Tentativ översikt av respondentprofiler

Jag har velat belysa ett komplext samspel mellan sociala och psykologiska processer vid filmkonsumtion och fördjupa förståelsen av individers recep- tion av film som resurs för reflektion och formande av en verklighetsförstå- else med ett fokus på existentiella frågor. Vilka drag bör lyftas fram vid en summering av de tretton individuella intervjuerna? Vilken bild av spelfilm har framträtt som möjlig resurs för individen att använda utifrån mitt över- gripande syfte om att försöka förstå hur individers meningsskapande i da- gens medielandskap kan se ut?

Huvudfrågeställningen har varit följande. Om, och i så fall, på vilket sätt

och under vilka omständigheter kan film vara en resurs för individers tankar om existentiella frågor?

5.6.1. Existentiellt tema och kognitiv förändring

Nedan har jag översiktligt summerat vilka existentiella frågor respektive person har lyft fram i samtalet om sin favoritfilm samt vilka kognitiva pro- cesser jag genom schemateori kunnat identifiera hos individen i reflektioner kring en vald favoritfilm. Jag har presenterat vilka schemakategorier som jag i första hand uppfattat aktiverade samt vilka kognitiva schemaförändringar som jag teoretiskt argumenterat för.

Tabell 37. Respondenternas favoritfilm, existentiellt tema, inom vilken schemakategori samt förändringsvariant.

Respondenterna i grupp 1: ”Mindre religiös socialisation/praktik”

Respondent Existentiellt tema Schema Förändring

Kia Weird Science Skuld och ansvar Person/Själv/Roll ’dom-sub’

Kärlekens väsen

Erik Den siste kejsaren Moraliska ideal Själv/Person/Händelse ’tuning’ Människans väsen

Jon Leon Skuld och ansvar Story/Person/Rum -

Kärlekens väsen

Radomir Fight Club Människans väsen Person/Själv/Händelse ’tuning’ Livsuppgift o mening

Sofia Matrix Människans väsen Själv/Story/Händelse ’dom-sub’

Livsuppgift o mening

Respondenterna i grupp 2: ”Blandad grupp”

Respondent Existentiellt tema Schema Förändring

Madeleine Dirty Dancing Kärlekens väsen Person/Själv/Händelse ’tuning’ Skuld och ansvar

Victoria Lejonkungen Kärlekens väsen Själv/Person/Roll ’tuning’

Moraliska ideal

Jakob Nyckeln till frihet Moraliska ideal Själv/Person/Händelse ’dom-sub’/’tuning’ Gott och ont

Caterina Butterfly Effect Livsuppgift o mening Person/Själv/Händelse ’conversion’ Skuld och ansvar

Respondenterna i grupp 3: ”Mer religiös socialisation/praktik”

Respondent Existentiellt tema Schema Förändring

Karin Änglagård Moraliska ideal Roll/Person/Själv ’tuning’

Gott och ont

Lena Livet är underbart Livsuppgift o mening Person/Själv/Händelse ’tuning’/’conversion’ Gott och ont

Peter Sagan om ringen Skuld och ansvar Person/Själv/Roll ’tuning’ Livsuppgift o mening

Maria Så som i himmelen Gott och ont Själv/Person/Händelse ’dom-sub’/’conversion.’ Skuld och ansvar

5.6.2. Dominerande existentiella frågor

Vid ovanstående tabell framträdde ett heterogent mönster där inga tydliga skillnader utkristalliserade sig mellan de tre grupperna. Även om jag nedan diskuterar i termer av antal så är inte min avsikt att försöka kvantifiera resul- taten utan endast att summera mina iakttagelser för fortsatt analys.

Några existentiella frågor hanterades av respondenter i alla de tre grup- perna. Frågan om skuld och ansvar, frågan om livsuppgift och mening och frågan om moraliska ideal hanterades av flera individer i alla tre kategorier- na. I gruppen ’mindre religiös socialisation/praktik’ uppstod en viss uppslut-

ning kring frågan om människans väsen, då tre respondenter i den gruppen bearbetade den aspekten av existentiella frågor vilket inte gjordes av någon av respondenterna i de övriga grupperna. På motsvarande sätt har i gruppen ’mer religiös socialisation/praktik’ en viss koncentration uppstått kring frå- gan om gott och ont, då tre personer i denna grupp bearbetade den frågan, en person i den blandade gruppen och ingen i gruppen ’mindre religiös sociali- sation/praktik’.

Förutom det lilla antalet intervjuer tillkommer frågan om kategoriserings- principerna. I analysen av intervjuerna fanns det ibland tillfällen då det var svårt att med precision avgöra om en fråga skulle kategoriseras som en fråga om moraliska ideal, en fråga om gott och ont eller frågan om livsuppgift och mening. Möjligheten att sortera respondenternas svar på ett annat sätt var en omständighet som gör att jag inte vill dra mer långtgående slutsatser kring att vissa svarsmönster skiljer sig emellan de olika grupperna. Jag vill dock notera att vissa existentiella frågor har varit mer närvarande än andra i hela den heterogena svarsgruppen och vissa frågor mer frånvarande i hela grup- pen.

