Madeleines film – Dirty Dancing (1987)

Madeleine

Madeleine är 25 år och kommer från en småstad i sydligaste Sverige där hon är uppvuxen i ett villaområde. Hennes kompis familj skaffade tidigt video och hemma hos henne kunde hon och hela kompisgänget samlas och se vi- deofilm. Och den film som tjejgänget i mellanstadiet i slutet av 1980-talet älskade mest var filmen om Baby och hennes sommar 1961; Dirty Dancing. De dansade och sjöng med i filmmusiken och sammanlagt har hon genom åren sett hela filmen ungefär 10 gånger men favoritscenerna i filmen har hon nog sett 25 gånger. Ibland när det gamla kompisgänget träffas till tjejmiddag så kan de än idag ha med filmen och titta på en del gamla favoritscener. Hon

kan i stort sett hela filmen utantill och i flera nyckelscener har hon memore- rat replikerna och hela meningsutbyten.

Handlingen i filmen Dirty Dancing (1987)

Filmen utspelar sig på pensionatet Kellermans vid semesterorten Catskills i början på 60-talet där dottern till en välsituerad läkare, Baby, möter både kärleken och klassaspekter på tillvaron när hon blir förälskad i dansaren Johnny (Patrick Swayze). På pensionatet råder skarp åtskillnad mellan de välbärgade gästerna och pensionatets anställda. I mötet med Johnny och de andra dansarna lär hon sig något om sig själv, dansens sensuella kraft och det verkliga livet. Baby tillhör överklassen som rikemansdotter men hon har också en klar känsla för sanning och rätt och går emot familjens klasskoder när hon står upp för den tuffe och lite råare Johnny. Det uppstår krockar mellan Johnny och Babys familj där Johnnys ton inte helt överensstämmer med familjens förväntningar om goda manér.

Fråga 1: Existentiella frågor

Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Det var framför allt två frågor som dominerade i Madeleines samtal om Dirty Dancing, synen på kärlek och synen på medmänskligt ansvar. För det första och mest framträ- dande lyfte Madeleine fram en bild av kärlekens väsen och villkoren och för det positiva idealiska mötet, med två starka förebilder om hur den goda kon- struktiva kärleken kunde vara i en vision om fullödighet och ömsesidig re- spekt i mötet mellan två som älskar varandra.

När Madeleine resonerade om Dirty Dancing beskriver hon hur snabbt hon och hennes tjejkompisar tog filmen till sitt hjärta och diskuterade fram- tiden och drömmen om den framtida idealkillen. Han skulle vara så där snygg som i den här filmen. ”Man tyckte han var det snyggaste som fanns.

Och hans ögon. Och hans blick. […] Man fick väl bilden av hur den där kärleken skulle vara (Madeleine: 3).

Madeleine tog upp mötet mellan den kvinnliga huvudrollen Baby och hennes motpart dansaren Johnny och hur de kom från olika miljöer och bak- grund och representerade olika attityder. Han var mera en bad guy och hon var fina flickan som skulle rädda världen. Filmens grundbudskap var enligt Madeleine: ”Kärleken segrar! Över alla gränser!” (Madeleine: 8). Madelei- ne beskrev relationen mellan de två med så olika bakgrund och lyfte fram hur både han och hon har många intressanta karaktärsdrag. Johnny var tuff och kunde vara på gränsen till elak i vissa scener men var egentligen en gentleman och hade en oegennyttig sida som han visade i andra scener där han ställde upp på andra trots stora risker för sig själv. Baby var charmig och romantisk med en attraktiv utstrålning som Madeleine kunde identifiera sig med. Madeleine sympatiserade också med Babys sätt att vara med hennes

känsla och patos och en vilja att kämpa för en bättre värld, dvs. en bra män- niska.

I andra hand fanns för Madeleine frågan om skuld och ansvar i en diskus- sion om frågan om att vara en bra människa. Baby var pappas fina flicka som inte sett så mycket av världen men som upprördes av orättvisor som hon såg runt omkring sig. I filmen stod Baby för en vilja att engagera sig för världens orättvisor och vilja kämpa för det goda, att göra rätt. Madeleine lyfte fram Baby som en förebild som tar ansvar för att stå upp för den svage och utsatte och att stå för sina åsikter samt att kämpa för en bättre värld.

