Samband tolkningshorisont och filmattityd

Jag går tillbaka till min kompletterande frågeställning. Hur mycket styrs individer i sina tolkningar utifrån en tolkningshorisont internaliserat genom primär och sekundär socialisation?

Denna kompletterande frågeställning berörde trosföreställningar vars in- dividuella utformning har varit av stor spännvidd i undersökningsgruppen. En liten grupp individer har utifrån vissa kriterier har haft en religiös tolk- ningshorisont, en stor grupp individer har haft en icke-religiös tolkningshori- sont samt en relativt stor grupp individer som utgjort en mellangrupp som tolkningshorisontmässigt varken karakteriserats som entydigt religiösa eller icke-religiösa. För att komma vidare i analysen ville jag undersöka hur so- ciala bakgrundsfaktorer som religiös aktivitet kunde relateras till en hög uppskattning av film och benägenheten att tillmäta film en viktig plats i livet.

4.6.1. Tro på personlig gud, bön och filmattityd

När det gäller religiös aktivitet i nutiden valde jag att fokusera på tre olika frågor för att karakterisera någon som mer troende eller inte. Jag valde ut frågan om tron på en gud som man kan ha en personlig relation till, frågan om bön samt frågan om gudstjänstdeltagande som jag redovisar nedan.

Tabell 15. Andel som tror på en gud som man kan ha en personlig relation till. (Procent. n =168)

Jag tror inte på en personlig gud (n = 119) 71%

Jag tror på en personlig gud (n = 49) 29%

Gruppens svar på denna fråga låg statistiskt tämligen nära resultatet från exempelvis Bråkenhielms livsåskådningsundersökning (Bråkenhielm 2001).60

59

Den grupp som uppgav att man såg mer än 30 filmer på en månad.

60

I Bråkenhielms undersökning svarade sammanlagt 33% ja; ”Stämmer helt och hållet” re- spektive ”Stämmer ganska bra” (Livsåskådningar i Sverige, genomförd 1998, i fortsättningen kallad LiS 1998).

Tabell 16. Betydelse av film för mer troende respektive mindre troende baserat på frågan ”Jag tror på en gud som man kan ha en personlig relation till” (Procent, n =166)

Tro på en personlig gud Mindre tro

(n = 117)

Mer tro

(n = 49) Totalt (n = 166)

Film är mindre viktigt 34% 29% 33%

Film är ganska viktigt 28% 34% 30%

Film är mycket viktigt 38% 37% 37%

I stort sett ingen skillnad kunde iakttagas mellan gruppen som uppgav sig ha en personlig gudstro och de som inte hade det beträffande den plats som film intar i ens liv. Vare sig man hade en personlig gudstro eller ej så påverkades inte tendensen huruvida man skattade film som mycket viktigt eller ej.

Jag fortsatte med frågan bön som egen aktivitet relaterat till filmattityd.

Tabell 17. Betydelse av film för mer troende respektive mindre troende baserat på frågan ”Hur ofta ber du?” (Procent, n =172)

Ber ej (n = 136) Ber (n = 36) Totalt (n = 172)

Film är mindre viktigt 29% 42% 31%

Film är ganska viktigt 31% 30% 31%

Film är mycket viktigt 40% 28% 38%

Analysen visade att gruppen som bad regelbundet (en gång i månaden eller oftare) tillmätte film mindre vikt än den grupp som inte bad regelbundet. Och på motsvarande sätt så angav 40% av dem som inte bad att film var mycket viktigt mot 28% av dem som hade en vana att be. De som hade bön som en aktiv del i livet tycktes mindre benägna att tillmäta film stor vikt, fortfarande dock en dryg fjärdedel. Tendensen var iakttagbar men skillnaden uppvisade ej något statistiskt samband.

4.6.2. Gudstjänstbesök och filmattityd

En mindre grupp i min undersökning hade gudstjänstbesök som en någor- lunda aktiv del av livsrutinen. I undersökning var andelen som gick i guds- tjänst minst en gång i månaden i stort sett densamma (7%) som i undersök- ningen LiS 1998 (8%). Inkluderade man andelen som gick i gudstjänst åt- minstone några gånger per år så var det knappt var femte i min undersökning (17%) och lite drygt var femte (21%) i undersökningen LiS.61 _{När jag valde}

61

Då stickprovet i min undersökning utgjordes av människor i huvudsak mellan 20 – 35 år jämförde jag mitt enkätresultat mot siffror i LiS 1998 med hänsyn tagen till motsvarande åldersgrupp, dvs. åldersgruppen 16-49 år, den åldersgrupp som mest sammanfaller med ål- derspannet i min undersökning

ut variabeln gudstjänstdeltagande så kunde jag, liksom när det gällde varia- beln bön, identifiera en skillnad i hållning till film.

