• No results found

Steg 3 Individuell intervju om favoritfilm

3.1.3 ’Cultural ignorance’

Grupp 12 maj: Tolkningshorisont Inre resa

5.4. Steg 3 Individuell intervju om favoritfilm

I intervjuerna med de tretton gick jag igenom tre olika moment utifrån en modifierad variant av Birgitta Höijers receptionsstudie (Höijer 1995: 26). I intervjuerna kom samtalen att beröra olika moment; 1, Varför har du fastnat för just den här filmen? dvs. momentet spontana tolkningar. 2, Finns det några viktiga värden och budskap som filmen innehåller enligt dig? dvs.

70

En fråga förblir obesvarad för mig och det handlar om hur det kom sig att det kunde utveck- las så olika stämning i de båda grupperna, i den ena gruppen en atmosfär full av diskussions- iver och skratt, i den andra en betydligt mer avvaktande och vaksam stämning. Den mix av drivande personligheter i samtalet spelade en roll, men hur har jag inte kunnat utröna på något meningsfullt sätt.

momentet existentiella frågor samt 3, Kan du göra kopplingar mellan temat i filmen och ditt eget liv? dvs. momentet extra-textualisering.

Under själva intervjusamtalet berördes oftast spontana tolkningar inled- ningsvis. Momentet referenser till extra-textuellt liv kom i regel att beröras sent i intervjuerna. I flertalet intervjuer fördes samtalet om tolkningarna in på filmens grundläggande budskap av respondenten själv och respondenten gjorde även spontant associationer till sitt eget liv, både till det vardagliga men också vad gällde mer djupliggande frågor om livshållning och ideal. I vissa fall gick jag som intervjuare aktivt in i samtalet och ledde respondenten in mot dessa frågor. Momentet existentiella frågor blev således både en del av innehållet i samtalet som sådant på respondentnivå och samtidigt en teo- retisk kategori på analysnivå genom vilken jag analyserade intervjuerna i efterhand.

Analysen har gjorts enligt följande teoretiska förståelse av förloppet. En individ har sett en spelfilm i en given situation varvid en process av kognitiv art har påbörjats. Filmupplevelsen har initierat en tolkningsprocess där me- ning skapats. I och med att individens internaliserade uppsättning tolknings- schema aktiverats, som en repertoar av uppfattningar för att sortera verklig- heten, har filmens berättelse bearbetats i en meningsprocess som konstruerat filmens budskap. Via denna mentala – och känslomässiga71 – aktivitet har individen genomgått olika kognitiva moment där existentiella frågor hante- rats men också moment av helhetstolkningar av berättelsen, vad berättelsen velat uttrycka och vad den i övergripande mening handlat om samt moment där filmens budskap också kopplats till livet utanför filmens tillfälliga berät- taruniversum.

5.4.1. Analysfrågor till individuella intervjuer

I analysen har jag bearbetat de transkriberade intervjuutskrifterna med de analytiska frågor som jag presenterade i den schemateoretiska modellen i kapitel 2.

Fråga 1. Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen?

Fråga 2. Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? Fråga 3. Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv,

dvs. momentet extra-textualisering?

Fråga 4. Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronte-

rad med en vald favoritfilm?

71

En teoretisk fördjupning av respondenternas känslomässiga reaktioner är en så omfattande diskussion att jag av avgränsningsskäl tvingats lämna detta utanför. För en introduktion om film och känslor, se Platinga & Smith, Passionate Views. Film, Cognition, and Emotion. (1999).

Fråga 5. Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en

vald favoritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av individens syn på livet och upplevelse av tillvaron?

I presentationen av de individuella intervjuerna har jag valt att följa en viss ordning där jag först har redovisat de fem respondenter som jag rubrice- rat som utan religiös socialisation och utan religiös aktivitet idag, dvs. kate- gorin ’mindre religiös socialisation/praktik’ och sedan de som rubricerats tillhöra ’blandad grupp’ och slutligen har jag redovisat gruppen ’mer religiös socialisation/praktik’. Efter varje intervju har jag summerande tecknat en svarsprofil av varje respondent utifrån svaren på frågorna. Slutligen har jag sammanställ dessa i en översikt av alla de tretton som jag intervjuat indivi- duellt (se kapitel 5.6.1. Existentiellt tema och kognitiv förändring).

I samtalet har de olika kategorierna ibland överlappat varandra så att en diskussion rört sig dynamiskt mellan normer och grundläggande värderingar å ena sidan tätt sammanflätade med mer teoretiska föreställningar om hur världen är beskaffad och vad som är meningen med livet. I redovisningen av filmsamtalen har jag därför känt det angeläget att ge en ganska fyllig presen- tation av respondentens egna formuleringar och sätt att uttrycka sig om sin upplevelse av filmen och sina existentiella reflexioner snarare än att lägga fokus på en sammanställning av mina tolkningar av vad som är den ena exis- tentiella frågan skild från det andra.

Med mina samtal om filmer och existentiella frågor enligt mina definitio- ner menar jag att jag inte kunnat mer än att antyda vissa mönster och en del tyngdpunkter hos respektive individ kring det som vederbörande valt att förmedla till mig av sin livsåskådningsmässiga världsbild. De tabeller över respektive respondent ska därför uppfattas mer som pedagogiska och visuel- la översikter än som detaljerad profiler av vederbörande. De kategoriseringar som jag som lyssnare och tolkare har beslutat mig för skulle sannolikt se något annorlunda ut med en annan forskares öra som med en annan blick för innehållet i samtalen skulle strukturera intervjuerna annorlunda.

Denna komplexa meningsskapande process reducerad till vad som teore- tiskt kan låta sig beskrivas äga rum inom individen har jag sedan också satt in i en övergripande förståelse med ett sociokulturellt perspektiv där det tolkande subjektet har uppfattats som tillhörig en social gemenskap i en gi- ven historiskt och kulturell situation med en viss horisont av förväntningar och föreställningar (Tonnessen 2003) (se kapitel 5.8. Favoritfilm och indivi- dens sociala kontext).

Jag har i inledningen av varje presentation av intervjuerna en kort be- skrivning av handlingen i den valda favoritfilmen för att underlätta för den som inte sett dessa filmer att följa med i filmintervjuerna.