Fråga 2: Tolkningsschema

Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? När det gällde bilden av kärlekens väsen och det goda mötet med budskapet att kär- leken segrar över allt och så hänvisade Madeleine till en väletablerad mall för kärlekshistorier som kulminerade i kärlekens seger och att de två får var- andra.”Den är ju verkligen så romantisk. Så den byggs ju upp precis som

den ska” (Madeleine: 5).

Stort utrymme ägnade Madeleine åt att förstå hur personerna i kärlekshi- storien kunde karakteriseras, dvs. personschematiska resonemang. Johnny var inledningsvis prototypen för en farlig, spännande och lite vild kille, ”som

strular till det och inte har den här trygga bakgrunden” (Madeleine: 7). Han

var kaxig och kostade på sig att vara dryg mot Baby. Samtidigt visade han under filmens gång mer och mer fram en stark gentlemannasida. Baby por- trätterades också med många motstridiga drag. Hon var inledningsvis den fina flickan med den fina bakgrunden, pappas lilla flicka. Baby visade också karaktär. Hon blev arg på Johnny när de tränade på den gemensamma dansen och hon inte fick chansen att klara uppgiften de hade framför sig. ”Då blir

hon förbannad. Det är första gången som hon visar att hon har lite karaktär också. Att hon har lite vilja” (Madeleine: 9).

I mötet mellan dem växte många personlighetsdrag fram hos Baby. Hon gjorde uppror mot sin konservativa pappa genom att ta ställning för Johnny när han felaktigt anklagades för stöld. Och hon lät enligt Madeleine sin egen person växa fram. ”Även fast hon är den här lilla änglaflickan så är hon ju

ändå sexig och framhäver ju sin sexualitet väldigt tydligt i den här filmen”

(Madeleine: 12).

Madeleine menade i sitt resonemang om deras olika personlighetsdrag och deras olika bakgrund som välbeställd flicka respektive kille med trasslig bakgrund att det fanns likheter mellan dem. Båda sade ifrån när det behövdes och ställde upp för den som behövde.”Dom är ju lite revolutionärer båda

två” (Madeleine: 9). Klasskillnaderna blev också en ingrediens som förstärk-

te filmens romantiska grundbudskap och kärlekens förvandlande och gräns- överskridande kraft där han enligt Madeleine blir en finare människa av hen- ne och hon blir en mycket trevligare och roligare människa av honom. ”Hon

släpper ju på sig själv och sina hämningar lite när hon är med honom. Innan dess känns det som om hon var lite präktig (Madeleine: 10)

Genom ett personschema hanterade Madeleine också i idealföreställning- ar om sexuell identitet, personlig utstrålning och en välavvägd balans mellan självförverkligande egenintresse i resonemang om personlighet, där önsk- värda karaktärsdrag och eftersträvansvärda ideal lyftes fram kopplade till civilkurage, temperament och oegennyttigt engagemang för den utsatte.

Flera av föreställningarna kring civilkurage och ansvar processades även genom självschematiska reflektioner där olika parametrar samsades, dels föreställningar om det faktiska självets egenskaper samt föreställningar om idealegenskaper hos det egna självet. Dels föreställningar om vad som är typiskt för självet respektive icke-typiskt för självet, eller annorlunda ut- tryckt, schematiska eller a-schematiska föreställningar om det egna jaget.

I intervjun med Madeleine gav hon uttryck för explicita uttalanden om självbilder och idealföreställningar kring sexuell identitet, personlig utstrål- ning och temperament knutna till frågor om kärlekens väsen. Också före- ställningar om människans ansvar och frågan om vad som var gott och rätt gjordes till explicita självbildsfrågor där flera idealföreställningar var tydliga och uttalade hos Madeleine, som viljan att stå upp för det man tror på och ta ställning för den utsatte kombinerat med att bejaka en kvinnlig sexuell iden- titet.

Dessa föreställningar menade Madeleine var centrala och viktiga och ock- så typiska för hennes själv. I intervjun berördes indirekt icke-typiska person- lighetsdrag genom föreställningar som hon inte ville kännas vid, gestaltat av Babys syster som självupptagen och okunnig. I samtalet om Dirty Dancing fick Madeleine möjlighet att processa uppfattningar om vem hon var och vem hon ville vara men också vem hon inte vill vara (Gripsrud 1999: 17).