Frågor om moraliska ideal, skuld och ansvar samt livsuppgift och mening var frågor som var aktuella i alla tre grupperna. I analysen av intervjuerna var det sammanlagt sex personer som lyfte fram frågan om skuld och ansvar som en av de två viktigaste existentiella frågorna. Fem personer bearbetade frågan om livsuppgift och mening som det mest tongivande och fyra perso- ner hanterade frågan om moraliska ideal som en av de två mest tongivande. Gott och ont bearbetades också av fyra personer, tre med ’mer religiös socia- lisation/praktik’, en från ’blandad grupp’ men ingen person med ’mindre religiös socialisation/praktik’. Kärlekens väsen bearbetades av två ur grup- pen ’mindre religiös socialisation/praktik’ respektive två från ’blandad grupp’ men ingen från ’mer religiös socialisation/praktik’. Frågan om män- niskans väsen bearbetades endast av tre personer i gruppen ’mindre religiös socialisation/praktik’.

Vissa existentiella frågor var således mer i bakgrunden vid en summering av vilka frågor respondenterna valde att koncentrera sina resonemang kring. Frågor om vad som händer med våra liv när vi dör och frågor om Gud var mycket nedtonade liksom ontologiska funderingar om verklighetens väsen. Dessa frågor av mer filosofisk spekulativ karaktär har således stått tillbaka för mer immanent orienterade livsfrågor om vilka moraliska principer män- niskan bör leva utifrån samt det ansvar som människor har i relation till var- andra och medmänniskor i tillvaron, men också ett fokus på den individuella livsuppgiften kopplat till frågan om det egna livets mening här och nu.

5.6.3. Livets mening här och nu – krympande transcendens

De empiriska livsåskådningsresultat som Ulf Sjödin presenterar i sin rapport lyfter fram att ”andelen ungdomar som funderar över livets mening ökar

närmast linjärt med graden av religiös orientering” (Sjödin 2001: 106). Men Sjödin visar att även den grupp som saknar transcendent orientering ägnar sig åt frågor om livets mening.

Ungdomar, religiösa som icke-religiösa, engagerar sig således i denna fråga, ett resultat som utgör en bekräftelse på tidigare iakttagelser att livsfrågor spe- lar en stor roll för både dagens ungdomar och vuxna svenskar (Sjödin 2001. 106).

Sjödin diskuterar en värdeförändring i termer av ”krympande transcendens” eller en ”inriktning på livets grundläggande värden” – ”turn to life” – där Sjödin konstaterar ett intresse för religion men att denna religiositet främst har immanenta referenser (Sjödin 2001: 144f). Detta samstämmer med mina undersökningsgrupper där både de grupper som kan beskrivas mindre reli- giös orientering och mer religiös orientering tenderar att diskutera immanen- ta värden snarare än transcendenta (se också kapitel 7.2.1. Postmateriella värderingar).

Detta resultat förstärker diskussionen i Anders Sjöborgs forskning om den samtida ”posttraditionella terräng” som den unga människan rör sig i (Sjö- borg 2006: 33). I sin genomgång av forskningen om unga människors rela- tion till religion och livsåskådning och kring försvagade religiösa traditioner lyfter Sjöborg fram privatreligiositeten och många unga människors skepsis till religiösa institutioner och större orientering mot immanenta värden snara- re än transcendenta (Sjöborg 2006: 34).

Så långt ser det ut som om filmsamtalen pekat på att starka filmupplevel- ser bidragit till bearbetning av existentiella frågor för olika grupper av indi- vider med olikartad tolkningshorisont och olika social bakgrund.

En omständighet som måste vägas in innan jag drar alltför långtgående slutsatser kring detta resultat handlar om det som Ulf Sjödin lyfter fram när han diskuterar den vikt som individen tillskriver ett givet värde (Sjödin 2001: 126).

För individens identitetsuppfattning spelar det avgörande roll om ett värde uppfattas som perifert, eller om värdet tillskrivs central betydelse. En person kan omfatta en rad värden – och gör vanligen så – men endast en individs mest centrala värden har faktiskt genomslag för personens tänkande och handlande (Sjödin 2001: 126f).

I enkäten hade jag med frågor där de svarande kunde ange graden av bety- delse både vad gäller filmkonsumtion och tro. I intervjuerna fanns detta ock- så med i mitt medvetande. Jag har svårt att uttala sig om de existentiella värden och värderingar som respondenterna delade med sig av hade central eller perifer betydelse då mina intervjuer på 75 minuter inte mer än skrapat lite på ytan.