ett överraskande möte med barndomsvännen och lejonhonan Nala utmanar dock Simba att acceptera den han innerst inne är och göra anspråk på tronen som den rättmätige kungen, störta den korrupte Scar och återupprätta Lejonkungens blomstrande rike.

Fråga 1: Existentiella frågor

Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Victoria berörde olika ideal i sitt samtal om Lejonkungen. För det första en föreställning om hur en god förälder borde vara i sin fostrande roll som tog stort ansvar och var tyd- lig men ändå lyhörd för barnets behov och känslor. Att man som förälder ”visar med hela handen, liksom, att så här tycker jag, men att barnet ändå

får tro att det är ens egna vägar som man tar” (Victoria: 5). Victoria under-

strök den mycket positiva bilden av en varm relation mellan pappa Lejon- kungen och Simba där pappans relativa fasthet och nästan hårda förhåll- ningssätt kombinerades med närhet, stor omsorg och känsla.

Förutom en ideal föräldra-barnrelation lyfte Victoria fram positiva före- ställningar om den starka och lojala vänskapsrelationen som filmen gav ut- tryck för i gestaltningen av vänskapsbanden mellan Simba, Thimon och Pumba. Men lika varmt som far-dotterrelationen behandlades av Victoria talade hon också om bilden av kärleken som den tog sig uttryck mellan Nala och Simba, både som den var beskriven när dom är små och när dom blivit vuxna. ”Kärleksscenen i den mellan Nala och Simba är ju också så där jät-

testark, liksom att man träffas efter jättelång tid och egentligen är det precis som det var då liksom” (Victoria: 9). I dessa scener uppehöll sig Victoria vid

en längtan efter att nå fram till varandra som framför allt Nala gav uttryck för när hon insisterade på att försöka kommunicera med Simba och fick ho-

nom att förklara för henne vad som hänt och vad som hållit honom på flykt från alla övriga denna långa tid.

Avslutningsvis berörde filmen en livsåskådningsmässig ingrediens där Victoria sympatiserade med Lejonkungens livsvision som sammanfattades i sången the Circle of Life, livets cirkel. Där gjordes en beskrivning alla varel- sers livsuppgift och mening där var och en fyllde sin roll i skapelsens väv som bar livet vidare i harmoni och balans.

Intervjuare: Men ser du livet lite grann på det där viset? Victoria: Ja, Gud ja, det gör jag (Victoria: 28).

Även om Victoria inte arbetade med miljöfrågor på ett personligt plan så ställde hon sig bakom filmens grundläggande livsfilosofi. ”Att vi alla hör

ihop. […] Vi behövs ju allihop för att allt ska fungera liksom” (Victoria: 29).

Hon värjde sig mot det destruktiva förhållningssätt som bryter mot de goda livsprinciperna, den sortens iskalla cynism och sarkastiska beteende som Scar representerade och som Victoria protesterade mot. ”Han gör ju alla

grejer man inte får göra mot barn” (Victoria: 22).

De existentiella frågor Victoria berörde var således, kärlekens väsen i för- sta hand samt frågor om hur en god förälder ska vara med moraliska ideal. Kort berörde hon också vad som var rätt och frågan om alla varelsers livs- uppgift och mening.

Fråga 2: Tolkningsschema

Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? I sitt resonemang om pappan Mufasa aktualiserade Victoria både ett rollschema- tiskt och ett personschematiskt perspektiv som delvis överlappade varandra. Rollschematiska föreställningar om föräldrarollen gentemot barn i allmänhet och fadersrollen och rollen som dotter i synnerhet kom upp till ytan där Vic- toria hade utvecklade och sammansatta föreställningar om hur en god föräl- der borde vara.

Dessa idéer överlappades av personschematiska föreställningar om sin pappa som den trygga ’vargledaren i familjen’ med starka kopplingar till filmens fadersporträtt som den trygga, ansvariga och ibland stränge fadern, men där den underliggande kärlekens omsorg hela tiden kunde lockas fram med ett leende eller en blick. Rollschematiskt hanterades också frågor om moraliska ideal i bemärkelsen att Victoria tog avstånd ifrån vissa karaktärer i filmen utifrån deras felaktiga förhållningssätt, framför allt exemplifierat av Scar.

