Forskningsetik – individskyddskra

För forskning inom humaniora och samhällsvetenskap finns forskningsetiska principer vars uppgift är att väga forskningsnyttan mot samhällsmedborgares berättigade krav ”mot otillbörlig insyn t.ex. i sina livsförhållanden” (Veten-

45

Intervjun inleddes i ett par fall om två filmer men respondenten kom snart att koncentrera sig på en som den viktigaste.

skapsrådet 2007: 5). Individskyddskravet innebär att individer inte får utsät- tas för psykisk eller fysisk skada. I min avhandling har jag avsett att följa de fyra grundläggande huvudkraven på min forskning för att leva upp till prin- ciperna om individskyddet; informationskravet, samtyckeskravet, konfiden- tialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet

”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet 2007: 7). I presentationen av min enkätundersökning träffade jag en rad olika studentgrupper och informe- rade personligen om undersökningens allmänna syfte och att det utgjorde en del av mitt avhandlingsprojekt som anställd vid Högskolan Dalarna knuten till religionssociologi vid Uppsala universitet. Den informationen fanns ock- så med på enkätens framsida med personuppgifter och telefonnummer m.m. om mig som ansvarig för undersökningen. Jag upplyste också om att delta- gande var frivilligt men bad samtidigt om deltagande från som många som möjligt då samhällsvetenskapen är beroende av forskning där människor ställer upp och ger bidrag till kunskapsinhämtning kring komplexa förhål- landen i människans värld.

Jag nämnde också att enkäten skulle mynna ut i en fortsättning där jag ut- ifrån vissa principer skulle vilja gå vidare och handplocka somliga deltagare till personliga intervjuer. Därför fanns i enkätens slut en sida där man kunde fylla i namn och telefonnummer i den händelse man ville stå till förfogande för en individuell fortsättning. Bortåt hälften av de 179 deltagande fyllde i uppgifter för fortsatt kontakt.

Samtyckeskravet

”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medver- kan” (Vetenskapsrådet 2007: 9). Alla i min undersökning har varit aktiva deltagare och jag har således inte någon deltagare i undersökning som kom- mit med i bearbetningen genom att jag hämtat uppgifter om någon utanför enkätdeltagandet, genom exempelvis kursdeltagarlistor, myndighetsregister eller liknande. Då samtliga deltagare i undersökningen har varit aktiva enligt beskrivningen ovan och i kraft av sitt ifyllande enkäten vid distributionstill- fället givit sitt samtycke har jag inte funnit skäl att underkasta undersökning- en en särskild granskning av en forskningsetisk kommitté, som görs vid så kallade blandade undersökningar med material från myndighetsregister eller liknande. Ingen av deltagarna var heller minderårig.

I ett par av de individuella intervjuerna kom samtalet in på frågor som be- rörde respondenten mycket djupt. Särskilt vid ett tillfälle blev respondenten starkt berörd av sina känslor kring en viss problematik och jag tog upp frå- gan om hur detta samtal upplevdes och om respondenten ville fortsätta berät- ta eller ville avbryta samtalet om det kändes så. Jag tydliggjorde för min del

att jag ville lyssna på respondentens berättelse även om den väckte starka känslor. Respondenten förstod att det var möjligt att sätta punkt när som helst och att vederbörande själv kunde sovra i vad som berättades av känslig natur. Respondenten valde att fullfölja samtalet. Jag är glad för att detta sam- tal, liksom alla andra samtal kunde föras till punkt.

Hade detta samtal eller något annat samtal avbrutits i affekt så hade jag en beredskap att ta kontakt igen. Jag hade då velat följa upp samtalet för att närmare höra mig för om något hade aktualiserats i intervjun som krävde ytterligare bearbetning av mig eller professionell samtalshjälp. Jag bedömde efter samtliga samtal att någon uppföljning av detta slag inte var aktuell.

Avslutningen var viktig som en avstämning mot slutet av varje intervju och var bra för den tillit som jag ville etablera mellan mig som forskare och de deltagande. Den väl genomförda intervjun kan ha en konstruktiv och stödjande funktion när den genomförs varsamt och med en solidarisk känsla för de man intervjuar (Haavind 2002).

Konfidentialitetskravet

”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av den” (Vetenskapsrådet 2007: 12). På enkätformulärets framsida framhöll jag att alla som deltog i undersökningen garanterades konfidentialitet där jag som forskare behandlade alla svar kon- fidentiellt enligt Vetenskapsrådets etiska regler, dvs., ingen utomstående hade någon insyn i materialet på så sätt att identiteten kan spåras.

Flera personer som deltog i enkäten lämnade både namn och telefon- nummer för att göra sig disponibel för fortsatt deltagande och då enkäten innehållit etisk information av känslig och privat natur har jag sett till att avidentifiera råmaterialet för att förhindra att någon obehörig kommer åt materialet och deltagarnas identitet. När det gäller avrapportering och publi- cering av resultat från undersökningen har jag omkodat samtliga personnamn och jag har beskrivit individerna med förändrade detaljer kring familjeom- ständigheter tillsammans med anonymiserad hemort för att minimera risken för identifikation.

Nyttjandekravet

”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forsk- ningsändåmål” (Vetenskapsrådet 2007: 14). Vetenskapsrådets principer är bland annat till för att förhindra kommersiellt bruk av känslig information kring fritidsvanor och annat. I mitt fall skulle uppgifter om individers film- vanor och sätt att konsumera film kunna utgöra ett material som skulle vara intressant för exempelvis kommersiella aktörers kartläggning av filmpubli- kens sammansättning och målgrupper som marknadssegment beträffande film. Forskningsresultaten i min studie är därför endast tillgängliga som ge-

nerella resonemang och mitt grundmaterial är endast tillgängligt för mig och min handledare och i det forskningssyfte som presenterades för samtliga inblandade i samband med att jag distribuerade min enkät till studenterna vid Högskolan Dalarna.