Tabell 18. Betydelse av film för gudstjänstbesökande baserat på frågan ”Hur ofta deltar du i gudstjänster eller liknande religiösa möten” Procent. (Antal inom parentes) n =177

Deltar i gudstjänst

Nej (n = 147) Ja (n = 30) Totalt (n = 177)

Film är mindre viktigt 29% 43% 32%

Film är ganska viktigt 30% 37% 31%

Film är mycket viktigt 41% 20% 37%

Ett samband framträdde där de som inte haft något gudstjänstdeltagande som vana utgjorde en större grupp (41%) jämfört med gruppen som med viss regelbundenhet har deltagit i gudstjänst (20%) beträffande de som ansåg att film var mycket viktigt. Ett negativt samband uppstod således mellan de som var gudstjänstbesökare och skattningen av film som mycket viktigt.

Min hypotes i kapitel 1.2.2. gjorde gällande att den grupp som hade en re- ligiös kognitiv tolkningshorisont och var aktiva i ett socialt sammanhang präglat av tro skulle vara mindre benägna att använda filmupplevelser eller biobesök som en inspirationskälla för bearbetning av personliga livsåskåd- ningsfrågor och vice versa, den grupp som inte har någon tillhörighet i ett socialt sammanhang präglat av en aktiv tro skulle vara mer benägna att an- vända filmupplevelser eller biobesök som en inspirationskälla för bearbet- ning av personliga livsåskådningsfrågor. När det gäller gudstjänstmedverkan har sambandet med filmattityd stämt med min hypotes.

4.6.3. Indexvariabler ’religiös socialisation’ och ’religiös praktik’

Jag frågade mig således om de som haft en religiös socialisation respektive hade en aktiv religiös tro i nutiden utvecklat ett förhållningssätt till film och vice versa, om dem som varken haft en religiös socialisation eller hade nå- gon aktiv religiös tro utvecklat ett annat förhållningssätt till film.

Emellan dessa två grupper med tydliga tolkningshorisonter, av mig kalla- de ’mer religiös socialisation/mer praktik’ respektive ’mindre religiös socia- lisation/mindre praktik’ valde jag också en grupp med en blandad profil i vilken ingick individer med antingen religiös socialisation i det förflutna och ingen religiös aktivitet i nutiden eller tvärtom, ingen religiös socialisation men aktiv religiös praktik idag. Denna grupp etiketterade jag som ’blandad grupp’. Jag konstruerade en sammanslagning av fem variabler om religiös socialisation och religiös praktik där varje individ fick ett indexvärde mellan 5 och 10.62

62

Jag valde att bearbeta de tre variabler som på olika sätt handlade om religiös aktivitet i nutid, dvs. fråga 43 om bönefrekvens, fråga 42 om gudstjänstdeltagande samt fråga 32 om tro

Tabell 19. Religiös socialisation och religiös praktik. (Indexsumma, procent, n = 162) Indexsumma Procent, antal

Mindre religiöst socialiserad/mindre praktik 5 50% (n = 80) 6 21% (n = 34) 7 7% (n = 12) 8 11% (n = 18) 9 8% (n = 13)

Mer religiöst socialiserad/mer praktik 10 3% (n = 5)

I enkätmaterialet framträdde en stor grupp utan vare sig religiös socialisation eller religiös aktivitet i nutiden och det var de cirka 50% i undersökningen som fått den sammanlagda summan 5, dvs. ’nej’, på frågorna om aftonbön, gudstjänstbesök i barndomen, personlig gudstro, bönefrekvens och guds- tjänstbesök idag. Denna grupp såg jag som en grupp vars tolkningshorisont och kognitiva referensramar utgjordes av en mer icke-religiös livsförståelse. Denna grupps tolkningshorisont har varken i barndom eller nutid inneburit aktiva religiösa tolkningsmönster och jag har rubricerat den ’mindre religiös socialisation/praktik’.63 _{Ur denna grupp har jag valt fem respondenter att} intervjua (se kapitel 5 Intervjuer.)

I den andra polen av detta spektrum fanns i min enkät endast 5 individer, dvs. den grupp som fått värdet 2 på samtliga frågor och därmed indexvärdet 10. Det är den grupp som har svarat ja på frågorna om aftonbön, gudstjänst- besök i barndomen, personlig gudstro, bönefrekvens och gudstjänstbesök idag. Till denna grupp med värdet 10 förde jag även den grupp respondenter som fått indexvärdet 9, dvs. de har haft ett eller flera ja-svar i båda kategori- erna beträffande religiös socialisation och religiös praktik i nutid.