Victoria identifierade sig med Simba som barn till Mufasa med ideala fö- reställningar om närheten mellan barnet och pappan. Hon identifierade sig även med den vuxna lejonhonan Nala i mötet med den Simba som lejonhan- ne med starka positiva bilder om det ideala kärleksmötet och i båda identifi- kationsprocesserna fanns hela tiden självschematiska föreställningar närva-

rande i reflektioner kring filmen och diskussionen om sig själv som en käns- lomässigt nyanserad och relaterande individ.

Intressant i Victorias resonemang om filmen Lejonkungen var att hon rör- de sig så koncentrerat kring framför allt personschematiska och självschema- tiska föreställningar. Vare sig story-, händelse- eller rumsschematiska före- ställningar aktiverades i stort sett alls.

Fråga 3: Extra-textualisering

Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. mo- mentet extra-textualisering? Victoria var en respondent som omsorgsfullt relaterade sig själv och sitt eget liv till filmens rollkaraktärer. Filmen har fyllt en rad funktioner för Victoria hon uppgav att hon hade sett filmen mel- lan 20 och 30 gånger och har memorerat långa scener och replikskiften i filmen. För det första speglade karaktärerna i filmen hennes eget barndoms- liv. ”Pappan är ju min pappa och mamman är ju min mamma. Nala är väl

kanske inte en killkompis. Det kanske är en annan tjejkompis” (Victoria: 7).

Hon poängterade också det starka vänskapstemat som fanns i filmen. Och detta har speglat hennes eget sätt att odla starka vänskapsband till några få men lojala vänner hellre än många ytliga bekanta som Thimon och Pumba som representerade Victorias nya vänner, som kom på högstadiet.

Victoria tillämpade också perspektiv från filmen i relation till sin pojkvän. Hon kände starkt för filmens beskrivning av relationen mellan Nala och Simba. För det första viljan att nå fram känslomässigt i kommunikationen till varandra när det fanns hinder och en rädsla att inte lyckas nå fram.

Simba säger…”Du skulle inte förstå…” och hon säger, ”Vad skulle jag inte förstå?”, ”Nej, men du skulle inte…”, ”Nej men jag förstår bara du berät- tar”. Det känner jag som en sån här igenkännings…jag tror ofta man gör det felet. Att man inte pratar med varandra, liksom att man kan gå och vara tju- rig istället för att liksom bara berätta så att den andra kan liksom känna med en (Victoria:19).

Victoria lyfte fram en sångvers som inte översatts i den svenska versionen. Nala sjöng i den engelska versionen en rad om Simba och den potential hon såg i honom. ”’The King I see inside’, för hon liksom vet om det. Och det

känner jag också liksom att man kan se. [...] Jag tar den till mig, jag känner liksom att ”Åh, ja, precis så är det!” (Victoria: 20f).

Denna föreställning från filmen om Simbas tvekan att bejaka den egna personlighetens innersta potential formulerat av Nala i uttrycket ’the King inside’ har Victoria integrerat som en bild för det verkliga livets kamp att bejaka den egna identitetens möjligheter. ”Jag kan vara den som känner att,

”Nej, men jag klarar det inte.” Och att min sambo kan vara den som liksom puttar på mig och säger, ”Jo, jag vet att det där finns i dig” (Victoria: 21).

Victoria har tillämpat synsättet om ’the King inside’ som en peppning, inte bara av sig själv och sin inre kapacitet, utan också i relation till sin pojkvän när han vill göra något men tvekat och hur hon givit även honom en puff i rätt riktning så att han vågat ta ut steget.

Victoria beskrev hur hon också kopplat flera starka scener mellan Mufasa och Simba till sin egen verkliga relation mellan sig själv och sin pappa och då och då via filmen levt ut känslor som hon kunnat bära inom sig efter en konflikt med sin pappa och som filmen kunnat förlösa.

Victoria var en respondent som gjorde ovanligt många spontana referen- ser mellan Lejonkungen och sitt eget liv och filmen har spelat en känslomäs- sig roll genom åren genom att hon använt den ett antal gånger både för att vara mycket ledsen och få gråta i sin ensamhet men också att få skratta åt Thimon och Pumba. ”För det är ju det som är så […] roligt med filmen för

att […] i ena sekunden så gråter du floder och sen andra sekunden så håller du på och skrattar ihjäl dig åt Thimon och Pumba och det är ju liksom bara minutrarna efter varandra” (Victoria: 14).