För Madeleine verkade de ideala självbilderna ligga inom räckhåll för henne och fungera i huvudsak sporrande och som en källa till inspiration och självförverkligande (Fiske och Taylor, 1991: 207). Schemateori pekar också på forskning om hur idealföreställningar också kan tynga individer med ouppnåeliga ideal som kräver och kväver (se ytterligare diskussion om själv- schematiska dimensioner i kapitel 5.7.2. Fördjupad diskussion om själv- schema.)

I samtalet med Madeleine framträdde tydligare än i många andra intervju- er en dynamisk rörelse mellan person- och självschema. En karaktär som Babys som Madeleine resonerade om och som hon identifierade sig med uppvisade flera idealdrag som bearbetades och problematiserades omväxlan- de och överlappande av både personschema och självschema. Samtalet kun- de börja kring personschematiska frågor om huvudpersonens karaktärsdrag och sedan sömlöst glida över i självschematiska resonemang om ideal för det egna självet. ”Och där är hon mixen, den perfekta, som man kan eftersträva

Fråga 3: Extra-textualisering

Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. mo- mentet extra-textualisering? I Madeleines eget liv kunde hon göra associa- tioner till filmen i samband med att familjen åkte på ett sommarcampläger där pappan var aktiv och engagerad i lägerorganisationen. Dirty Dancing fanns med som en referens. ”Ah, nu ska jag åka iväg på en sån här sommar-

semester nånstans och […] tänk om man träffar den här killen, en sån här sommarflirt-kille” (Madeleine: 6).

Madeleine relaterade också tidigt till Babys personlighet och utseende när hon såg filmen i unga år och ville ha lockigt hår som Baby i filmen. Sedan att hon något senare kunde identifiera sig med henne när hon själv var i den åldern att hon hade lite äldre killar. Madeleine återkom till hur Baby balanse- rade både en naturlig sexighet och att det gick att vara söt och framhäva det kvinnliga, och att samtidigt ha kloka värderingar och en vilja att förbättra världen och kämpa mot orättvisor.

Det är ju väldigt mycket skratt och det här roliga. Och på så sätt så kan jag identifiera mig väldigt mycket med henne. För jag tror att jag är mycket som henne i sättet, det här liksom skrattiga, lite lättsamma men ändå att man inte tycker om orättvisorna i världen, att man liksom kämpar. Så jag tror att jag påverkades mycket av när man såg den här filmen av hennes…sätt att vara

(Madeleine: 13).

Madeleine gjorde också extra-textuella referenser till nutid som till exempel att detta var en bra kärleksfilm med ett fint budskap av ett slag som vore inspirerande och bra för unga idag som alternativ till en del dagens filmut- bud med kärlek som tema. En del av dagens filmer kunde enligt Madeleine vara mycket mer av en porrigare sexualitet med förnedring av kvinnan.

Här var Dirty Dancing föredömlig som en film som vågade beröra sexua- litet på ett vågat sätt, utan att gå över gränsen till det förråande och kvinno- exploaterande och som tillät ett givande och tagande från båda håll med be- varad respekt för både det kvinnliga och manliga perspektivet. Det vill säga

”drömscenariot för hur en kärlekshistoria skulle kunna vara” (Madeleine:

12).

Enligt Madeleines så gav filmen upphov till föreställningar om kärleken som etablerades hos henne tidigt i tonåren som mönsterbilder som hon har haft med sig och aktivt förhållit sig till. Hon trodde också att den påverkat hennes syn på könsroller och hennes föreställningar om hur en tjej och en kille ska vara. Trots att filmen Dirty Dancing innehåll vågade rörelser menar Madeleine att filmens beskrivning av relationen mellan Baby och Johnny aldrig blev kvinnoförnedrande utan att det var en historia som i grunden var respektfull och fin. ”Det är ju så man önskar att såna här kärlekshistorier

Fråga 4: Kognitiv förändring

Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? Mycket i intervjun med Madeleine talar för att filmen Dirty

Dancing har utgjort en kraftfull impuls för skapandet av en förståelse av

kärlekens väsen som Madeleine tagit till sig. I Madeleines fall verkade film- berättelsen inte etablera ett helt nytt perspektiv som dramatiskt skiljer sig från hennes tidigare syn på kärleken och inte heller verkar det handla om någon omförhandling av kognitivt innehåll mellan ett dominerande huvud- perspektiv och ett mer underordnat subperspektiv. Däremot vill jag argu- mentera för att Madeleine exemplifierade det som kallas ’tuning’ enligt vil- ken den kognitiva strukturen gradvis justerades och fick alltmer detaljerat innehåll och blev allt rikare i sin komplexitet.

