Steg 1 En enkät

3.2.1. Inledande kartläggning om filmvanor

Under oktober 2002 och februari 2003 distribuerade jag en enkät till sam- manlagt ca 200 studenter som läste olika kurser vid Högskolan Dalarna.40 _I

39

Jag gör således inte anspråk på att i essensialistisk mening referera till en existens av vare sig Gud eller kärlek, även om jag som människa subjektivt kan uppleva verkligheten på ett visst sätt och tolka detta inom ramen för en språklig konstruktion där en hänvisning till både Gud och kärlek, som om det vore existerande fenomen, kan vara meningsfullt på ett person- ligt plan.

40

Jag tog kontakt med kursansvariga för olika kurser och fick tillträde till 30–45 minuters schemalagd tid där jag personligen presenterade mitt forskningsprojekt och inbjöd till delta-

enkäten ställde jag en rad frågor om hur de själva uppfattar sina filmvanor, genrepreferenser och filmkonsumtion (se kapitel 4. Enkät, där resultatet re- dovisas av enkätundersökningen samt Bilagor, där enkäten med sina frågor i sin helhet återfinns).

I enkäten ställde jag tiotalet frågor om filmupplevelser och konkreta film- exempel med konsekvenser för individens personliga livssyn. Frågorna kun- de vara av följande typ;

Tabell 1. Typexempel på frågor i enkäten

Fråga 25 Det finns filmer som gett mig insikter som är svåra att sätta ord på

1( _ ) Stämmer inte alls 2( _ ) Stämmer ganska dåligt 3( _ ) Stämmer varken bra eller dåligt 4( _ ) Stämmer ganska bra

5( _ ) Stämmer helt och hållet 9( _ ) Vet ej

Om ja, dvs, stämmer ganska bra eller helt och hållet, ge exempel på någon eller några fil- mer………...……… Kommentar………..

Dessa tillsammans med andra frågor formulerade jag för att få en uppfatt- ning om i vilken utsträckning enkätdeltagarna själva uppfattade sig inspire- rade av vissa filmer när det gällde deras syn på livet.

Hade jag genomfört min enkätstudie idag och inte i början av mitt av- handlingsprojekt 2002–2003 hade jag bättre förstått värdet av att låta frågan om filmvanor och filmpreferenser vara mer öppen. Jag tvingas självkritiskt konstatera att instruktionen i inledningen av den distribuerade enkäten var olyckligt styrande genom att jag redan på förhand annonserade mitt intresse för i första hand fiktionsfilm och inte dokumentärfilm. Med tanke på hur viktig dokumentärfilmen blivit som genre de senaste åren ser jag en brist med att enkäten utformades med denna avgränsning.41

I anslutning till dessa frågor med förberedda svarsalternativ innehöll en- käten också en rad öppna frågor där individen kunde exemplifiera med spe- cifika filmer samt skriva egna reflektioner vad en nämnd film kan ha betytt. Svaren kom att beskriva en lång rad olika filmupplevelser, alltifrån filmer som etsats in på ett tidigt stadium i livet, så som en kvinna som i slutet av 1980-talet såg Dirty Dancing (1987) med sina kompisar på mellanstadiet, till andra som hänvisade till senare filmsuccéer, både amerikanska och svenska, som Fight Club (1999) eller Så som i himmelen (2004).

gande i projektet i form av ifyllandet av enkäten om filmvanor och uppgifter om bakgrunds- fakta.

41

Dokumentärfilmaren Michael Moore bröt mönstret för dokumentärfilm på bio genom att med sin film Bowling for Columbine (2002) nå en stor kommersiell framgång. Med en inspel- ningskostnad på 4 miljoner dollar hade han efter ett år på biodukarna bara i USA haft intäkter på närmare 22 miljoner dollar.

Enkäten innehöll också en uppsättning frågor av sociala och religiösa bak- grundsfaktorer som kön, födelseår, födelseort, föräldrars utbildningsnivåer, kyrkotillhörighet och religiös socialisation vad gäller gudstro, aftonbön, m.m.

I presentationen av enkätresultatet i kapitel 4 framgår att inga enkla sam- band gick att formulera kring olika attityder till film och existentiella frågor som jag hade vissa förväntningar på. Vissa tendenser till tolkningsmönster gick att detektera men i huvudsak var svarsbilden på gruppnivå heterogen och påkallade analyser på individnivå genom individuella intervjuer.

Från utfallet i enkäten skapade jag därför tre olika grupper med olika bak- grundsfaktorer. Jag skapade grupp med en mer uttalad religiös socialisation och mer aktiv religiös praktik senare i livet, en annan grupp med mindre religiös socialisation och praktik idag, och en grupp med en mellanprofil. Den faktor jag ville hålla under uppsikt var den kognitiva tolkningshorisont som varje individ socialiserats in i, framför allt avseende religion.

Enkätens uppgift har således varit att ge en viss begränsad kvantitativ be- skrivning av det empiriska underlaget som med kvalitativ metod kan avlock- as en fördjupad förståelse (Rosengren & Arvidsson 1992: 20). Med andra ord, ambitionen för urvalet till individuella intervjuer har varit att på ett strukturerat sätt och utifrån en hypotes och bestämda frågeställningar välja ut grupper av individer utifrån vissa kriterier. Utfallet i enkäten har format in- tervjugrupperna såväl i fokusgrupper som individuellt.42 _{Bland dem som} hade givit sitt samtycke i enkäten till fortsatt medverkan i min undersökning tillfrågade jag femton personer utifrån principen att ha en variation av perso- ner med olika svarsprofil (se kapitel 4.6.3. Indexvariabler ’religiös socialisa- tion’ och ’religiös praktik’).

De grupper som kom att intervjuas individuellt hade olika religiös sociali- sation samt olika dagsaktuell religiös aktivitet (för en utförlig presentation av kriterier och urvalsprinciper till de tre grupperna, se kapitel 5.1.1. Kategori- sering av intervjuade utifrån tolkningshorisont).

De tre grupperna att intervjua bestod av följande:

x en grupp utan vare sig religiös socialisation eller dagsaktuell religiös praktik.

x en grupp individer med antingen religiös socialisation men ej religiös praktik eller vice versa, ej religiös socialisation men religiös aktiv praktik. x en grupp med både religiös socialisation och aktiv religiös praktik senare i

livet.

42

Begreppet fokusgrupper har utifrån Robert Mertons, The Focused Interview från 1956, kommit att användas som synonymt med gruppintervju (Wibeck 2000: s 17).