Victoria gjorde också en historisk referens till Hitlertiden med Scar och hans anhang av hyenor som lätt lät sig ledas i marsch. Victoria fann dem motbjudande och hon associerade till nazitidens massrörelser. ”Han står där

liksom. Mannen som bjuder till fest. […] Massor med människor, massor med löften” (Victoria: 30).

Fråga 4: Kognitiv förändring

Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? Lejonkungen bekräftade något Victoria upplevt som viktigt redan sedan tidigare i livet men att den kunnat ge henne stadga och stöd framför allt den tid som ligger ett par tre år tillbaka i tiden innan hon flyttade tillbaka till hemorten och träffade sin nuvarande pojkvän. Jag vill argumen- tera för att Victoria representerade en förändringsprocess där ’tuning’ är det dominerande, dvs. hon fyllde på redan etablerade uppfattningskategorier med flera nyanser och mera detaljer och gjorde sin kognitiva repertoar allt tätare.

I sin tolkning av karaktärerna var det inte bara det normativa idealkaraktä- rerna som framträdde i Victorias personschematiska resonemang om filmen utan också de karaktärer hon identifierade som förkroppsligandet av raka motsatsen till den hon ville vara, den korrupte Scar med sin kalla cynism och farliga ambitionslystnad.

Victoria visade exempel på en person som hade tydligt formulerade ideal för hur en människa borde vara både som förälder och partner och detta be- arbetade hon genom filmen på ett sporrande och inspirerande sätt där hon identifierade sig med personteckningarna i filmen och gjorde medvetna kopplingar till det egna självet. Det tycktes inte råda något problematiskt glapp mellan föreställningar om det faktiska självet och ideala självföreställ-

ningar utan hon bejakade eftertryckligt det goda idealen som kännetecknades av kärleksfullt, lojalt och ömsesidigt relaterande till dem som stod henne riktigt nära.

Fråga 5: Film som resurs

Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald fa- voritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av indivi- dens syn på livet och upplevelse av tillvaron? I mitt material var Victorias

Lejonkungen den film som är allra tydligast fyllde en funktion för att bearbe-

ta starka känslor inflätade i det egna personliga livets villkor. Det var som om den tecknade Disneysagan lyckats renodla en del grundläggande kärleks- relationer och gestalta dem i en form som i Victorias fall berörde mycket viktiga personliga relationsupplevelser som sammanfattade känslan i barn- förälderrelationen, de närmaste vänskapsrelationerna och den ömsesidiga förälskelserelationen.

Victorias berättelse bekräftade synen film som ett enastående känslomäs- sigt medium med förmågan att beröra känslor. Vissa delar av Victorias ex- plicit känslomässiga sätt att förhålla sig till Lejonkungen skulle kunna vara intressant att vidareutveckla med mer objektrelationsteoretiska perspektiv för att kasta ljus över filmens funktion i hennes fall. Det skulle ge en annan och kanske viktigare förståelse av hennes beskrivning av sitt sätt att använda filmen som ventil för känslor under 10 år som gått sedan hon såg filmen första gången.

Även om detta måste understrykas i presentationen av Victoria så har det också gått att lyfta fram aspekter där filmen fungerade som resurs för bear- betning av mer kognitivt orienterade aspekter kring synen på tillvaron.

Som många andra så gick Victoria i dialog med filmens porträttgalleri och bearbetade i en växelvis reflektion föreställningar om ideala karaktärer och sitt eget själv. I den processen menar jag att jag kunde se prov på det som schemateoretikerna berörde som kännetecknande ingredienser i självsche- mat, nämligen en spänning mellan det faktiska självet och idealsjälvet. Vic- toria berörde explicit hur hon arbetade med att försöka vara den hon innerst inne var och att filmen – och framför allt resonemanget om ’the King inside’ – påminde henne om att hon var någon. ”Och det är den man ska försöka

Tabell 30. Victorias profil

Kognitiv schemakategori

Existentiell fråga: Person Själv Roll Händelse Rum Story

Varför vi lever och dör

Livsuppgift och mening X X

Skuld och ansvar X X

Verklighetens väsen

Människans väsen

Kärlekens väsen X X X

Guds väsen

Vad är rätt X X

Gott och ont X X

Moraliska ideal X X X