Fråga 5: Film som resurs

Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald fa- voritfilm kunnat fungera som en resurs för förstärkning/förändring av indivi- dens syn på livet och upplevelse av tillvaron? I Madeleines resonemang om sin självbild som tjej så blev Baby en komplett karaktär som också stämde med hur Madeleine ville se på sig själv. Balansen mellan världsengagemang och att tillåta sig att framhäva sig själv som tjej var mycket viktigt och cent- ralt för Madeleine.

Här levererade Baby materialet till ett idealsjälv som Madeleine formule- rade. Frågan var laddad för Madeleine och hon var väldigt engagerad när hon talade om att kunna hålla samman och balansera ett personligt ideal mellan att både vara smart, påläst och omvärldskunnig och enligt Madeleines åsikt, samtidigt kunna vara kvinnligt attraktiv.

Intervjuare: Det här som du beskrev alldeles nyss, det är en del utav din

identitet nu också?

Madeleine: Ja, precis. Att man inte… att man inte behöver vara naiv och

dum bara för att man framhäver sig, framhäver sin liksom sexuella, det här lite sexiga, söta som hon har. Hon har ju ändå det här väldigt kloka värde- ringarna (Madeleine: 13).

Madeleine menade att hon redan i mellanstadiet förstod något av det Baby stod för och som hon ville efterlikna. Även om hon inte hängde med på vad en fredskårist var så såg Madeleine att Baby stod upp för något och satte sig emot sin pappa och det han sa när han var fel ute. De delarna kunde hon identifiera sig med som 10 – 11-årig tjej. Som kontrast fanns också Babys syster i filmen som den hon uttryckligen kunde ta avstånd ifrån som enkel- spårig och enbart utseendefixerad.

Madeleine menade att det här var en bra film att se när man var liten för att den innehöll så många goda ideal både vad gäller ett drömscenario för hur kärleken kunde se ut plus ansvaret för andra och att vara beredd att hjälpa dem som inte haft samma förutsättningar som de välbärgade. ”Det är alltså

inte bara dom här [rika] människorna som ska lyckas här i livet utan man ska verkligen hjälpa dom svagare också för att dom ska komma upp” (Ma-

deleine: 12).

Madeleine menade att den påverkade synen på hur ett romantiskt möte idealt kan se ut när man träffade någon där båda två ger och tar oavsett vil- ken bakgrund man har, med en respekt för varandra. Särskilt i Madeleines och hennes kompisars fall eftersom de dansat till låtarna och levt sig in och sjungit med i sångerna.

Samtalet med Madeleine illustrerar det som Bradd Shore framhåller om mentala modeller som på samma gång individuell och kulturellt existerande. ”They live within each of us as private forms of feeling and thought. And they inhabit our public spaces, as models-in-the-world” (Shore 1998: 19).

Shore argumenterar för att medieproduktioner ofrånkomligen tjänar både deskriptiva och preskriptiva syften i samtidskulturen genom att utgöra delar av en offentlig kultur och samtidigt tillhandahålla kognitiva representationer möjliga att använda för individen. Enligt schemateori är de kognitiva sche- mastrukturerna inlärda och tillägnade efter social interaktion där individen får tillfälle att bygga upp en stor repertoar av schemastrukturer för livets allehanda situationer. Detta berör ett grundläggande teoretiskt perspektiv som handlar om att se närmare på den erfarenhet som kan definieras som medierad erfarenhet där medier som i Madeleines exempel tillhandahållit en modell och ett drömscenario för hur kärlek skulle kunna upplevas och som ännu inte är självupplevt (Thompson, 1995).

Tabell 29. Madeleines profil

Kognitiv schemakategori

Existentiell fråga: Person Själv Roll Händelse Rum Story

Varför vi lever och dör

Livsuppgift och mening

Skuld och ansvar X X X X

Verklighetens väsen

Människans väsen

Kärlekens väsen X X X X

Guds väsen

Vad är rätt X X

Gott och ont X X

Moraliska ideal X X