Denna grupps tolkningshorisont och kognitiva referensramar har utgjorts av en mer religiös livsförståelse där de i barndomen socialiserats in i religiö- sa tolkningsmönster som i nutid aktivt upprätthållits. Antalet individer med indexvärdet 9 eller 10 blev en grupp på sammanlagt ca 10% av materialet.

på en personlig gud och skapade ett index för religiös praktik utifrån de omkodningar som jag genomförde sedan tidigare i tabellanalyserna ovan. I enkätfråga 43 fick svarsalternativen 0 till 3 värdet 1 och svarsalternativen 4-7 fick värdet två och i enkätfråga 42, om gudstjänstdelta- gande, fick svarsalternativen 0-2 fick värdet 1 och svarsalternativen 3-7 fick värdet 2. För ett index för religiös socialisation valde jag ut enkätfråga 49, om aftonbön, och de som svarat 1-3 fick värdet 1 och de som svarat 4-5 fick värdet 2 och enkätfråga 48, om deltagande i guds- tjänst som barn, där de som svarat 0-3 fick värdet 1 och svarsalternativen 4-7 fick värdet 2. Jag fick då en samlad bild av var hela stickprovet i enkäten befann sig beträffande religiös socialisation och religiös praktik i dagsläget som indexvärden mellan 5 och 10.

63

Ett bättre begrepp än ’praktik’ skulle vara önskvärt för att sammanfatta de tre aspekter av aktiv tro som jag valde ut till index. Bön och gudstjänstdeltagande kan innefattas i begreppet. Men aspekten ’tro på en personlig gud’ blir problematisk och kan inte med självklarhet upp- fattas som aktivitet eller praktik utan snarare som ’hållning’ eller liknande. Med två av tre aspekter av aktivitet som ingående i variabeln har jag för enkelhets skull valt att behålla be- greppet ’praktik’.

Denna grupp har jag rubricerat som ’mer religiös socialisation/praktik’. Även ur denna grupp har jag valt fem respondenter att intervjua.

Sedan fanns en stor minoritet på drygt en tredjedel mellan dessa två grup- per som fick olika indexvärden mellan 6 och 8. Dessa personer var sådana som fått värdet 1 på ett par, tre frågor och värdet 2 på ett par, tre andra frå- gor. Dvs. de hade något av en religiös socialisation och bakgrund men var inte religiöst aktiva i nuläget eller vice versa så att de saknade en religiös socialisation men var i någon mån religiöst aktiva i nutiden.

Individer tillhörande denna grupp har således en tolkningshorisont som skiljer sig från de båda föregående i det avseendet att man har socialiserats enligt en övergripande verklighetstolkning som man har tonat ned för att övergå till en annan livssyn som vuxen till skillnad från de båda andra grup- perna med en övergripande tolkningshorisont som upprätthållits till i vuxen ålder. Denna grupp på 39% som kognitivt rört sig i den ena eller den andra riktningen rubricerade jag som ’blandad grupp’ (se vidare kapitel 5.1.2. Två gruppintervjuer – tre bakgrundsprofiler). Ur denna grupp valde jag också fem respondenter att intervjua.

4.6.4. Tolkningshorisont och filmattityd

När jag analyserade denna indexvariabel för att undersöka eventuell korrela- tion med variabeln ’film är viktigt’ såg det ut på följande sätt.

Tabell 20. Tolkningshorisont och filmattityd. (Procent, n =161)

Mindre religiös soc/praktik (n = 79) Blandad grupp (n = 64) Mer religiös soc/praktik (n = 18) Totalt (n = 161)

Film är mindre viktigt 32% 28% 45% 32%

Film är ganska viktigt 32% 31% 22% 30%

Film är mycket viktigt 36% 41% 33% 38%

I tabellen framträdde inget samband. Den grupp där flest tyckt att film var mycket viktigt utgjordes av mittengruppen (41%) och inte någon av de grup- per som tolkningshorisontmässigt var mest entydiga vare sig med mindre religiös profil (36%) eller mer religiös profil (33%).

Resultatet generellt från många olika variabelanalyser har varit att tolk- ningshorisonten utifrån religiös socialisation och religiös praktik inte har något tydligt positivt eller negativt samband med attityden till film.64 _Det

64

Ett par iakttagelser från tabellanalyserna antyder motstridiga tendenser som exempelvis att aftonbön tenderat att öka benägenheten att skatta film som mycket viktigt, som tillsammans med tabellen där aftonbön och gudstjänstdeltagande i barndomen i en omkodad indexvariabel pekade i samma riktning. Variabeln ’gudstjänstbesök’ visade dock på en tydlig minskning av uppskattningen av film. Också en analys av böneaktivitet idag relaterat till attityd till film

övergripande resultatet från enkätundersökningen har visat att i det inte fun- nits några enkla samband mellan olika positioner när det gäller religiös soci- alisation samt aktiv religiös praktik i nutiden, relaterat till variabeln film är mycket viktigt, dvs. den enskilda variabel som korrelerat med ett positivt samband till de flesta frågor i enkäten som berört existentiella frågor.